Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett flertal växtgifter, som finna
användning inom medicinen.
Mjölk består av fettkulor,
uppslammade i en vätska, som innehåller
äggvita, kasein, mjölksocker och salter.
Komjölk innehåller vanligen 3.5 %
äggviteämnen, 3.4 % fett, 4.5 %
mjölksocker och 0.7 % salter. Kvinnomjölk
innehåller 1.5 % äggviteämnen, 3.5 % fett,
6 % mjölksocker och 0.3 % salter. På
grund av komjölkens större halt av
äggviteämnen är det nödvändigt att
späda den vid uppfödning av små
barn.
Mjölkdroppen, namn på föreningar,
som ha till uppgift att tillhandahålla
lämpliga mjölkblandningar för
småbarn och att verka för digivningens
bibehållande vid uppfödningen, där så
är möjligt. M. grundades i Stockholm
1901. Exemplet har följts i flera andra
svenska städer.
Mjölke kallas såväl de hanliga
köns-körtlarna hos fiskarna som den av
dem avsöndrade sädesvätskan.
Köns-körtlarna äro vanligen pariga och
mynna hos benfiskarna med en
gemensam utförsgång antingen bakom
analöppningen el. gemensamt med
urinledaren. jjtfjölken el. sädesvätskan är
vitaktig ocli innehåller miljontals
sä-deskroppar, som äro cylindriska el.
knappformiga samt försedda med en
rak el. spiralformig svans (cilie).
Mjölkfeber, se Kalvningsfeber.
Mjölkglas, benglas*.
Mjölkkontroll. Mjölk, som saluföres,
får åsättas kontrollbeteckning endast
om den underkastats av
hälsovårdsnämnd anordnad kontroll, vilken i
allmänhet utföres över bakteriehalt,
fetthalt, surhetsgrad och
smutstill-blandning.
Mjölkkörtel, se Bröstkörtel.
Mjölkningsmaskiner, apparater för
uttömning av mjölk ur kons juver.
Dylika maskiner ha konstruerats efter
tre olika grunder: sugmaskiner,
tryckmaskiner och kombination av
bägge-dera. Svenskar ha konstruerat de
bästa mjölkningsmaskiner, som
finnas. G. de Laval, G. Dalén, I.
Lindström och G. Jonsson äro kända
namn på detta område.
Mjölkprovare, apparater för
undersökning av mjölks beskaffenhet,
särskilt dess fetthalt. Flera sådana,
konstruerade efter olika grunder,
finnas, bl. a. butyrometrar: mjölkens
äggvita upplöses i en stark syra,
varefter fettet med centrifugalkraftens
hjälp indrives i ett smalt, graderat
glasrör, där dess mängd avläses. Mest
användes i Sverige I. Lindströms
bu-tyrometer.
Mjölkseparator, se Separator.
Mjölkskorv, fjällbildning i
hudbotten hos späda barn. I svårare fall
bildas blåsor och sårskorpor. Skorpor-
na uppmjukas med olja och avlägsnas
med försiktig tvättning. Sedan
behandlas med salvor, vilkas
sammansättning måste anpassas efter fallets
art. Dieten regleras.
Mjölksocker, laktos, en sammansatt
sockerart, som ingår i mjölk. M.
undergår vid inverkan av vissa ferment
alkoholjäsning, på vilket förhållande
framställningen av de alkoholhaltiga
dryckerna kumys och kefir grundar
sig. Då mjölk surnar, jäser en del
av M. till mjölksyra. M. är
huvudbeståndsdelen i mesost el. missost.
Mjölksyra, en organisk syra, vars
kemiska formel är CIIaCH (OH)COOH.
Då mjölk surnar, övergår under
inverkan av den s. k.
mjölksyrebakte-rien en del av mjölksockret i M. Även
andra sockerarter (t. ex. druvsocker)
kunna undergå mjölksyrejäsning. M.
användes för olika ändamål inom
tekniken.
Mjölktecken, vissa egenskaper hos
kor, vilka man anser tyda på god
mjölkningsförmåga. M. äro
exempelvis långsträckt kroppsbyggnad, tjock,
slingrande mjölkåder etc. M. ha dock
visat sig föga pålitliga.
Mjölktistel, se Tistlar.
Mjölktänder, se Tänder.
Mjölonbuske, mjölonris
(Arctosta-pliylus uva ursi), tillhör familjen
Eri-cacese och är en liggande, mattlikt
utbredd småbuske med läderartade blad,
skär krona och saftlös, mjölig frukt.
Allmänt förekommande i vårt land i
skogsbackar och fjällhedar.
Mjörn, insjö i v. Västergötland.
56 kvkm. Genomflytes av Säveån,
vilken utfaller i Göta älvs vänstra
myn-ningsarm.
Mjösen, Norges största insjö, i
mellersta delen av östlandet. 362 kvkm.
Största tillflöde Lågen. M. avflyter
genom Vormen till Glommen. Djup
443 m.
M’Kenna [mseken’»], R., f. 1863,
engelsk politiker, medlem av flera
ministärer, bland annat
finansminister 1915—16. 1924 blev M. ordförande
i en kommitté för utredning av
Tysklands betalningsförmåga.
Ml., officiell förkortning på
Mary-land, U. S. A.
Mlle, förkortning för Mademoiselle*.
Mme, förkortning för Madame*.
Mn, kem. tecken för en atom
mangan.
Mnemosy’ne, i den grekiska
gudaläran minnets gudinna. M. var genom
Zeus moder till de nio muserna.
Mnemotekni’k el. mnemonik,
minnes-konst, läran att genom lämpliga
hjälpmedel utveckla minnet. Egentligen är
M. endast inlärandet av regler och
konstgrepp för att i minnet
sammanhålla ting, som ej omedelbart höra
samman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
