Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remmare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men löper, kan axlarnas varvantal på
lämpligt sätt nedsättas el. ökas.
Rem’mare, vinglas i form av en
pokal.
Remont’, benämning på häst,
anskaffad för arméns räkning, till dess att
dess utbildning är fullbordad. För
arméns räkning anskaffade hästar, som
äro för unga att omedelbart tagas i
användning, placeras vid särskilda
s. k. remontdepåer.
Remontoa’r, mekanism för
uppdragning och ställande av fickur; fickur,
försett med dylik mekanism.
Be’mi>, San, se San Remo.
Rcmplace’ra [rang-], träda i stället
för, efterträda, ersätta; omsätta,
placera (penningar) på annat håll.
Remskiva, ett hjul, som anbringas
på en axel och kring vilket en
remledning löper.
Ren, se Rensläktet.
Renan [rönang1], Ernest, 1823—92,
fransk författare, 1862 professor i
hebreiska, kaldeiska och syriska. Sin
skeptiska världsåskådning, byggd på
en förening av positivism och
pan-teism, utvecklade 11. i ett flertal
vetenskapliga skrifter, bland vilka det stora
religionshistoriska verket H i s t o i r e
des origines du
christia-n ismc intager det viktigaste rummet.
K. utövade ett stort inflytande på sin
samtid ocli hans arbeten ha blivit av
stor betydelse för den följande
reli-gionshistoriska forskningen. Hans
stil utmärkes av smidighet ocli fin
ironi.
Renault [rönå’], L., 1843—1918, fransk
jurist, som särskilt ägnade sig åt
folkrätt, på vilket område han räknades
som auktoritet. Han erhöll Nobels
fredspris 1907 tillsammans med
Mo-neta.
Renbetesfrågan, en segsliten,
svensk-norsk tvistefråga angående de svenska
lapparnas rätt att under sommaren
beta sina renar på norskt område.
Rencontrc [rangkång’tr], fr., oväntat
möte; oförmodad sammandrabbning,
skärmytsling.
Rende’ra, inbringa, ge i inkomst.
Rendez-vons [rangdevo’], fr., ”inställ
eder”; avtalat möte (särskilt mellan
två älskande).
Rcnds’burg el. Rendsborg, stad i
Schleswig, belägen vid Eider och
Nordöstersjökanalen. 19,000 inv.
René, se Branting 3.
Renega’t, avfälling; trosförnekare;
politisk överlöpare.
Renett’, namn på vissa äppelsorter
med fast, senmognande kött.
Renfana (Tanacetum vulgäre) hör
till de lcorgblomstrigas familj
(Com-positse). Blomkorgarna, som sakna
strålblommor, äro gula. Bladen äro
djupt parflikiga. B. är allmän i värt
Tam ren.
land. Den växer på torr gräsmark.
Kryddluktande. <
Re’ni, Guido, 1575—1042, italiensk
målare. R. var född i Bologna och
vistades 1605—12 i Kom och därefter
med några års undantag i Bologna
till sin död. R:s bästa målningar
(A u rora, Marias h i m m e 1
s-färd, Kristu s-bilder) utmärkas av
graciös elegans och utsökt kolorit.
Ren’klor, se Reine claude.
Renlav (Cladonia rangiferina) kallas
ibland oriktigt Renmossa. R.
förekommer över hela Sverige, särskilt i
de nordligare trakterna, där den har
betydelse som födoämne åt lapparnas
renhjordar. Under kristiden försökte
man använda R. för
brännvinsfabri-kation. Jfr fig. till Lavar.
Renmossa, se Renlav.
Ren’nenkampf, P. G. K. v., 1854—191S,
rysk militär. Under världskriget
förde R. 1914 befälet över Vilna- och
Njemenarmén. Han besegrades s. å.
vid Masuriska sjöarna. 1915 blev lian
fråntagen sitt befäl.
Rennos [ränn], stad i Bretagne,
Frankrike. 82,000 inv. Väverier,
handel med lantbruksprodukter.
Universitet. Fordom huvudstad i
hertigdö-met Bretagne.
Renoir [rönoa’r], A., 1841—1919,
fransk målare. R. var en av de
förnämsta företrädarna för
impressionismen. Han sysslade företrädesvis med
ljus- och färgproblem och målade med
förkärlek naket, särskilt unga kvinnor
och barn.
Renommé, rykte, anseende. Jfr Par
renommé. — Renom m e’r a d,
välkänd, ansedd, ryktbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
