Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målsman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gråtrut.
ungdomsförbundet 1903 och till
Socialdemokratiska vänsterpartiet 1917. Har
utgivit ett flertal politiska skrifter,
främst i tull- och försvarsfrågor.
Skönlitterära arbeten,
Rättfärdig-görelsen genom tron och
Sancte Eriks gård, den
sistnämnda skildringar från medeltidens
senare skede.
Måra, se Galium.
Mårdsläktet (Martes) hör till
vessle-djurens familj (Mustelidoa) inom
rovdjurens ordning. Hit hör bland annat
den även i vårt land förekommande
Skogsmården (Martes sylvatica),
som f. ö. träffas i n. och mell. Europa
och stora delar av Asien. Lever av
mindre däggdjur, fåglar och insekter.
Sobeln (Martes zibellina) finns i
nö. Asien, framförallt talrik i
Kam-tjatka, där den fångas i mängd.
Lämnar utomordentligt fint skinn.
Måsartade fåglar (Laridge) ; familj
inom fågelordningen Charadriiformes.
Vattenfåglar. Hit höra bland annat
tärnor, måsar och labbar.
Måssläktet (Larus) hör till de
måsartade fåglarnas familj, över 50 arter
finnas. De flesta häcka kolonivis och
äro flyttfåglar. I allmänhet äro de
tecknade i grått och vitt.
Fiskmåsen (L. canus) är den i vårt land
vanligaste arten. Gråtruten (L.
argentatus) är särskilt vanlig vid
västkusten. Havstruten (L.
mari-nus) är den största av de i Sverige
häckande måsarna (65—75 cm. lång).
Sillmåsen (L. fuscus) är lik
föregående men mindre och förekommer
mera allmänt vid våra kuster.
Skrattmåsen (L. ridibundus) är
vanlig på många ställen i s. Sverige.
Måttsystem, se Metersystemet.
Mä’hren (tjeck. Morava), förr ett
österrikiskt kronland, beläget omkring
Donaus biflod March och begränsat
i v. av Mähriska bergen, i ö. av delar
av Karpaterna, utgör sedan 1918 en
del av republiken Tjeckoslovakien.
22,000 kvkm., 2,663,000 inv. Viktigaste
stad Brunn (tjeck. Brno).
Huvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel. Spannmål, sockerbetor och särskilt
i s. delen vin äro viktiga produkter. I
industriellt avseende är M. ett
framstående land. Främst står
ylleindustrin. Järn- och
stenkolsproduktio-nen är särskilt i n. delen av M.
betydande.
Mäklare, person, som yrkesmässigt
förmedlar affärer. En mera officiell
ställning inta de så kallade
stads-mäklarna, som enligt
Mäklarordning-en den 9 juni 1893 antagas av
handels- och sjöfartsnämnden i stad. Se
även Fondmäklare.
Mäktighet, tjockleken av lager el.
lagerserier, mätt vinkelrätt mot lagrens
yta.
Mälaren, till ytvidd den tredje av
Sveriges sjöar, 1,162 kvkm. Längden
är 117 km., bredden ytterst växlande,
i det att sjön uppdelas i ett antal
genom smala sund förbundna ”fjärdar”
och dessutom har ett stort antal
större och mindre öar. Sjöns konturer
bestämmas till stor del av ost-västliga
och nordväst-sydostliga spricklinjer,
efter vilka förkastningar, ofta
markerade av branta bergväggar, ägt rum.
Sjön övertväras av ett antal
rullstens-åsar, av vilka Stockholmsåsen utgör
den i Norrström och Slussen
genombrutna barriär, som avgränsar M.
från Saltsjön. M:s yta ligger så lågt
över havsytan, att vid högt
vattenstånd i havet ett inflöde av saltvatten
äger rum genom Norrström. De
förnämsta tillflödena äro Fyrisån,
Sagaån, Svartån, Kolbäcksån,
Hedströmmen, Arbogaån och Eskilstunaån. M.
har en livlig sjöfart på de 12 städer,
som ligga vid dess stränder, och
vidare genom Södertälje-, Hjälmare- och
Strömsholmskanalerna till
östersjö-liamnar, Örebro, Smedjebacken.
Mälarlandskapen, gemensam
beteckning för de till Mälaren gränsande
landskapen Uppland, Västmanland och
Södermanland.
Människoraser. På Java har man
gjort ett mycket omstritt fynd av
skelettdelar, som tillhöra en mellan apa
och människa stående ras, vilken
kallats Pithecanthropus. Man har ej
kunnat ena sig om huruvida denna ras
skall betraktas som huvudsakligen
människa el. huvudsakligen apa.
Fyndet tillhör troligen äldre
kvartär-perioden. De äldsta fynden i Europa
tillhöra den s. k. Neanderthalrasen
(Homo primigenius), vilken
karakteriseras av låg panna med
framskjutande ögonbrynsbågar, klumpig
underkäke utan haka, liten kroppslängd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
