Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oliv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ollonborrar höra till
ollonborrfamil-jen (Melolonthinse) bland
skalbaggarna. Larverna leva i jorden av
växt-rötter. De äro vita med gult huvud
och ha krökt kroppsform. Omkring
4,000 arter. 10 arter fördelade på 7
släkten finnas i vårt land. Mest känd
är den i sydliga delen av vårt land
förekommande Vanliga ollon
borren (Melolontlia vulgaris). Den är
ovan brun. Larven, som tillbringar
flera år i jorden, åstadkommer skada
genom att angripa växtrötter.
Olm, se Gälgroddjur. ,
Ormiitz (tjeck. Olomouc), stad i
Mähren vid Donaus biflod March,
Tjeckoslovakien. 60,000 inv., mest
tjecker. Ärkebiskopssäte. Bryggerier,
kvarnar. Järnindustri.
Olof (no. Olav), norska konungar. —
1. O. (I) Tryggvesson, 963—1000,
konung 995. O. ägnade sig med iver åt
kristendomens utbredande och säges
ha anlagt Nidaros 997. År 1000
överfölls han av Olof Skötkonung och
Sven Tveskägg vid ön Svolder. Efter
en tapper strid störtade han sig i
havet från sitt skepp ”Ormen lange”.
— 2. O. (II) Haraldsson, kallad O.
den helige el. O. digre, d. 1030,
konung 1015—28. O. fortsatte med kraft
den av Olof Tryggvesson påbörjade
kristna missionen och organiserade den
kristna kyrkan i Norge. Därjämte
tryggade han riksenheten genom att
krossa jarlarnas makt och göra sig
till förkämpe för en nationell
rikspoli-tik. De missnöjda bland stormännen
vände sig emellertid till Knut den
store i Danmark, och vid ett uppror
1028 måste O. fly ur landet, varefter
Knut hyllades till konung. 1030
återkom han med en här men blev
slagen vid Stiklastad, där han stupade.
O. blev sedermera förklarad för
Norges nationalhelgon.
Olof, svenska konungar. — 1. O.
Trätälja, omkring 650, enligt isländska
källor son till Uppsalakonungen
Ing-jald Illråde. Efter faderns död drog
O. västerut och började odla landet
vid Klarälven, vilket sedan kallades
Värmland. O. blev konung över
Värmland, men till följd av en hungersnöd
offrades han av sitt folk åt Oden. —
2. O. Skötkonung el. Skottkonung, f.
på 960-1., d. vintern 1021—22, son till
Erik Segersäll och Sigrid Storråda,
efterträdde sin fader omkring 993. O.
ingick år 1000 ett förbund med Sven
Tveskägg av Danmark mot norske
konungen Olof Tryggvesson, vilken
omkom i striden vid Svolder s. å. 1019
uppstod en resning i landet, vilken
hade till följd, att O. tog sin son
Anund Jakob till medregent.
Omkring år 1000 lät O. döpa sig vid
Husaby källa i Västergötland.
Oromouc, det tjeckiska namnet på
Olmiitz*.
Olovström, stort brukssamhälle i v.
Blekinge. 1,450 inv.
Metallpressnings-verk m. m., tillverkning av grov- och
tunnplåt, mejeri- och hushållskärl etc.
Olsen, Ole, f. 1S50, norsk tonsättare,
som skrivit operor, manskörer,
pianostycken etc.
Olsson. — 1. Bror O., f. 1860,
skådespelare, sedan 1915 anställd vid
Dramatiska teatern. — 2. Olof O., f. 1872,
läroverksadjunkt, socialdemokratisk
ledamot av första kammaren sedan
1912, ecklesiastikminister 1919—1920,
1921—23 och 1924—26.
Olycksfallsförsäkring, se
Socialförsäkring.
01ym’pen, se Olympos.
OlynVpia, forngrekisk
helgedoms-och orakelplats, ryktbar under antiken
för de där firade olympiska spelen.
O. var beläget i mellersta delen av
landskapet Elis. Inom det av en mur
omgivna helgedomsområdet, Zeus’
heliga land (Altis), låg det stora, ovala
Zeusaltaret samt O: s största och
praktfullaste tempelbyggnad,
Zeus-templet. I detta bevarades den
berömda kolossalbilden av Zeus, utförd i
guld och elfenben av Fidias. Alltifrån
5: e årh. och intill slutet av
Greklands nationella självständighetstid
hade O. sin största glansperiod och
tjänstgjorde som alla grekers religiösa
samlingsplats. Under årh. närmast e.
Kr. blev O. så småningom ödelagt.
På ISOO-t. företogos omfattande
arkeologiska grävningar i O., vilka givit
synnerligen rika resultat.
OlynVpia, huvudstad i Washington,
U. S. A., 8,000 inv.
OIympi.a’d, hos de gamla grekerna
benämning på en tidsperiod av 4 år,
d. v. s. tiden mellan två olympiska
spel; i modernt idrottsspråk stundom
benämning på de moderna olympiska
spelen.
01ym’piska spelen kallas de
ryktbara tävlingsspel, som under antiken
höllos vart fjärde år i Olympia till
Zeus’ ära. Till en början förekom
endast enkel fotlöpning, men senare
till-kommo varjehanda idrottstävlingar
(hoppning, brottning, spjutkastning,
kapplöpning etc.). I samband med O.,
som efter 472 f. Kr. firades under 5
dagar, forekommo andra
högtidligheter av såväl religiöst som världsligt
slag. De första med säkerhet kända
O. höllos 776 f. Kr., de sista 393 e. Kr.
— I samband med utgrävningarna i
Olympia vid 1800-t :s slut uppstod
tanken på ett återupplivande av O.
1896 höllos de första moderna O. i
Aten, senare ha O. hållits i Paris
(1900), i S: t Louis (1904), i London
(1908), i Stockholm (1912), i Antwer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
