Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norgesalpeter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
östeuropeiska länderna. U. S. A. är
indelat i fyra normaltidsområden, vilka
från ö. räknat ha tider, vilka äro
resp. 5, 6, 7 och 8 timmar efter
Green-wich-tid. Klockorna i New York gä
således 6 timmar efter våra.
Normalton, benämning på tonen
ettstrukna a (IT) vars svängningstal
en-ligt en internationell överenskommelse
i Wien år 1885 fastställts till 435.
Norman, F. V. L., 1831—85,
tonsättare. N. var verksam som
hovkapellmästare och lärare samt skrev
musikkritiska uppsatser.
Normandie [nårmangdi’], provins i
nv. Frankrike vid Engelska kanalen.
30,000 kvkm., 2.5 milj. inv. En av
Frankrikes bördigaste och rikaste
provinser. Viktigaste stad Rouen, 124,000
inv. — Historia. N. är uppkallat
efter skandinaviska vikingar, vilka på
800-t. härjade i n. Frankrike. N. gavs
911 som län åt vikingahövdingen Rollo.
En ättling av denna var Wilhelm
Er-övraren, som 106G intog England. N.
hörde sedermera till England till 1204,
då det återtogs av Frankrike.
Norman’diska öarna, Kanalöarna,
ögrupp, belägen i en vik av Engelska
kanalen, n. om halvön Bretagne,
ö-gruppen består av 4 större öar:
Jersey, Guernsey, Sark och Aklerney, samt
av ett flertal mindre, tillsammans 194
kvkm. med 97,000 inv. öarna, som äro
starkt befästa, tillhöra England. De
ha vidsträckt självstyrelse. Officiellt
språk är franska.
Norman’ner, nordinän, beteckning
för vikingarna i Västeuropa.
Normati’v, tjänande till norm. Jfr
Norm.
Norme’ra, föreskriva, reglera,
fastställa som norm.
Nornor, enligt fornnordiska
gudasagor tre ödesgudinnor, Urd,
Verdan-di och Skuld, som länka människornas
öden.
Norr, se Väderstreck.
Norrahammar, fabrikssamhälle 1 mil
s. om Jönköping, nv. Småland. 2,200
inv. Järnmanufaktur.
Förnicklings-verk.
Norra Ishavet, benämning på den
nordligaste delen av Atlanten.
Omkring 13 milj. kvkm. Då det visat sig,
att området kring Nordpolen ej, som
man förr trodde, är fastland utan ett
djupt, av packis täckt polarhav,
benämnes N. numera Polarbassängen.
N. bildar på n. kusten av Amerika de
stora Baffin- och Hudsonvikarna samt
på Europas n. kust vikarna Vita och
Kariska haven. I ö. förbin des N.
genom Beringssund med Stilla havet.
Angående N:s öar, se Polarländer.
Norra stambanan, beteckning för
järnvägslinjen Stockholm—Krylbo—
Änge—Bräcke—Vännäs— Boden — Ka-
rungi; i mera inskränkt bemärkelse
betecknas endast sträckan Stockholm
—Ånge med detta namn.
Norrbotten, numera officiellt
antagen landskapsbenämning för den del
av gamla landskapet Västerbotten, som
faller inom Norrbottens län. 27,000
kvkm. 130,490 inv. N. gränsar i nv.
till Lappland, i sv. till Västerbotten, i
sö. till Bottenviken och i ö. till
Muo-nio- och Torneälvarna; det når i n.
något över 08 :e breddgraden.
Huvudfloder äro Pite-, Lule-, Råne-,
Kalix-och Torne-älvarna. Kalixälven mottar
bifloderna Lina älv och Tärendö älv,
den sistnämnda en avgrening av Torne
älv (bifurkation*), och Torne älv har
från n. ett tillflöde Lainio älv.
Älvdalarna och slätterna nära kusten med
deras lermarker äro väsentligt mera
odlade och bebyggda än de inre, av
skogsberg och myrmarker upptagna
delarna av landskapet. Skiljelinjen
mellan de inre skogsobygderna och de
mera befolkade jordbruksbygderna
kan sägas bildas av högsta marina
gränsen, som når upp till omkring
200 m. över nutida havsnivån. Till
kustlandet sluter sig en skärgård av
låga öar, bland vilka Pitholmen,
Svart-ön och Seskarön äro de största.
Norrbottens län omfattar n. delen av
förra landskapet Västerbotten
(numera Norrbotten) och Pite, Lule och
Torne lappmarker av landskapet
Lappland. 105,520 kvkm., varav 6,080 kvkm.
vatten. 191,000 inv. Åker och annan
odlad jord upptager blott 0.5 % av
ytvidden. Jordbruket är i huvudsak
förlagt till kusttrakterna och lämnar
företrädesvis foderväxter och potatis.
Av sädesslagen odlas mest korn.
Boskapsskötseln spelar stö . re roll än
åkerbruket. Renavel bedrives av
nomadlapparna. Fisket — främst i
fjällsjöarna — är en viktig binäring.
Skogsarealen är absolut taget större
än i något annat svenskt län men
omfattar blott 39 % av länets ytvidd.
Vid flodmynningarna finnas en del
sågverk. Tillgången på vattenkraft är
betydande men blott i mindre
utsträckning tagen i anspråk (jfr
Por-jus). N. är Sveriges utan jämförelse
viktigaste järnmalmsproducerande län.
De viktigaste fyndigheterna finnasvid
Kiruna, Tuolluvaara och Gällivare.
Malmen exporteras till alldeles
övervägande del (5—6 milj ton.) över
Narvik och Luleå på Lule-Ofotenbanan. I
N. finnas nära 30,000 finnar och
omkring 4,400 lappar. Städer: Piteå,
Luleå, residensstad, Boden och
Haparanda.
Nor’ris, F., 1870—1902,
nordamerikansk författare, vars förnämsta
arbeten äro Virveln och Polypen,
brett lagda, naturalistiska skildringar
från vetedistrikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
