Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svaret mot fiender. Fullbildade myror
leva vanligen av flytande föda, honung
el. fruktsafter. Allmänt känt är, att de
hämta näring av bladlössens
”ho-nungsdagg”. En del myror förstå att
medelst strykningar med antennerna
avlocka bladlöss den söta saften.
Vissa myror idka svampodling. En del
röva puppor från andra arter, och dä
dessa kläckts, få de myror, som
framkomma, tjänstgöra som slavar åt sina
herrar. Myrfamiljen omfattar omkring
5,000 arter och underarter. I Sverige
finnas 34 arter och underarter,
däribland Hästmyran (Camponotus),
vår största myra, Gula
tuvmy-ran (Lasius flavus) och Svarta
tuvmyran (L. niger), Röda
skogs myran (Formica rufa), som
är allbekant för de stackar av barr
o. dyl. den bygger, samt Blodröda
rövarmyran (Formica sanguinea),
vilken håller som slav den svarta
Formica fusca.
Myr’ra, ett gummiharts, som
användes inom parfymindustrin och inom
medicinen.
Myrslokarna (Myrmecophagidse),
familj inom ordningen Xenarthra bland
däggdjuren. De sakna tänder och ha
lång, masklik tunga. De leva
huvudsakligen av myror och termiter.
Sydamerika. Hit hör Stora
myrslo-k e n el. manmyrsloken
(Myrmecopha-ga jubata), över 2 m. lång (med
svansen) och försedd med hårpäls, som
längs mitten av bålen bildar en man.
Myrsyra el. formylsyra, organisk
syra, kem. formel HCOOH,
förekommer i brännässlor, tallbarr och myror
och framställes bland ännat genom
destillation av en blandning av
gly-cerin och oxalsyra. M., som är en
färglös, sur vätska med stickande lukt,
användes inom livsmedelsindustrin för
konserveringsändamål, i färgerier
m. m.
My’sien, forntida landskap
omfattande nv. hörnet av Mindre Asien, vid
Dardanellerna, med Troja, berget Ida
och Pergamon m. fl. från Greklands
forntid bekanta orter.
Myskdjuren (Moschinee), liten grupp
bland idisslarna; släkt med
hjortdjuren. Såväl hanne som liona sakna horn.
Hannen har långt ur munnen
utskjutande, ständigt växande övre
hörntänder. Han är utrustad med
mysk-pung på buksidan, som avsöndrar ett
ämne, vilket användes vid
parfymberedning. Hit hör endast ett släkte med
en art, myskdjuret el. myskhjorten
(Moschus moschiferus). Finns på
Central- och östasiens högländer.
Myskoxsläktet (Ovibos) hör till
slid-hornsdjuren bland hovdjuren. Starka
horn. Lång, tät, lurvig päls. Blott
en art nu levande, nämligen Mysk-
o x e n el. bisamoxen (Ovibos moscha-
Myskoxe.
tus). Hör till de däggdjur, som tränga
längst upp mot norden, Arktiska
öarna, Grönland. Både vinter och
sommar strövar den omkring över berg
och isar för att i dalgångar och på
skyddade ställen finna sin föda, gräs,
vide och fjällörter; stundom måste
då först snön bortsparkas. I början
av detta århundrade gjordes
misslyckade försök att acklimatisera
mysk-oxen i Norrland.
Mysore [majså’r] el. Maisur,
brittisk vasallstat, belägen i s. delen av
Främre Indien. 76,000 kvkm., 6 milj.
inv. Huvudstad Mysore (el. Maisur),
84,000 inv. Med undantag av v. delen,
som är ett med urskog täckt
bergland, är M. ett slättland med folkrika
byar och städer. Större delen av
befolkningen lever av jordbruk.
Myste’rier, medeltida skådespel,
vanligen med bibliska ämnen, vilka
särskilt utvecklades i Frankrike. Det
medeltida dramat uppstod på 1000-t. ur
den kriptna kulten och uppfördes i
kyrkorna, men redan på 1100-t. erhöll
det en mera profan prägel. Man skrev
på franska i stället för på latin och
dramat fick ofta en burlesk karaktär.
Föreställningarna höllos på en öppen
plats, senare på provisoriskt uppförda
teatrar och utfördes av
liantverksgil-len el. litterära sällskap. Det
förnämsta av dessa var ”Confrérie de la
passion”. Ett medeltidsdrama av
liknande slag har troligen funnits även i
Sverige.
Mysticism, beteckning för
åskådningar, vilka förneka förståndets bärkraft
vid lösandet av djupare problem,
rörande t. ex. tillvarons väsen. Vid M.
tar man därför till hjälp ett slags
inre känsla, aning, ingivelse från ovaL.
Tidens Lexikon.
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
