- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1875-1876

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

herre. P. deltog energiskt i
Trettioåriga kriget ocli gjorde sig särskilt
känd som en djärv kavallerianförare.
Han blev dödligt sårad i slaget vid
Liitzen.

Papper. Benämningen härstammar
ursprungligen från en växt, Cyperus
papyrus, från vilken egypterna
hämtade materialet till de papyrusrullar,
på vilka de skrevo. P. till sin
sammansättning liknande det, som vi nu
använda, var känt i Kina redan före
vår tideräknings begynnelse. Den
moderna pappersindustrin kan sägas leda
sitt ursprung från början av 1800-t.,
då en år 1799 av en fransman, vid
namn Louis Robert, uppfunnen
maskin började komma i bruk. I denna
formades papperet med maskinkraft,
medan tidigare all formning måst äga
rum för hand. Utgångsmaterialet vid
papperstillverkningen var
ursprungligen huvudsakligen bomulls- och
linnelump. Med den allt mer stigande
pap-persförbrukningen blev emellertid
tillgången på dylik lump otillräcklig, och
man började därför inrikta
ansträngningarna på att kunna utnyttja direkt
från växtriket hämtat material. Ett
avgörande framsteg ifråga härom
betecknade den först i Tyskland vid
mitten av 1840-t. praktiskt genomförda
framställningen av pappersmassa
genom slipning av trä. —
Pappersmassan framställes för närvarande dels av
olika slags lump, dels av halm,
espar-to, jute och en del andra liknande
ämnen, dels av trä. I fråga om trämassa
skiljer man mellan mekanisk trämassa
och kemisk trämassa. Den mekaniska
trämassan el. slipmassan framställes
antingen genom slipning av skalade,
råa vedkubbar el. genom slipning av
vedkubbar, som förut basats med
ånga. Den sistnämnda trämassan, som
har större bindekraft än den massa, som
erhålles vid direkt slipning av de råa
vedkubbarna, benämnes halvkemisk
trämassa. Den kemiska trämassan
framställes antingen enligt
sulfitcellu-losametoden eller
sulfatcellulosameto-den. Enligt sulfitcellulosametoden
kokas det till nötstora bitar
sönderhuggna träet under starkt tryck i
järncylindrar med en lösning av surt
kalciumsulfit. Enligt
sulfateellulosameto-den sker kokningen med en blandning
av natriumhydrat och
natriumsulfhy-drat. Då pappersmassan, sedan den
genomgått åtskilliga procedurer, är
färdigberedd, formas papperet
antingen för hand el. i maskin. Formning
för hand ger papper av högre
kvalitet än formning i maskin. Formning
för hand användes därför exempelvis
vid framställning av vissa särskilt fina
skrivpapperssorter el. för
framställning av sedelpapper. Förutom själva
pappersmassan ingår i papperet i stör-

re el. mindre utsträckning även
limämnen av olika slag för att hindra,
att papperet läskar. Limningen
verkställes antingen i massan före
formningen el. efter formningen. Därjämte
tillsättas i olika syften en hel del
andra ämnen t. ex. färgämnen för att
ge papperet behaglig färg, en del
mineralämnen för att göra papperet
ogenomskinligt. Tillvägagångssättet får
härvid avpassas med hänsyn till
den användning, som papperet skall
komma att få. Vanligt
skrivpapper måste sålunda vara fast och väl
limmat, medan tryckpapper är mindre
limmat. — Pappersmasse- och
pappersindustrin är för Sverige av en mycket
stor betydelse. År 1924 sysselsattes
sålunda vid de svenska
pappersmasse-fabrikerna ungefär 17,000 personer
(förvaltningspersonalen inberäknad),
fördelade på 104 arbetsställen.
Salutillverkningarnas värde uppgick detta
år till över 234 milj. kronor. Vid
pappersbruk och pappfabriker
sysselsattes ungefär 16,500 personer,
fördelade på 74 arbetsställen. Värdet av
salutillverkningarna uppgick vid dessa
fabriker till nära 177 milj. kronor.
Från Sverige exporterades år 1925

1,780,710 ton pappersmassa, papp,
papper el. därav förfärdigade produkter
till ett värde av nära 367 milj. kronor.

Pappersmassa, se Papper.

Pappersmatri’s, se Stereotypi.

Pappersmynt, se Penningväsen.

Pap’rika, se Peppar.

Pa’pua, en ras, till vilken
folkstammar på Nya Guinea, Nya Britannien
och Salomonöarna höra. P. äro över
medellängd, ha bruna ögon samt ofta
krusigt hår. P. påminna i utseendet
närmast om tasmanierna.

Pa’puaterritoriet, östra, under
England lydande delen av Nya Guinea
jämte några smärre öar. 250,000 kvkm.,
omkring 275,000 inv., papuas, med
undantag av ett tusental européer.
Produkter : guld, koppar, petroleum,
copra.

Papyross’ (lat. papy’rus, papper),
cigarrett.

Papy’rus (Cyperus papyrus) är ett
sumpgräs, tillhörande halvgräsens
familj. Från en horisontellt löpande,
armstjock rotstock uppskjuta
trekantiga, flera meter höga örtstammar,
som uppbära blomställningar. P.
förekommer i skilda delar av Afrika, på
Sicilien etc., och av dess märg
förfärdigade forntidens egypter ett
skriv-material, papyrus-rullar. Dess
betydelse för kulturspridningen framgår
bland annat därav, att de flesta
europeiska språk härleda benämningen pä
skrivmaterial från ordet P., t. ex. vårt
svenska papper.

Parå, officiellt kallad Belem,
huvudstad i en stat av samma namn, n. Bra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0976.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free