Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proteus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satta och bearbetade ”Nu tystne de
klagande ljuden”.
Prudenflig, nätt, behändigt
ordentlig-
Frudlion [prydång’], P., 1758—1823,
fransk målare, bland vars arbeten
märkas allegorierna Rättvisan och
Vedergällningen
förföljande Brottet, Psyke buren av
zefyrerna. P:s
framställningskonst kännetecknas av något entonig
formskönhet och gracie.
Pru’mis, växtsläkte, hörande till
familj Rosaceaj. P. har köttig, saftig
stenfrukt, innehållande ett frö, stenen.
Hit höra flera för människan viktiga
arter. Aprikosträdet (P.
arme-niaca) härstammar från Asien och har
gula, syrliga frukter.
Persiketrä-d e t (P. persica) härstammar
sannolikt från Kina och har plommonlika
av ett mjukt fjun överklädda frukter.
Plommonträdet (P. domestica)
härstammar från Orienten. Utom
vanliga gula plommon finnas mirabeller,
som äro små och gula; reineclaude,
som äro större, gulgröna; sviskon, som
äro svartblå m. fl. Krikon (P.
insi-titia) har glatt, av vax överdragen
frukt. Körsbärsträdet (P.
ce-rasus) odlas i ett flertal former t. ex.
moreller och klarbär. Fågelbär
s-trädet (P. avium) finnes även i flera
former t. ex. hjärtkörsbär och bigarrå.
Bland vilda P.-arter märkas i värt
land Slån (P. spinosa) torngreniga
buskar, som blomma på bar kvist om
våren, oeh Hägg (P. padus), som har
vackra, doftande blomklasar. Till P.
räknas ibland även Mandelträdet
(P. amygdalus), som har torrt,
läder-artat kött. Kärnan har ett
knott-rigt skal. Man skiljer mellan
sötmandel ocli bittermandel, vilka senare
innehålla amygdalin. Vid närvaro av
vatten bildas av amygdalinet små
mängder av blåsyra. Mandelträdet
härstammar från Asien och odlas
numera även i Medelhavsländerna och i
Californien.
Trut, biflod från vänster till Donau.
Upprinner i Galizien, på nö. sidan av
Karpaterna. Längd 800 km.
Pryd, tillgjort anständig, sipp,
överdrivet sedesam.
Prygel är som straff avskaffat i
Sverige sedan 1835. P. användes dock som
disciplinärt medel på
uppfostringsanstalter, straffanstalter o. dyl.
Przemysl [psje’mysl], stad i
Galizien, s. Polen, vid floden San. 48,000
inv., polacker och judar. Säte för
romersk katolsk och grekisk katolsk
biskop. Var före världskriget starkt
befäst. Åren 1914 och 1915 utkämpades
vid P. hårda drabbningar.
Przevalsky [psjeval’ski], N. M., 1839
—88, rysk generalmajor och upptäckts-
resande, som företog framgångsrika
upptäcktsfärder i det inre av Asien.
Pråm, flatbottnad farkost, avsedd
för varutransporter och så byggd, att
den har särskilt stor lastförmåga. P.
framdrives i regel ej med egna segel
el. med egen maskinkraft utan genom
bogsering. De spela en särskilt stor
roll för varutransporten i hamnar, i
kanaler och på segelbara vattendrag.
Prägla, åstadkomma figurer på ytan
av ett metallstycke el. annat föremål
med tillhjälp av en stamp.
Prärier, de stora grässlätterna i inre
Nordamerika. P., som äro synnerligen
bördiga, äro numera uppodlade.
Präriehunden (Cynomys
ludovicia-nus) är ett ekorrdjur, tillhörande
gna-garnas ordning. P. har fått sitt namn
av sitt skällande läte. Den lever på
Nordamerikas prärier i ”by”-liknande
samhällen i hålor i marken, ofta i god
endräkt med skallerormar,
prärieugg-lor m. fl. stäppdjur. Köttet är
välsmakande och pälsen eftertraktad,
varför P. är ett gott villebråd.
Präriehönssläktet (Tympanuchus) är
ett till hönsfåglarnas ordning hörande
nordamerikanskt fågelsläkte med
egendomliga tofsbildningar på halsens
sidor. P. är ett stäppdjur, som lever på
marken i större el. mindre flockar.
Försök att acklimatisera detsamma i
Europa ha misslyckats.
Prästexamen, en prövning, som
an-ställes av vederbörande domkapitel
med den, som vill erhålla prästämbete.
Prästkrage, se Chrysanthemum.
Prästlöfte, ett löfte, som avges vid
prästvigningen och som innebär ett
åtagande att förkunna guds ord i
enlighet med den heliga skrift och
kyrkans bekännelseskrifter.
Prästmöte, sammanträden av ett
stifts prästerskap. P. hålles årligen
under tre dagar.
Prästval. Då prästerlig tjänst blivit
ledig samt ansökningar inkommit, skall
domkapitlet av de sökande föreslå tre
personer, vilka därefter ha att i
församlingen avlägga prov. Domkapitlet
utser en valförrättare, vilken med
för-samlingsborna vid den s. k.
frågoda-gen förbereder valet. Därest fråga är
om val av kyrkoherde, äger
församlingen att kalla en fjärde
provpredikant*. Frågodag skall hållas å
söndagen närmast efter sista provdagen.
Har fjärde provpredikant ej kallats,
blir den kyrkoherde, som erhållit de
flesta rösterna. Har fjärde
provpredikant varit kallad och har någon av
de å förslaget uppförda erhållit mer än
hälften av de avgivna rösterna och har
minst en femtedel av de
röstberättigade deltagit i valet, äger konungen att
till tjänsten utnämna en av de å
förslaget uppförda. Har ovannämnda
röstövervikt el. deltagarantal ej upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
