Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näldsjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näklsjön, Nälden, insjö i mellersta
Jämtland, med avlopp till Storsjön.
Nämndeman, se Häradsrätt.
Näringsfrihet, rätt för varje
medborgare att driva vilken produktiv
verksamhet som helst. En viss grad av N.
är en nödvändig förutsättning för ett
fördelaktigt utnyttjande av den i ett
samhälle tillgängliga arbetskraften.
Det medeltida samhällets låga
kulturella och ekonomiska nivå berodde till
en del på de alltför hårda band,
skråväsendet lade på N. Sedermera och
särskilt under 1800-t. genomdrevs en
starkt utvidgad N., vilken dock mot
slutet av århundradet till en viss grad
begränsades genom statliga monopol
och andra åtgärder. En särställning
intaga härvidlag sådana åtgärder, vilka
avse att för utövande av visst yrke
fordra garanti, att personen i fråga
besitter erforderlig kompetens (t. ex.
läkare- och apotekaryrket). Ett visst
slags inskränkning i N. utövas av
arbetarorganisationerna. På senare tid
ha på en del håll inom dessa
framträtt tendenser att väl starkt
begränsa N. Jfr vidare Monopol.
Näringsvärde, se Fett, Kolhydrat
och Äggviteämnen.
Närke, landskap i Svealand, 4,446
kvkm., 141,000 inv. N. omfattar västra
hälften av Hjälmaren och norra
ändan av Vättern och är till större delen
ett utpräglat slättland, begränsat av
liögläntare skogstrakter, Tylöshagen
mot Östergötland, Tiveden mot
Västergötland och Käglan mot
Västmanland. I landskapets v. del höja sig
KiIsbergens förkastningsbranter över
slätten. Mellan dessa berg och
Hjälmaren består berggrunden av
silur-formationens bergarter (sandsten,
alunskiffer och kalksten), för övrigt
är den urberg. Inom detta ligga
Åm-mebergs betydande zinkgruvor nära
n. ändan av Vättern. Närkesslätten är
bördig ocli i stor utsträckning odlad.
N. tillhör Örebro län.
Närsynthet, ett brytningsfel i ögat,
som beror på att ögat är för långt,
vilket medför, att parallella strålar
brytas samman, innan de nå näthinnan,
och att endast strålar, som komma
från någon punkt tämligen nära ögat,
sammanbrytas på själva näthinnan. N.
avhjälpes därför med spridningslinser,
vilka bryta de parallella strålar, som
komma från längre bort belägna punk-
Närsynthet. Ljusstrålar från punkten
i sammanbrytas på näthinnan, medan
däremot parallella ljusstrålar (a och b)
sammanbrytas, innan de hå näthinnan.
ter, så att de tyckas komma från en
punkt, belägen närmare ögat. Jfr
Glasögon.
Näs. — 1. Benämning på mindre halvö.
— 2. Benämning på smal landsträcka,
förbindande tvenne större
landområden. — 3. Se Nääs.
Näsblödning kommer vanligen från
näsans skiljevägg omkring 1 cm.
innanför näsöppningen. I vanliga fall
kan man hejda N. genom att en stund
pressa näsvingarna stadigt mot
mittväggen.
Nä’sijärvi, insjö i sv. Finland. 275
kvkm. Avflyter genom Kumo älv till
Bottniska viken. Är av stor betydelse
för samfärdseln i det inre Finland.
Nässelfeber, en hudsjukdom,
karakteriserad av röda fläckar i huden och
stark klåda. N. beror ofta på
rubbningar i matsmältningen. Utslaget
försvinner oftast efter några timmar
till ett dygn utan särskild behandling.
Nässelfjärilen (Vanessa urticse),
dagfjäril. Rödbruna vingar, de främre
nied omväxlande svarta och vitgula
fläckar längs framkanten.
Bakvingarna i inre hälften svarta. N. är en
av våra allra vanligaste dagfjärilar.
Larven lever på nässlor.
Nässjö, stad i n. Småland, viktig
järnvägsknut vid östra och södra
stambanorna. 9,000 inv.
Nässlor (Urtica), växtsläkte,
tillhörande nässlefamiljen (Urticacese), äro
örter med små, gröna blommor och
äro oftast försedda med brännhår. I
Sverige äro tvenne arter vanliga. Den
ena, Brännässlan (U. dioica), är
mångårig. Den är användbar för flera
olika ändamål. Torkad är den ett gott
foder. De unga skotten användas till
människoföda, nässelkål. Av
rotstockarna erhålles vid kokning en gul
färg. Stammens fibrer kunna användas
vid vävnad, nättelduk. Den andra, E
t-ternässlan (U. urens), är ettårig
och förekommer som ogräs.
Näthinna, se öga.
Nätmage, se Idisslare.
Nättelduk, egentligen Nässelduk, förr
benämning på ett fint tyg, tillverkat
av fibrer från brännässla. Numera
väves liknande tyg av fint
bomullsgarn.
Nätvingar (Neuoptera),
insektordning, ha fyra nättrådiga vingar
och bitande mundelar. Till N. höra
bland annat florsländor,
myrlejonslän-dor och sävsländor.
Nävekvarn, järnverk vid Bråviken,
nö. Östergötland. Gjuteri och
mekanisk verkstad.
Nääs, känd
slöjdundervisningsanstalt, sv. om Alingsås, v.
Västergötland, grundad av A. Abrahamson 1874.
Vid N. utbildas särskilt övningslärare.
Nöddop kan förrättas av lekman, om
barnets hälsotillstånd är sådant, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
