- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2007-2008

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyromani ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förlust av medborgerligt förtroende
en-ligt^ äldre lagbestämmelser.

Pålbygrgnader, byggnader, vilka äro
uppförda på. pålar. P. förekomma hos
en del primitiva stammar och voro
särskilt förr under stenåldern vanliga
i vissa trakter. Som regel utfördes
pålningen i vatten, vilket gav
invånarna ökad trygghet. Särskilt i
Schweiz förekom P. under
förhistorisk tid. Även i Sverige har P.
förekommit under stenåldern, bland annat
i Östergötland och på Gotland.

Pålsboda, järnvägsstation ö. om
Hallsberg, ö. Närke.

Påminnelser kallas de ytterligare
anmärkningar, som en sökande hos en
myndighet äger att inlämna, sedan
den, mot vilken klagan förts, avgivit
förklaring.

Pårtetjok’ko, 2,000 m. högt fjäll,
tillhörande Sarjekfjällen i Lulelappmark
v. om sjön Laitaure. På P: s n. sida
den stora Pårteglaciären, 5 km. lång,

3 km. bred.

Påsk, en judisk högtid, som firades
bland annat till minne av judarnas
räddning från Egypten. Den kristna
P. firas till minne av Jesu död, första
söndagen efter första fullmånen efter
vårdagjämningen (21 mars).

Påskallavik, köping vid
Kalmarsunds n. del, ö. Småland. 250 inv.

Påsklilja, se Narciss.

Påsk-ön, en i ö. delen av Stilla
havet belägen ö, 117 kvkm. Omkring 200
inv., polyneser. ön är av vulkaniskt
ursprung, har fuktigt klimat och är
ganska bördig. I etnologiskt avseende
har P. stort intresse, närmast genom
den mängd av stenstoder, som rikligt
förekomma där.

Påssjuka, en smittosam sjukdom,
som består i inflammation i
öron-spottkörteln, vilket medför en kraftig
svullnad under och framför örat ned
till käkvinkeln. Måttlig värk och
feber höra till sjukdomen, som i vanliga
fall går över på 1—2 veckor.
Sjukdomen är smittosam under 14 dagar,
räknad från dess början. Mellan
smittotillfället och sjukdomens
utbrott förlöpa 2—3 veckor.
Behandlingen består i sängläge, vaddomslag
och acetylsalicylsyra.

Påve, se Romersk-katolska kyrkan.

Päi’jäne, 16 mil lång sjö. som i n.—s.
genomdrar Tavastland i det inre
Finland och har avlopp genom Kymmene
älv till Finska viken.

Päll, täcke, el. himmel av dyrbart
tyg.

Pälsverk, som i stor utsträckning
användas till klädespersedlar av olik.ji
slag, beredes av skinnet (framför alrt
vinterpälsen, som har längre och
tätare hår) av ett stort antal
pälsbärande djur. Till de dyraste och mest

Pärlhöns.

uppskattade P. höra bland andra
sobel, vissa slags utter, fjällräv, bäver
chinchilla. Goda P. äro också t. ex.
vanlig utter, mård, nerts, persian och
skunk. Enklare P. äro t. ex. sjubb,
murmel, röd räv och kanin.

Pär, ursprungligen namn på
medeltida länsvasaller. I England
utvecklades P. till en representationsadel
(peerage), vars medlemmar äro
självskrivna till överhuset. Den franska
pärsinstitutionen avskaffades under
den stora franska revolutionen,
återinfördes senare men slopades vid
februarirevolutionen (1848).

Pärk, ett gotländskt bollspel, som
spelas med en mjuk, sämskskinnsklädd
boll, vilken slås med handen el.
sparkas i höga lyror.

Pärlemor, insidan av skalet hos
vissa pärlmusslor. P., vars
huvudsakliga beståndsdel är kalciumkarbonat,
skiftar i alla regnbågens färger, är
lialft genomskinligt och hårt. P.
användes till knivskaft, knappar, kikare
och många andra ändamål.

Pärlhyacint även benämnd
druvhyacint (Muscari) är ett till familjen
Liliacete hörande växtsläkte med ett
flertal arter i s. och mellersta Europa
samt Orienten. Ofta odlad och
förvildad är hos oss M. botryoides, den
s. k. pärldruvan, som har blåa,
ellip-soidiska blommor i axlik ställning på
bladlös stängel.

Pärlhönsen (Numidinse) tillhöra
fasan-familjen (Phasianidae) och
utgöra c: a 20 arter, som äro
hemmahörande i Afrika. P. ha korta vingar, mer
el. mindre naken hals och även huvud,
försett ej sällan med fjäderbuske, kam
och hängande hudflikar.
Färgteckningen utgöres av fläckar på mörk
botten. Vanliga pärlhönan
(Numida meleagris) har hornartad
kam, ”hjälm” och mörkt askgrå färg
och är spridd som husdjur över hela
jorden.

Pärlkaffe, se Kaffe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free