Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nunc est bibendum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya Kaledo’nien, se Nya Caledonien.
Nya Mexiko, se New Mexico.
Nyans [-angs’], skiftning,
färgskiftning, ton. — Nyans e’r a, skugga,
schattera, återge fina skiftningar.
Nyan’sa, Njan’sa, infödingarnas
benämning på sjöar i Östafrika.
Nyapostoliska församlingen, se
Ir-ving 2.
Nya’sa, Nja’sa, stor insjö i ö. delen
av Sydafrika, till storleken den fjärde
av Afrikas insjöar. 26,500 kvkm. N.
har utlopp till floden Sambesi. Sjön
upptäcktes 1859 av Livingstone.
Nya’sa-land, brittisk besittning i
Afrika, s. och v. om sjön Nyasa, förr
benämnd Brittiska Centralafri ka.
113.000 kvkm., 969,000 inv. Viktigaste
ort är Blantyre. Handeln med
utlandet sker flodvägen till Sambesis
mynning. Viktiga exportvaror äro kaffe,
bomull, tobak, kautschuk, jordnötter
m. m.
Nya Sverige, svensk koloni i
Nordamerika, 1638—55, belägen på ömse
sidor om floden Delaware och
omfattande delar av nuvarande staterna
Delaware, New Jersey och Pennsylvania.
Som utgångspunkt för kolonisationen
anlades skansen Kristina. Med
indianerna stodo de svenska kolonisterna
på fredlig fot, men redan från början
uppstodo tvister med holländarna, som
ägde nybyggen i närheten. Slutligen
erövrades den svenska kolonin
fullständigt av holländarna för att senare
jämte Nya Nederländerna övergå i
engelsmännens händer.
Nya Syd-Wales [-oä’ls], stat i
Australiska statsförbundet, belägen i sö.
delen av kontinenten. 801.000 kvkm.,
2.100.000 inv. Huvudstad Sydney,
1.012.000 inv. — ö. delen av N. är en
av bergskedjor genomdragen högslätt,
som sänker sig inåt landet. Kusten
är mycket brant. Den inre delen av
N. är ett torrt och stäppartat lågland,
som genomflytes av Darlingfloden och
genom konstgjord bevattning gjorts
lämpligt till betesmarker. I fråga om
boskapsskötsel intager N. främsta
platsen bland de australiska
förbunds-staterna. I synnerhet fåraveln är liögt
uppdriven. Kuststräckan är den
bördigaste och tätast befolkade delen av
N. Där bedrives åkerbruk med vete
som viktigaste sädesslag. Dessutom
odlas sockerrör och sy dfrukter.
Bergsbruket är för hela N. den viktigaste
näringsgrenen. Ifråga om
stenkolspro-duktion står N. främst bland
förbunds-staterna. Guld. silver, bly, koppar och
järn utvinnas även. Viktigaste
exportvaror äro stenkol, järn och ull.
Nya testamentet, se Bibeln.
Nya tiden, det världshistoriska
tidsskede, som från slutet av medeltiden
går fram till våra dagar. Man brukar
räkna N. från tiden omkring 1500.
Kring detta sekelskifte inträffade
genomgripande förändringar.
Feodalsystemet sönderföll, krigskonsten
revolutionerades genom krutets
användande, den andliga odlingen erhöll
genom boktryckerikonsten lielt nya
utvecklingsmöjligheter och de stora
upptäcktsresorna medförde bland annat
förbindelsen med en ny kontinent,
Amerika. Dessa och liknande
företeelser har man ansett motivera
avgränsandet av ett nytt tidevarv. Den
första perioden av N. (till westfaliska
freden 16-18) är en övergångsperiod,
framför allt kännetecknad av
reformationen och religionskrigen. Den andra
perioden (till utbrottet av franska
revolutionen 1789) karakteriseras av
mera lugn utveckling och har kallats
”den oinskränkta furstemaktens tid”.
Från medeltiden ärvda
samhällsinstitutioner, särskilt adelns privilegierade
ställning och de breda massornas
saknad av medborgerliga rättigheter, kom
så småningom att framträda som
skärande missförhållanden. Franska
revolutionen blir inledningen till en ny
period, ett nydaningsskede på det
sociala området, då folken själva få
mera inflytande på styrelsen och då
lagstiftningsarbetet strävar att utjämna
motsättningen mellan över- och
underklass. Samtidigt har också alltmer
framträtt motsättningar mellan
arbetsgivare och arbetare, vilka lett till
uppslitande sociala stridigheter. Medan
N. s första skede utmärkes av
religionskrig och religionshat, kan man
säga, att det andra skedet
karakteriseras framför allt av stridigheter
mellan furstar och fursteätter, och att
det sista skedet på det mellanstatliga
området framför allt kännetecknas av
nationalitetskrig och nationalitetshat.
Nya världen, se Amerika.
Nya Zeeland Tse’-], ögrupp, brittisk
besittning i Stilla havet, sö. om
Australien, bestående av två större öar,
Nordön (115.000 kvkm.) och Sydön
(152,000 kvkm.) samt några mindre
ögrupper, tillsammans 272,000 kvkm.,
1 y3 milj. inv. öarna tillhöra den
ter-tiära bergskedjezonen, högsta punkt
Mount Cook (3,760 m.). Betydande
gla-ciärer, gejsrar och varma källor.
Huvudnäring är boskapsskötsel, som
lämnar kött, smör. ost och ull till export.
Stora mineraltillgångar (guld, koppar,
kol). Huvudstad Wellington på s.
kusten av Nordön, 97.400 inv. N. har
i stor utsträckning självstyrelse; har
eget parlament, i spetsen för vilket
står en av Storbritannien tillsatt
guvernör.
Nya Älvsborg, i klippgrunden
insprängda befästningsanläggningar vid
Götaälvs mynning utanför Göteborg.
Nybergsfältet, malmfält i s. Dalarna.
Malmbrytning sedan 1600-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
