Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norgesalpeter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom det samlade stortinget.
Grundlagsfrågor behandlas efter nyval i det
samlade stortinget. Konungen har
emot stortinget suspensivt veto.
Rösträtt erhålles vid 23 års ålder (även
kvinnor). Den verkställande makten
tillkommer konungen i ett inför
stortinget ansvarigt statsråd på en
statsminister och minst 7 ministrar. Den
dömande makten tillkommer
domstolarna, i högsta instans Höiesterett.
— N. indelas administrativt i 20
fyl-ken (före år 1919 benämnda amt),
vilka ungefär motsvara våra län;
ecklesiastikt indelas landet i C stift.
Huvudstad är Oslo, 260,000 inv. Andra
större städer äro Bergen, 95,000 inv.,
Trondhjem, 55,000 inv., Stavanger,
45,000 inv., Drammen, 25,000 inv. Till
N. höra numera även ögruppen
Spetsbergen i Norra Ishavet samt Björnön
mellan Norge och Spetsbergen. —
Historia. Redan flera årtusen 1’.
Kr. var N. bebott, troligen av
germanska stammar redan då.
Norrmännen deltogo i de från mitten av 700-t.
företagna vikingatågen. Landet var
vid denna tid delat i en mängd
självständiga småriken med sina egna
konungar. Harald Hårfager (860—933)
enade N. till ett rike, och
konungamakten stärktes ytterligare under Olav
Tryggvesson, som införde
kristendomen i landet. Senare kom N. för en
kort tid under danske konungen Knut
den stores välde. 1130 utbröto
inbör-desstrider, vilka pågingo ända till 1240,
då Håkan Håkansson besegrade sina
medtävlare och återställde
konungamakten. 1319 förenades N. med
Sverige under svenske konungen Magnus
Eriksson, vilken dock 1343 måste
överlämna N: s krona till sin yngre son,
Håkan VI. Under dennes son Olov
V:s omyndighetstid styrdes landet av
hans moder, drottning Margareta av
Danmark. 1397 ingick N. i den s. k.
Kalmarunionen, en union mellan de
tre Nordiska rikena. Ur denna union
bröt sig Sverige snart ut, men Norge
kvarstod förenat med Danmark med
några få avbrott ända till 1814. Det
blev dock ej en dansk provins, utån
ett under Danmark stående lydrike.
Under denna långa tid var N. flera
gånger invecklat i Danmarks krig med
Sverige (se Danmarks historia).
Under napoleonskrigen led N. mycket
och var tidvis avskuret från
förbindelse med Danmark. Den svenske
kronprinsen Karl Johan tvang
Danmark i freden i Kiel 1814 att avträda
N. till Sverige. Detta framkallade en
oerhörd förbittring i N. En
riksförsamling, som sammanträdde i
Eids-vold, förklarade N. självständigt, men
Sverige tvang N. med vapenmakt att
fogå sig i Kielfredens villkor. 1814
valdes Karl XIII till norsk konung.
Den svensk-norska unionen gav snart
anledning till missnöje i N., som
slutligen förklarade unionen upplöst
(1905). Beslutet godkändes av svenske
konungen. S. å. valdes den danske
prinsen Karl till norsk konung under
namnet Håkan VII. N. ingick i
Nationernas förbund 1920.
Norgesalpeter, se Kalksalpeter.
Norges bank, upprättad år 1816,
Norges enda sedelutgivande bank. I
motsats till t. ex. den svenska riksbanken
är N. ett privat företag, ett
aktiebolag.
Norlander, Emil, f. 1865, författare,
tidningsman. N. liar vunnit stor
popularitet som revyförfattare. Mest känd
bland lians humoresksamlingar är A
n-d e r s o n s k a n s Kalle.
Norlind. —1. Ernst N., f. 1877,
konstnär, som i målningar, kolteckningar
och etsningar dekorativt och
monumentalt skildrat skånsk natur. N. har
även utgivit diktsamlingar och
romaner. — 2. Tobias N., f. 1879, broder
till föregående, musikhistoriker, som
bland annat utgivit Allmänt
musiklexikon.
Norm, regel, rättesnöre, måttstock,
mönster, ledande grundsats.
Norma’1, regelrätt, felfri, vid sina
sinnens fulla bruk. — Med N. mot en
rät linje förstås en linje, som är
vin-kelrät mot denna. Den punkt, där N.
träffar den räta linjen, kallas N: s
fotpunkt. Med N. till en krokig
linje i en viss given punkt förstås
en linje, som är vinkelrät mot
tangenten i denna punkt.
Normalarbetsdag, lagstadgad
normal-el. maximalarbetsdag, , se
Arbetar-skyddslagstiftning.
Normnlelement, galvaniska element
med konstant elektromotorisk kraft,
som användas för vetenskapliga
ändamål t. ex. för bestämning av andra
galvaniska elements elektromotoriska
kraft. Det allmännast använda N.
är kadmiumelementet el. Westons
element. Jfr Galvaniska element.
Normalljus, ljuskälla, som utsänder en
konstant ljusmängd och som användes
som enhet vid fotometriska mätningar.
Jfr Hefnerlnmpan.
NormaIskolekompetens, erhålles
genom avgångsbetyg från Statens
Normalskola för flickor el. därmed
jämställda högre läroverk.
Normalspektrum, se Spektrum.
Normaltid. I Europa användas tre
olika normaltider. Västeuropeisk el.
Greenwich-tid användes i England,
Holland, Belgien, Frankrike och
Spanien. Mellaneuropeisk tid, som är
jämnt en timme före Greenwich-tid,
användes i de skandinaviska länderna,
Tyskland, Italien etc. östeuropeisk
tid, som är jämnt 2 tim. före
Greenwich-tid, är fastställd för en del av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
