- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1905-1906

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Penninska bergen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aktiga egenskapen, att deras värde
var tämligen konstant. Värdet har
dock under tidernas lopp förändrats
i betydande utsträckning. Penningens
värde mätes genom varuprisnivåns
förändringar. Om varuprisen stiga till
det dubbla, innebär detta, att
penningens värde sjunkit till hälften. Om
varuprisen falla, stiger penningens
värde i motsvarande grad. Då
emellertid aldrig alla varor under en viss
tidsperiod stiga el. falla lika mycket,
måste särskilda beräkningar göras,
s k. prisindex upprättas, för att mäta
varuprisnivåns förändringar. Enligt
en teori, den s. k. kvantitetsteorin, är
penningarnas omloppshastighet
tämligen konstant. En ökning av
penningmängden medför därför enligt denna
teori fallande penningvärde, d. v. s.
stigande varupriser, medan en
minskning av penningmängden medför ökat
penningvärde, d. v. s. fallande
varupriser. Ur denna synpunkt är det lätt
att förstå, att exempelvis upptäckterna
av de stora guldfynden i Californien
och Australien omkring år 1850 skulle
medföra stigande varupriser. Så
småningom steg emellertid
varuproduktionen snabbare än guldproduktionen,
mera penningar behövdes för att
förmedla omsättningen, och varuprisen
började falla.

Det nämndes ovan, att den inlösliga
banksedeln fyller samma roll som
mynten av ädel metall. Från
banksedeln måste emellertid noga skiljas
det oinlösliga pappersmyntet. När i
samband med krigsutbrottet
guldmyntfoten i flertalet länder sattes ur
funktion, upphörde banksedlarna i
egentlig mening att finnas och ersattes med
pappersmynt, som kunde produceras

i obegränsad utsträckning.
Produktionen av pappersmynt tog också i
flertalet länder, särskilt på grund av
de låneanspråk, som från
statsmakternas sida ställdes på de
sedelutgivande centralbankerna, en oerhörd
omfattning, vilket medförde våldsamt
stigande priser. När efter kriget ett
ordnat P. ånyo skulle framskapas i
de olika länderna, medförde detta i
sin tur för det ekonomiska livet
förödande kriser. Rent teoretiskt är det
emellertid icke otänkbart att med ett
myntväsen baserat på pappersmynt
hålla penningvärdet stabilt. Medlet
härtill ha de sedelutgivande
centralbankerna i diskontopolitiken.

P. är i alla länder reglerat genom
särskild lagstiftning, genom vilken
huvudmyntens vikt och finhet och
skiljemyntens beskaffenhet bestämmas.
Av ett huvudmynt kräver man, att
det skall vara fullviktigt, att det skall
kunna i obegränsad utsträckning
användas som betalningsmedel samt att
vem som helst, som har tillgång till

den metall, av vilken huvudmynten
bestå, skall blott mot en mindre
avgift för själva präglingen kunna få
mynt präglade. Skiljemynten äro
däremot underhaltiga, d. v. s. deras
metallvärde understiger det värde,
som de nominellt äga. De äro
vidare icke lagliga betalningsmedel i
obegränsad utsträckning, och de äro
slutligen av lätt insedda skäl icke fritt
utmyntbara, d. v. s. ingen äger rätt
att påfordra att få ett skiljemynt
präglat, om han kan tillhandahålla den
metall, som åtgår till dess prägling.
När huvudmyntet präglas av guld,
sä-ges ett land ha guldmyntfot. Präglas
huvudmynt av såväl guld som silver
utan att något bestämt
värdeförhållande mellan dem är fastställt, talar man
om parallellmyntfot. Präglas
huvudmynten i ett land såväl av guld som
av silver och är samtidigt metallernas
inbördes värdeförhållande i lag fixerat,
säges landet ha dubbel myntfot.

PennPnska bergen,höjdsträckning i n.
England, vattendelare mellan
Irländska sjön och Nordsjön. Når 890 m. ö. h.

Pennsylva’nia, förkortat Penn. el.
Pa., stat i nö. Förenta Staterna. 117,000
kvkm., 8.720,000 inv. Huvudstad
Harris-burg, 76,000 inv. — P. är näst New York
den tätast befolkade av staterna och i
fråga om bergsbruk den förnämsta.
Stora stenkols- och
järnmalmstillgång-ar samt petroleumkällor. Åkerbruk och
skogsbruk äro betydande. Mest odlas
foderväxter, majs och vete. P. är en
av Förenta Staternas främsta
industristater. Ifråga om järn- och
stålindustri (Pittsburg, Bethlehem)
överträffas P. knappast av något annat land

i världen. Bland andra viktiga
industrigrenar märkas läder-, textil-,
maskin-, kvarn-, petroleum- och
cementindustri.

Penny [pen’ni], plur. pence [pens],
förkortas d., engelskt skiljemynt, V»
shilling.

Pensé [pangse’], se Viola.

Pension [pangsjo’n], privat skola
med inackordering; årligt understöd
för på grund av ålder el. sjukdom ur
tjänsten avgångna tjänstemän el.
deras änkor och barn, utbetalat
antingen av staten, vederbörande
kommun, enskilda företag el. av för
ändamålet inrättade kassor el. föreningar.

Pensionsfullinäktige, som handha
förvaltningen av
pensionsförsäkringsfon-den, äro till antalet 7
(pensionsstyrel-sens chef, hans ställföreträdare, en
annan byråchef från pensionsstyrelsen
samt fyra av regeringen utsedda
ledamöter).

Pensionsförsäkring, se
Socialförsäkring.

Pensionsstyrelsen, ett 1914 upprättat
centralt ämbetsverk, vilket sorterar
under socialdepartementet och som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0991.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free