- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2097-2098

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Växten härstammar från
Medelhavsområdet och är ofta odlad. Bladen
användas i medicinen.

Rosor (Rosa), busksläkte, hörande
till rosenfamiljen. Vild förekommer
törnrosen (R. gallica) i vårt land.
Flera arter, varieteter el. hybrider odlas
som prydnadsväxter. Hit höra
pim-pinellros (R. pimpinellifolia), som har
vita blommor, kanelros (R.
cinnamo-mea), som har röda blommor,
kapu-cinros (R. lutea), som har gula el.
gulröda blommor, damascenros (R.
damascena), som infördes från
österlandet under korstågen och som har
röda el. vita blommor, av vilka
bere-des rosenolja, teros (R. fragrans), som
finnes i olika färger och som har svag
tedoft, provinsros, klangros,
centifolia-ros m. fl. Dessutom märkas
korsningar mellan dessa typer.

Rosornas krig el. krigen mellan Röda
och Vita rosen. Se Englands historia.

Rospigg, en i dagligt tal använd
benämning på invånarna i Roslagen. R.
användes även som benämning på
ro-siagsskutorna.

Ross [rås], R., f. 1857, engelsk
läkare, vars arbeten rörande malaria
och dess överförande genom myggor
lagt grunden till denna sjukdoms
bekämpande enligt nutida metoder. R.
erhöll Nobelpris i medicin 1902.

Rossetfi, G. Ch. D., 1828—82,
engelsk målare och skald. R. var en av
det ”prerafaelitiska brödraskapets”
stiftare men övergav senare
prerafae-liternas grupp för att följa sitt eget
intensiva konstnärstemperament.
Såväl i sina målningar, ofta med
Dante-motiv (Beata Beatrix, Dantes
dröm), som i sin diktning (poemet
The blessed damozel,
Ballads and sonnets) röjer R. en
romantisk, starkt mystisk läggning
med samtidigt sensuellt
materialistisk betoning.

Rossi’ni, G. A., 1792—1868, italiensk
operakompositör. R:s operor utmärka
sig för en viss melodirikedom. Till
hans mest kända verk höra
Barberar e n i Sevilla och Vilhelm
Te 1 1.

Rossläder tillverkas av bakre delen
på hästhudar och användes, särskilt
förr, till ovanläder.

Rost. — 1. R., som bildas när järn,
kiser m. m. äro utsatta för fuktig luft,
är ett järnoxidhydrat av brun
(rostbrun) färg. — 2. En sjukdom, som
drabbar många växter och orsakas av
parasitsvampar, tillhörande ordningen
Rostsvampar (Uredinese). Svåra härjningar
på gräs orsakas av flera arter av
rost-svampsläktet Puccinia.
Svartrosten (P. graminis) angriper alla vära
sädesslag. Ett av svampens
utvecklingsstadier lever på berberisbuskens
blad. Om berberisbuskarna utrotas,

avskäres svampens utvecklingscykel,
och svartrosten skulle därigenom
kunna utrotas. Den skada, svartrosten är
1889 orsakade vårt land, har beräknats
till omkring 15 milj. kr. Gulrosten el.
veterosten (P. glumarum) skadar vete.
Andra rostsvampar härja bönor, rosor,
frukt- och barrträd m. fl.

Rostand [råstang’], Edmond, 1868—
1918, fransk dramatiker och skald.
Under en tid, då naturalismen var
allenahärskande inom den franska
litteraturen framträdde R. med sin av
fantasi, romantik och poesi fyllda C
y-rano de Bergera c, en versifierad
komedi, vars kvickhet och charm tog
den franska publiken med storm. Stor
framgång hade även örnungen,
som var skriven för Sarah Bernliardt.
R. har ibland kanske väl mycket
skattat åt en deklamatorisk och frasgrann
patriotism.

Rostbiff, ländpartiet av oxen,
halv-stekt el. rostat (på engelskt sätt).

Röstning, upphettning av malmer
under fullt lufttillträde. Sålunda
fram-ställes t. ex. svaveldioxid genom R. av
vissa svavelhaltiga malmer. Vidare
rostas t. ex. järnmalmer, innan de
uppsättas på masugnen, för att avlägsna
förefintligt svavel. Jfr Klorerande R.

Ros’tock, stad i
Mecklenburg-Scliwe-rin, n. Tyskland, vid floden Warnow,
nära östersjön. 68,000 inv. Viktig
handelsstad. Uthamn är Warnemimde
(4,000 inv.). Skeppsbyggeri och
maski nverkstäder. Universitet, grundat
1439.

Ros’trum, ramm, spröt etc. pä
fartyg, avsedd att hugga in i ett
fientligt fartyg.

Rostsvampar, se Rost.

Rot är ett av växtens grundorgan.
Rötterna äro av tvenne slag: 1.
huvudrot med sidorötter och 2. birötter.
Huvudroten utgör stammens
omedelbara fortsättning nedåt. Birötter
kallas alla de rötter, som icke utgöra en
omedelbar fortsättning nedåt av
stammen utan utvecklas från flera
punkter på densamma. Roten bär icke
blad. Den tjänar till att fastliålla
växten i jorden och att upptaga vatten
jämte däri lösta näringsämnen.
Roten kan ibland omvandlas, t. ex. bliva
mycket förtjockad och då utgöra
förvaringsplats för vissa näringsämnen
(såsom hos morot, beta) el. hos vissa
parasiter bliva till snyltrot (såsom hos
mistel, snarreva, vätteros). Jfr
Rotfrukter och Rothår.

Rota, i nordiska mytologin
benämning på en av stridsgudinnorna
(val-kyrjorna).

Rotationskropp kallas varje kropp,
som är helt begränsad av en yta, som
kan anses alstrad av en plan figur,
som roterat kring en axel i samma
plan. R: s volym beräknas enligt en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free