Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordkap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Noreen, A., 1854—1925,
språkforskare, professor i Uppsala, som för
studiet av det svenska språket i äldre
ocli nyare tid utfört ett banbrytande
arbete. N. var en av rättstavnings
-reformens upphovsmän.
Norfolk [nå’fåk]. — 1. Grevskap i
ö. England, vid Nordsjön. 5,275 kvkm.,
500.000 inv. Huvudstad Norwieh,
125.000 inv. Livligt fiske. — 2. Stad
i Virginia, U. S. A., 159,000 inv.
Hamnstad med export av bomull, kol, frukt,
spannmål etc. I närheten Hampton
Road, minnesvärd genom ”Merrimacs”
och ”Monitors” strid 9 mars 1862. —
3. Mindre brittisk ö mellan Nya
Zeeland och Nya Caledonien.
Norge, konungarike, omfattande den
v. delen av Skandinaviska halvön.
324.000 kvkm., 2,600,000 inv. N.
gränsar i n. till Norra Ishavet, i v. till
Atlanten och i s. till Skagerack. I ö.
mot Sverige löper gränsen till
övervägande del längs Skandinaviska
halvöns högsta delar; längst i nö. gränsar
N. till Finland. — Kusterna äro starkt
sönderskurna av rikt förgrenade
fjordar, vilka ofta tränga djupt in i
landet och särskilt i v. och n. ha en
synnerligen utbildad skärgård. Bland
fjordarna må nämnas Oslofjorden i s.,
Hardanger, Sogne och Trondhjems
fjordar samt Västfjorden i v.,
Va-ranger fjord i nö. N. om
Västfjorden utskjuter ögruppen Lofoten.
— N. utfylles till allra största delen
av Nordskandinaviska höglandet. I v.
når detta ända fram till havet och
stupar brant ner mot fjordarna. De
högsta topparna finnas inom
Jotun-fjällen, nö. om Sogne fjord (de där
belägna Galdhöpiggen och Glittertind,
Skandinaviska halvöns högsta toppar,
nå omkring 2,460 m. ö. h.), samt
Dovre-fjällen n. därom (Snöhättan når 2,250
m. ö. h.). Bland jöklar märkas
Joste-dalsbräen, Europas största jökel, n.
om Sogne fjord, Folgefonnen, s. om
Hardanger fjord, samt Svartisen i
Nordland vid polcirkeln. Trakterna
omkring Trondlijems och Oslo fjordar
samt en remsa utmed kusten
(Strand-fladen) äro låglandsområden.
Berggrunden utgöres från Stavanger till
Norges nordspets inom den
skandinaviska bergskedjan övervägande av
siluriska, starkt veckade skiffrar och
kvartsiter samt grönstenar av eruptivt
ursprung. Silurformationen och
erup-tivbergarter av yngre ålder upptaga
också Oslofjordens omgivningar
(Oslo-fältet). För övrigt är urberget
rådande i s. Norge och i Romsdalen. Efter
fjällen indelas Norge sedan gammalt
i Nordanfjällska N., Västanfjällska N.
(Västlandet) och Sunnanf jällska N.
(östlandet). Bland N:s liuvudfloder
märkas Glommen, Dramsälven och
Nu-medalslågen, vilka samtliga rinna i
huvudsakligen sydlig riktning och
utfalla i Skagerack. Klarälven, i N.
kallad Tryssilälven, rinner i övre delen
av sitt lopp inom norskt område. De
största sjöarna äro Mjösen och
Fämun, båda belägna i östlandet.
Utmed Norges v. och n. kuster flyter
den varma Golvströmmen. Klimatet
blir härigenom synnerligen milt i
kusttrakterna. Hamnarna äro oftast
isfria året om. Nederbörden är i
allmänhet synnerligen stor, särskilt vid
kusten av Västlandet. I de inre
delarna av N. härskar ett fastlandsklimat
med tämligen kalla vintrar och varma
somrar. — En tredjedel av Norges
befolkning liar sin utkomst av
jordbruket och dess binäringar.
Fjälltrakterna äro ofruktbara, varför jordbruket
är koncentrerat till slättbygderna och
en del dalgångar. Knappt Via av N: s
ytvidd upptages av åker och äng.
Havre är det viktigaste sädesslaget. Av
boskap hållas mest kor och får (i n.
renar). Fisket, huvudsakligen
kust-och havsfiske, är ett viktigt
näringsfång (torsk- och sillfiske, val- och
sälfångst). Omkring Vs av N:s
ytvidd upptages av skog. På
skogstillgångarna grundar sig landets
viktigaste exportindustri,
pappersindustrin. övriga viktiga industrigrenar
äro metall- och maskinindustri,
trävaruindustri och elektrokemisk industri
(Norge-salpeter). Bergsbruket är av
föga vikt, dess förnämsta produkter
äro svavelkis (Orkla, Sulitelma,
Rörostrakten), som utom för svavlets skull
även brytes för sin kopparhalt, samt
vidare silver (Kongsberg). Handeln är
livlig. Handelsomsättningens värde
uppgick år 1925 till 1,382 milj. norska
kronor import och 1,028 milj. norska
kronor export. Angående mynt, se
Skandinaviska myntkonventionen.
Sjöfarten är livligare än i de övriga
nordiska länderna. Handelsflottan
omfattade år 1925 motorfartyg till 2.6 milj.
bruttoton. Norska fartyg gå i stor
utsträckning i fraktfart mellan
utom-norska hamnar. — N: s
landkommunikationer äro på långt när ej så
utvecklade som de svenska. —
Norrmännen tillhöra till största delen den
nordiska rasen. I n. Norge finnas lappar
till ett antal av över 20,000 och inemot
10,000 finnar. Största delen av
befolkningen tillhör den lutherska
statskyrkan. Folkbildningen står högt. —
N. är ett ärftligt konungarike. Den
lagstiftande makten tillkommer
stortinget, som har 150 ledamöter, valda
på tre år genom proportionella val.
Stortinget utser % av sina medlemmar
till ledamöter i lagtinget. De övriga
bilda det s. k. odelstinget. En lag
kan blott antagas genom lagtingets
och odelstingets eniga beslut el.
genom en kvalificerad majoritet av %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
