Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ormbett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer, som haft extremiteter. O. har
rörligt förenade ansiktsben, så att
munnen kan vidgas ofantligt. En del
O. ha gifttänder i överkäken. Tungan
är lång, smal och kluven. Högra
lungan saknas el. är förkrympt. De
krypa, klättra och simma bra och äro
ofta blixtsnabba i sina rörelser. De
äro mycket seglivade. Huggormens
avhuggna huvud rör tungan och kan
bita. Giftiga ormar äro som regel
nattdjur, medan giftlösa äro i rörelse
om dagen. De flesta O. lägga ägg (t. ex.
snoken). En del ruva äggen som
fåglarna (t. ex. pytonormar). Några
föda levande ungar (t. ex.
huggormen). Omkring 18,000 arter äro
kända, de flesta i tropikerna, särskilt i
klippiga ökentrakter el. djungler. De
flesta arter uppehålla sig på marken.
En del leva dock i vatten. De giftiga
liavsormarna tillbringa t. ex. hela sitt
liv i havet. Några arter leva i träd
och ha då oftast grön färg. Hos oss
finnes huggorm, snok och slät snok.
Ormbett, se Ormgift.
Ormbunkar (Filicales) äro
kryptogama växter, vilka ha
generationsväxling. Den ena generationen,
sporofy-ten, är stor och kallas i dagligt
tal ormbunke. Den andra
generationen, gamofyten, är mycket liten
och studeras bäst med mikroskopets
tillhjälp. Till O. räknas bland annat
Lummerväxter, Fräkenvä
x-t e r och Egentliga ormbunkar
(Filices). Dessa senare ha rotstock, från
vilken uppskjuter långskaftade,
parflikiga blad. Som unga äro bladen
oftast inrullade i spetsen. Sporer
bildas på bladens undersida. C:a 4,000
arter äro kända, varav några äro
vanliga skogsväxter hos oss framför allt
i fuktiga och skuggiga områden. Hit
höra Aspidium*, Asplenium*,
Sten-söta* och örnbräken*. I
blomsterhandeln användes ofta Jungfru hår*.
Ormen långe, berömt fornnordiskt
drakskepp, den norske konungen Olav
Tryggvessons* kommandoskepp.
Ormgift alstras hos giftormar i
körtlar, som med en fin kanal mynna
på gifttänderna, vilka vanligen äro
två i överkäken. Giftet är en gul,
tjockflytande, klibbig vätska. Vår
vanliga huggorms bett är livsfarligt
blott för små barn. Vid ormbett
omlindas den bitna kroppsdelen ganska
stadigt ovanför bettet för att försvåra
giftets spridning. Man kan söka suga
ut giftet, om bettet är mycket färskt.
För övrigt ges stärkande medel, i
nödfall sprit. Numera finns serum mot
ormgift, vilket har användning
huvudsakligen i tropikerna.
Ormslå el. Kopparorm (Anguis
fragilis), en art ödlor, som saknar
extremiteter och ser ut som ormar. Den
är tecknad i grått till rödbrunt med
Indiska ormtjusare.
mörkare strimmor. Längd upp till 50
cm. O. lever av maskar och sniglar.
Ormtjusare uppträda särskilt i
Indien. Genom att spela på en flöjt,
försätta de sina ormar, vanligen
glasögonormar, i ett egendomligt retat ocli
lialvt bedövat tillstånd, under vilket
ormarna vagga fram och tillbaka med
framkroppen.
Ormtunga, se Gunnlög Ormtunga.
Or’mus (I-Iormus). — 1. Fordom
berömd stad på ön Jerun mellan
Persiska viken ocli Omanviken. Under
medeltiden blev O. genom sitt
gynnsamma läge en synnerligen betydande
handelsstad och gjordes vid 1500-t :s
början skattskyldig under Persien.
Staden förstördes 1622. — 2. Se
Hormus.
Ormussundet, det sund, som förenar
Persiska viken med Arabiska havet.
Or’muzd, egentligen Ahrumazda, se
Mazdaism.
Ormvråken (Buteo buteo) hör till
dagrovfåglarnas (Accipitres) ordning.
Mellersta och västra Europa.
Förekommer över hela landet, norrut
åtminstone till mellersta Norrland.
Lever av diverse små gnagare, ormar,
ödlor, grodor, gräshoppor, även
fåglar. övervägande nyttig. Flyttfågel.
Häckar i träd.
Ornament’, prydnad,
prydnadsmön-ster, utsirning. Med avseende på
ornamenti kens motivval brukar man
skilja på geometriska ornament och
växt- och djurornament.
Orna’t, prästerlig ämbetsdräkt.
Ornitolo’g, fågelkännare,
naturvetenskapsman, som företrädesvis
studerar fåglarna.
Ornäs, vid sjön Runn, sö. Dalarna,
historiskt ryktbar ort sedan Gustav
Vasas tid. Jfr Barbro Stigsdotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
