Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pudel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pungdjur (en känguruart) med en
halvvuxen unge i pungen.
pelare till omkring 10 m: s höjd
(höjden varierar givetvis med vattnets
temperatur och är därjämte beroende
på barometerståndet och höjden över
havsytan). Det dröjde länge, innan
det blev klart, att det är lufttrycket,
som är orsaken till vattnets stigning
i sugröret till en P. Den grekiske
filosofen Aristoteles förklarade
orsaken vara naturens avsky för
tomrummet (horror vacui). Den rätta
förklaringen gavs först av den italienske
fysikern Torricelli. Till sin
konstruktion i princip tämligen likartad med
den nu beskrivna sug- och
lyftpumpen är den så kallade sug- och
tryck-pumpen. P. finnas av ett mycket stort
antal för olika ändamål avsedda
konstruktioner, t. ex. rotationspumpar,
ångstrålpumpar, ångpumpar. Jfr även
Luftpump.
Pumpa (Cucurbita) är ett
gurkväxtsläkte, tillhörande familjen
Cucurbita-cese. Huvudarten Vanlig pumpa
el. Kurbits (C. pepo) uppträder med
avseende på fruktens olika storlek,
form och färg i ett flertal former.
Frukten är hårdskalig med talrika
frövitlösa frön. P. är hos oss ofta
odlad som prydnadsväxt. Dess hemland
är annars Ostindien, och dess frukter
uppnå ej sällan en betydande storlek,
i vikt varierande från 1 å 2 kg. upp
till 30 ä 40 kg.
Punch [pan’sj]j berömd engelsk
skämttidning, grundad 1841.
Pund. — 1. Lispund*. — 2. Äldre
dansk och norsk viktsenhet, närmast
motsvarande det svenska skålpundet.
— 3. Egyptisk och turkisk myntenhet,
av vilka den förra har ett guldvärde
av 1.01(5 pound sterling och den
senare motsvarar 16.40 kr. — 4. Se
Pound sterling.
Pungdjur (Marsupialia) utgöra en
lågt stående däggdjursordning, vars
förnämsta kännetecken är den s. k.
pungen på buken, vari honan under
längre el. kortare tid förvarar och
skyddar det tidigt framfödda fostret.
Moderkakan är hos dessa djur föga
el. ej alls utbildad, varför fostrets
egentliga utveckling sker just i
pungen. Pungdjurens tandsystem visar
också en del avvikelser från högre
dägg-djursgruppers. En mångfald former
finnas, t. ex. Pungråttor
(Didel-phyidse), Pungvarg (Thylacinus),
Pung m ård (Dasyurus),
Pungbjörn (Phascolarctus), Pungapor
(Phalangerinse) och de närstående
Kängurudjuren (Macropodinae).
P. finnas blott i Amerika och
Australien.
Puniska krigen kallas de tre krig,
som fördes mellan romare och
kartager (puner) om överväldet i v.
Medelhavet. Under det första P. (264
—241 f. Kr.) intogo romarna Sicilien
och lyckades besegra den kartagiska
flottan (Mylffi 260), varefter Kartago
måste erkänna Roms överhöghet på
Sicilien. Det andra P. (218—201 f. Kr.)
utbröt, då kartagerna började belägra
den spanska staden Sagantum, som
ställde sig under Roms beskydd.
Staden intogs emellertid av den
kartagiske härföraren Hannibal*, som
därefter med en väldig här tågade över
alperna och besegrade romarna vid
sjön Trasime’nus i Etrurien. Ännu
ett förkrossande nederlag ledo
romarna vid Cannas 216. Nord- och
Syd-Italien avföll till Hannibal, som dock
förgäves väntade på förstärkningar
från Kartago. Den romerske
befälhavaren Scipio* återerövrade Spanien och
angrep därpå kartagerna i deras eget
land. Hannibal hemkallades, men
romarna segrade vid Zama, varefter
kartagerna måste sluta fred och avstå alla
sina spanska besittningar. Det
tred-j e P. (148—146 f. Kr.) börjades av Kom
av fruktan, att Kartago ånyo skulle
utvecklas till en stark handelsmakt.
Romarna sände en här mot Kartago,
som efter en treårig belägring måste
giva sig, varefter staden i grund
förstördes.
Pun’jab, Pendschab, brittisk provins
i Främre Indien omkring källf lo derna
till Indus. 259,000 kvkm. 21 milj inv.
Största stad Lahore, 280,000 inv.
Punkali [psen’kse], anglo-indisk
beteckning för en i tropiska länder
allmänt förekommande fläkt, vilken
drives för hand (numera även med
elektricitet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
