Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mönsterås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mönstret, innan ansökan gjordes, ej
varit intaget i allmänt tillgänglig
tryckt skrift el. varit återgivet på
offentligen till salu hållna alster. M.
gäller för en tid av fem år räknat från
den dag, då ansökan inkom.
Mönsterås, köping vid Kalmarsund,
ö. Småland. 1,700 inv.
Tändsticksfabrik. Trävaruexport.
Mönstring hålles enligt
värnpliktslagen av den 12 juni 1925 årligen i
november och för studenter och
likställda 15—31 oktober.
Mörbylånga, köping vid
Kalmarsund på Ölands västkust. 550 inv.
Mörcke, B., f. 1801, militär,
krigsminister 1914—17 i Hammarskjölds
ministär.
Möre fylke, norskt fylke, omfattande
sydvästligaste delen av Nordanfjällske
Norge. 15,052 kvkm. 103,000 inv.,
därav 35,000 i fylkets städer: Ålesund,
Molde (residensstad) och
Kristians-sund.
Mörike, E., 1804—75, tysk författare,
främst känd genom sina dikter, vilka
äro skrivna i enkel, om folkvisan
påminnande form.
Mörköfjärden, fjärd mellan
Södertörn och det övriga Södermanland. I
M. ligger Mörkö, 58 kvkm.
Mörne, Arvid, f. 187G, finländsk
författare. M. har utgivit flera
diktsamlingar (Döda å r) och romaner,
skildrande de svensk-finska
kustbornas liv.
Mörner. — 1. Birger M., f. 18G7,
författare. M:s böcker behandla vanligen
ämnen ur historisk el. exotisk miljö
(Dess höga plaisir, Under
halvmånen). M. har företagit
vidsträckta resor bl. a. till
Söderhavs-öarna. — 2. Axel M., f. 1808,
landshövding i Hallands län sedan 1920.
Ledamot av första kammaren 1911—12.
Mörrums å, sydsvenskt vattendrag.
Upprinner i Småland, där den bildar
avlopp för flera sjöar, bland dem
Helgasjön och Åsnen, rinner i sydlig
riktning genom Blekinge, utfaller i
östersjön. Längd 175 km.
Mörsare, se Haubits.
Mö’rsil, kurort för behandling av
lungtuberkulos, i v. Jämtland, vid
Indalsälven, inom socknen med samma
namn.
Mört (Leuciscus rutilus) hör till
mörtfisksläktet. 20—30 cm. lång.
Ryggen svartgrå, sidorna silverfärgade,
buken vitaktig. Fenor röda.
ögon-ring röd. Allmän i hela Europa n.
om Alperna. Hela Sverige. Vitt och
välsmakande kött men mycket ben. Se
Bil. Fiskar II.
Mösseberg, Västergötland, ett av
Falbygdens taffelberg, vid vars fot
ligger M: s sanatorium och
vatten-kuranstalt.
Mösspartiet, Mössorna, politiskt
parti under frihetstiden, grundat i
opposition mot hattpartiet. Det äldre
M. organiserades egentligen först
efter hattpartiets seger 1739, ehuru
benämningen ”mössor” redan givits
Arvid Horns anhängare. Partiet kom
från början i farligt beroende av
Ryssland och störtades utan att ha vunr
nit någon avgörande seger över
hattarna, trots att det var i majoritet på
riksdagen 1742—43. Det y n gre M.,
som uppstod under 1750-t: s slut,
fortsatte det äldre partiets traditioner,
ehuru det demokratiska elementet nu
var ojämförligt starkare. M. trädde i
skarp opposition mot hattarnas
lättsinniga slöseri med statsmedel. De
gjorde sig emellertid starkt beroende
av Ryssland, vilket återigen visade sig
farligt för partiets bestånd. 1765—69
sutto mössorna vid styret och efter att
under en tid ha fått vika för de
förenade hov- och hattpartierna voro de
1771—72 åter de härskande. I och med
Gustav III: s statskupp 1772 försvann
såväl möss- som hattpartiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
