Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då rör skola sammankopplas. — 3.
Kvinnligt klädesplagg, oftast av
pälsverk, öppet i bägge ändarna, som
användes för att skydda händerna mot
köld.
Muflonfår, se Fårsläktet.
Muf’ti, i muhammedanska länder
vissa ämbetsmän, som mot ersättning
lämna råd i rättsfrågor.
Mugg el. lera, exem, ibland med
Bärigheter i huden, på nedre delen av
benen hos hästar och nötkreatur.
Orsakas av fukt i förening med kyla och
orenlighet el. möjligen av ett särskilt
smittämne.
Muham’med, omkring 570—632,
Islams grundläggare. M. kom under
resor i beröring med judendom och
kristendom. Under sina religiösa
grubblerier tyckte han sig få
uppenbarelser av änglar och dylikt. Dessa
uppenbarelser nedskrev M. och de
utgöra grundstommen i Islams bibel,
Koranen. M. verkade först i Mecka
men vann endast få anhängare. 622
överflyttade han till Jatrib, som
sedermera kallades Medina. Denna
överflyttning blev vändpunkten i hans
karriär och till detta år, som
muhammedanerna kalla Hidjra, förlägga de
början av sin tideräkning. I Jatrib
samlade M. en stor skara anhängare.
En hel del stammor slöto sig till M.
Slutligen underlade han sig även
Mecka och blev så småningom
härskare över hela Arabien. Under
förberedelserna till ett anfall mot det
östromerska riket avled han i Medina. Jfr
även Islam.
Muhammed, fem turkiska sultaner,
bland vilka märkes M. II den store,
1430—81. M. gav dödsstöten ät det
bysantinska kejsardömet och erövrade
1453 Konstantinopel, som han gjorde
till sin huvudstad. Senare företog han
flera segerrika erövringståg och
ordnade med klokhet och rättvisa sitt
rikes inre styrelse.
Muham’med A’hmed, kallad el-Måhdi,
omkring 1848—85, religiös pretendent
och härskare över Sudan. M., som
sade sig härstamma från profeten
Muhammed, samlade massor av
anhängare och började snart ivrig politisk
agitation. Slutligen framträdde han
som ledare av ett uppror i det
egyptiska Sudan. Han hade stora
framgångar, erövrade Kartum 1885 men
dog några månader därefter. Jfr
Sudans historia och Gordon.
Muhammed Ali, 1769—1849, pascha,
vicekonung av Egypten. Efter
Bona-partes misslyckade expedition till
Egypten 1798 tillvann sig M. en allt
inflytelserikare ställning under de
oordnade förhållanden, som därefter
rådde i landet. 1806 utnämndes han
av sultanen till guvernör över Nedre
Egypten och efter några år var M.
Egyptens egentlige härskare. 1831
utbröt en strid mellan M. och sultanen,
vilken genom Frankrikes och
Englands påtryckning bilades 1833, då M : s
ställning blev ytterligare stärkt. F. å.
antog M. titeln vicekonung. Efter
förnyade segerrika strider med sultanen
tvangs M. av stormakterna att
erkänna sultanens överhöghet. M. blev
ärftlig ståthållare över Egypten.
Muk’den, huvudstad i Mandsjuriet,
belägen i dess s. del. 160,000 inv.,
mest kineser. Livlig handelsstad.
Begravningsplats för Mandsjukejsarna i
Kina. Vid M. besegrades ryssarna
1905 av japanerna i ett stort slag.
Mula, se Hästdjur.
Mulahace’n, om Alperna undantages,
Europas högsta fjälltopp, belägen i
bergskedjan Sierra Nevada, s. Spanien.
Når nära 3,500 m. ö. h.
Mulatt’, avkomling av neger och vit.
Mu’le, överläppen hos idisslare och
hästdjur.
Mulhouse [mylo’s], tyska
Miihlhau-sen, stad i s. Elsass, Frankrike, 99,000
inv. Bomullsspinnerier.
Mull, se Humus.
Vitt mullbärsträd.
Mullbärsträd, arter av släktet Morus,
vilka äro mindre träd med hallonlika
skenfrukter, mullbär. Svart M. (M.
nigra) har hjärtformade blad och
svartröda mullbär. Vitt M. (M. alba)
har äggrunda blad och vitgula
mullbär. Det senare trädet odlas för
sil-kesmaskaveln. Bladen tjäna
silkesmasken till föda.
Mullvadartade däggdjur (Talpidse),
familj inom insektätarnas ordning
(In-sectivora). De äro små grävande djur
med underjordiskt levnadssätt,
cylindrisk kropp, kort hals, utdragen
nos och korta extremiteter, de
främre ombildade till grävfötter. Leva av
insekter, snäckor och maskar. Mest
känd är den Vanliga (europeiska)
mullvaden (Talpa europ«ea).
Denna är svartgrå el. svartblå. Omkring
15 cm. lång. Förekommer i Europa,
Asien till Altai och Japan; i Sverige
inom hela Götaland och Södermanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
