Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Midgårdsormen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mikroskop. Till vänster det första, av
Leeuwenhoek konstruerade,
mikroskopet, till höger modernt mikroskop.
lande till det ursprungliga föremålet
omvänd, ytterligare förstorad
skenbild (bild, alstrad av strålarnas
förlängda riktningslinjer).
Mil. En gammal svensk mil är
10,688.54 m. En nymil är 10 km. el.
10,000 m. En engelsk mil är 1,609.315 m.
En sjömil är 1,852 m.
MPlan I, 1854—1901, konung av
Serbien, tillhörande det med furstehuset
Karageorgewitsch tävlande huset
Obre-novitj, tillträdde regeringen 1872 som
furste av Serbien, lät utropa sig till
konung 1882. M. motarbetade särskilt
det ryska inflytandet på
Balkanhalvön. 1889 abdikerade han till förmån
för sin son Alexander.
Mila’no, residensstad i landskapet
Lombardiet, n. Italien, 853,000 inv.
Lombardiets förnämsta handels- och
industristad med stora sidenfabriker.
Berömd domkyrka, uppförd av
marmor i spetsbågestil.
Mile’tos, forntida stad i landskapet
Karien på sv. kusten av Mindre Asien.
M. var länge medelpunkten i det
jo-niska statsförbundet och en av
antikens främsta handelsstäder. Från M.
härstammade flera av Greklands mest
bemärkta män (filosofen Thales,
romanförfattaren Aristeides, skalden
Fokylides m. fl.).
Mile’tus, se Miletos.
Mili’s, milistrupper, ungefär
liktydigt med landstorm, nödtorftigt
utbildade trupper, uppbådade till
understöd av fälttrupperna i krig.
MilPtieombudsmannen, se M. O.
Militärattaché, en arméofficer, som
placerats vid en beskickning i ett
främmande land för att studera de
militära förhållandena i detta land
och deras utveckling.
Marinattachéerna äro sjöofficerare med liknande
uppgift och ställning.
Militärkejsare, soldatkejsare,
beteckning för de romerska kejsarna från
Commodus till Diocletianus (180—285
e. Kr.), vilka i allmänhet uppsattes
på tronen av hären.
Miljard, se Milliard.
Miljon, se Million.
Miljö’, omgivning, samhällsstånd,
verksamhetsområde; hål vid långsidans
mitt på en biljard.
Mill, John Stuart, 1806—73, engelsk
filosof, som i anslutning till den
engelska erfarenhetsfilosofin särskilt
framhållit det induktiva tänkandets
vikt för den vetenskapliga forskningen.
Största betydelsen ha de av hans
arbeten, som behandla samhällsproblem.
Han uppställer i anslutning till
Bent-ham samhällsnyttan som mätare pä
handlingars värde och har gjort sig
till talesman för en hel del
reformsträvanden. Samtidigt som M. betonar
den individuella frihetens betydelse
för en sund samhällsutveckling och
påpekar genomsnittsmänniskans
benägenhet att betrakta originalitet och
självständighet även i likgiltiga ting
som omoraliska, framhåller M.
betydelsen av statsingripande i en hel del
fall t. ex. förbjudande av barnarbete
i fabriker etc. För den politiska
liberalismen har M: s arbeten i många
avseenden varit grundläggande.
Millais [mirejs], J. E., 1829—96,
engelsk målare, vars porträtt av kända
män äro högt skattade.
MiFle [mill], lat., tusen.
Milh^nnium, årtusende, även det
tusenåriga riket.
Millerand [millrang’], A., f. 1859,
fransk statsman. 1885 valdes M. till
ledamot av deputeradekammaren och
innehade senare vid flera tillfällen
olika ministerposter; bl. a. var han
krigsminister 1912 i Poincarés
ministär. Ursprungligen socialist har M.
småningom gått åt höger. Sedan 1920
konseljpresident valdes M. s. å. till
franska republikens president. 1924,
efter vänsterns seger vid valen till
deputeradekammaren, tvangs han att
avgå på grund av det stöd, han givit
Poincarés politik.
MiPles, Carl, f. 1875, svensk
bildhuggare. M. vann först större
uppmärksamhet med sin skiss till Sten
Sture d. ä:s monument, vilket
dock först efter mer än tjugu är,
1925, uppställdes på Kronåsen s. om
Uppsala. Bland hans mest kända
senare arbeten äro Gustav Vasa i
Nordiska muséet, Bågskytten vid
Liljevalchs konsthall och
Tegnér-monumentet, Stockholm. M. har
i övrigt utfört en mängd skulpturer
av skilda slag, reliefer för byggnader
o. s. v., alla utmärkta av kraftfull
formgivning och stram, ibland något
egyptiskt verkande stilisering. M. är
sedan 1920 professor vid
Konstakademin, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
