- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1699-1700

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monument ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lan vars bergskedjor fruktbara dalar
utbreda sig. Vin, korinter och
olivolja äro viktigaste produkter.
Största stad Patras, 52,000 inv.

Moreau [mårå’1, J. V., 1763—1813,
fransk general, deltog med utmärkelse
i revolutionskrigen. 1800 besegrade
han i grund den österrikiska armén
vid Hohenlinden. Emellertid kom han
snart i ett spänt förhållande till
Bo-naparte och dömdes 1804 trots saknad
av bevis till landsflykt för
högförrä-deri. Senare deltog han i striderna
mot Napoleon och blev dödligt sårad
i slaget vid Dresden, där han
kämpade i den ryska armén.

Mor’el, E. 1873—1924, engelsk
politiker, 1922—24 representant för
arbetarpartiet i underhuset. M. har
särskilt kritiserat stormakternas
kolonialpolitik och bland annat genomdrivit
en hel del reformer med hänsyn till de
inföddas behandling i Kongostaten.
Under världskriget hörde M. till de fä,
som vågade kritisera de
nationalistiska överdrifterna hos de krigförande
och framhålla betydelsen av en fred
utan nationalistiska fredsvillkor.

Morerier, se Prunus.

More’na, Sier’ra, ”svarta berget”,
bergskedja i s. Spanien. Vid en av
dess förgreningar ligger Almaden,
Europas största kvicksilvergruva.

Mo’rer, benämning på de
muhammedanska arab- och berberstammar,
som under medeltiden behärskade
Spanien. Jfr. Spanien, historia.

Mo’res, lat., (plur. av mos, sed),
seder, sedlighet, vett. — Lära någon
M., lära någon uppföra sig lämpligt,
tillrättavisa någon.

Mor’feus, i den grekiska gudasagan
drömmens gud.

Morfi’n, en växtbas, som är det
verksammaste ämnet i opium. I mindre
mängd minskar M. smärtkänsligheten.
Vid större dos uppträder dessutom
mattighet. Starka doser nedsätta
and-ningsverksamheten. Vid bruk av M.
uppstår lätt morfinism, begär efter M.
och obehag då tillräcklig mängd M. ej
intages. Morfinism medför så
småningom avmagring, blodbrist samt
kroppsligt och andligt förfall.

Morfologi’, läran om växt- och
djurorganismernas former.

Morgan [må’g8en]. — 1. J. P. M., 1837
—1913, amerikansk finansman, en bland
de ledande på sin tid. — 2. J. P. M., f.
1867, son till föregående,
nordamerikansk finansman, som utövat ett stort
inflytande vid ordnandet av
världskrigets finansiering och regleringen av
de efterföljande skadestånden.

Morga’na, se Fata morgana.

Morgana’tiskt giftermål, giftermål
till vänster, en furstlig persons
giftermål med någon av lägre börd,
varvid den förstnämndes rang och förmö-

genhet ej ärves av den andra
kontrahenten el. barnen. M. äro ej tillåtna
i svensk rätt.

Morgenbladet, en två gånger
dagligen utkommande norsk tidning,
grundad 1819. M. är av konservativ färg.

Morgongåva var enligt gamla
gifter-målsbalken en hustrus rätt till viss
andel uti mannens giftorätt och
enskilda egendom vid äktenskapets
upplösning. Sedan numera
lagbestämmelser finnas om makes arvsrätt efter
make, skall M. ej vidare utgå.

Morgonrodnad, se Aftonrodnad.

Morgonstjärnan, se Venus.

Morgue, se La Morgue.

Mo’ria, det land, där enligt gamla
testamentet Abraham skulle offra sin
son Isak.

Moria’n, i de nordgermanska
språken gammal benämning för neger.

Moria’nen, titel på en roman av M.
J. Crusenstolpe. Jfr Badin.

Mo’ring, grov ring i boj el. flotte,
som användes till förtöjning.

Moris’ker, kristnade morer i
Spanien. Utdrevos 1609—10 under Filip III.

Mo’risk konst benämnes det slag av
muhammedansk konst, som
utvecklades hos morerna i nv. Afrika och,
framför allt, i Spanien. Dess
ryktbaraste minnesmärken äro katedralen
(förut moskén) i Cordoba och slottet
Alliambra vid Granada.

Morits, tyska furstar. — 1. M., 1521—
53, kurfurste av Sachsen. Vid
schmal-kaldiska krigets utbrott 1546
gjorde M. gemensam sak med kejsar
Karl V men övergick senare till
protestanterna och slöt förbund med
Henrik II av Frankrike. 1552
överrumplade han kejsaren i Innsbruck,
varvid denne med möda räddade sig. S. å.
lyckades han genomdriva det för
lutheranerna fördelaktiga fördraget i
Pas-sau. — 2. M., greve av Sachsen,
marskalk av Frankrike, 1696—1750, son till
August II av Polen och Aurora
Kö-nigsmarck. M. ingick 1720 i franska
armén och vann världsberöinmelse
som härförare under österrikiska
tron-följ dskriget (1740—48).

Morits, 1567—1625, ståthållare i
Nederländerna, prins av Oranien, andre
son till Vilhelm I av Oranien. M.
förde med stor skicklighet befäl i kriget
mot de spanska inkräktarna. 1609
in-gicks. ett tolvårigt stillestånd med
Spanien. M. blev så småningom den
så gott som enväldiga ledaren av den
nederländska republiken.

Moritu*ri te salu’tant, lat., ”de till
döden vigde hälsa dig”! Se Gladiator.

Morkulla, se Beckasinfåglar.

Morley [må’li], J., 1838—1923,
engelsk politiker, 1910 medlem av
As-quiths ministär, ur vilken han
avgick 1914, då han opponerade mot
krigspolitiken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0884.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free