Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruskprick ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den europeiska kulturen. R. ägnade
sig därefter åt filantropisk verksamhet
och åt socialpolitiskt och
nationalekonomiskt författarskap med stark
socialistisk tendens (Unto t h i s last,
Sesame and lilies).
Ruskprick el. kvastprick. Se
Ut-priekning.
Russel [ras’l]. — 1. J. R. R., 1792—
1878, engelsk statsman, 1813 medlem av
underhuset, där lian anslöt sig till
■\vliigpartiet. R. bidrog till
upphävandet av Testakten 1828 och
genomförandet av den katolska
emancipationslagen 1829. R: s ledande ställning
befästes framför allt genom hans energiska
medverkan till den stora
parlaments-reformen 1832. 1835—41 var R.
inrikesminister samt 1846—52 och 1865—66
premiärminister. Han genomdrev bland
annat upphävandet av
Navigations-akten 1849. — 2. B. A. W. R., f. 1872,
den förres sonson, filosof och
matematiker. R. var professor i Cambridge,
vilken befattning han dock miste
under världskriget på grund av sin
freds-vänlighet. Bland R: s skrifter märkas
Principles of mathematics,
Problems of pliilosophy.
Russifice’ra el. russifie’ra, göra rysk,
förryska.
Russin äro torkade vindruvor.
Dessa produceras i alla länder kring
Medelhavet samt i Förenta Staterna. Ett
särskilt slag äro korinter. Dessa
erhållas av en ursprungligen i trakten
av Korint i Grekland hemmahörande
varietet med små, mörkblå druvor utan
frön. Den odlas huvudsakligen i
Grekland.
Russofi’1, ryssvän, älskare av
Ryssland.
Russofo’b, person, som hyser
fruktan och avsky för Ryssland. — R u
s-s o f o b i’, motvilja mot Ryssland.
RustFk, lantlig, grov, ohyfsad;
T)yggnk., murverk av naturlig sten med
ohuggna el. grovt tilltuktade
framsidor; efterbildning av dylikt.
Rustkammare, benämning på den
förrådsbod, där rustliållare var
skyldig förvara de persedlar, som ej
in-togos i regementsförrådet; ofta
benämning på persedelförråd i kaserner.
Jfr Livrustkammaren. i
Rustning, en till skydd mot fiendens
skarpa vapen fordom använd
beklädnad, som bars av såväl riddare som
soldater. R. tillverkades av metall,
stundom av tjockt läder. Den kom ur
bruk först, då krutets verkan gjorde
den ineffektiv. Till R., som bestod av
en mängd sammanfogade delar, hörde
en sköld och en hjälm. Även
ryttarens häst bar ett skyddspansar.
Särskilt egendomliga äro de japanska R.
Rusttjänst, krigstjänst till häst mot
erhållande av viss skattefrihet för
jordegendom. De, som på detta sätt
åtnjöto skattefrihet för sin jord,
kallades frälsemän. R. infördes i Sverige
i slutet av 1200-t. och uppliöirde i
mitten av 1700-t. Jfr Frälse.
Rute’ner, i västeuropeisk litteratur
benämning på den ukrajnska
(lill-ryska) befolkningen i ö. Galizien, n.
Bukovina och nö. Ungern. På
1500-och 1600-t. var R. i latinskt
språkbruk detsamma som ryssar.
Rute’nium, sällsynt, med platina
besläktad metall. Förekommer i
naturen i små mängder tillsammans med
platina. Kem. tecken Ru. Atomvikt
101.7.
Rutherford [roeth’efåd], E., f. 1871,
engelsk fysiker. R. har utfört
banbrytande undersökningar rörande de
radioaktiva grundämnena och de
radioaktiva strålningsfenomenen samt
rörande atomernas struktur. R. erhöll
Nobelpris i kemi år 1908.
Ruthström, B. O. J., f. 1877,
violinist, som bl. a. företagit konsertresor
i Sverige och Tyskland.
Ruti’1, ett av titansyra [Ti02]
bestående, rödbrunt mineral, som i s.
Norge bry tes och användes för
framställning av färgämnet titanvitt.
Ruti’n, färdighet, yrkesvana.
Ruts bok, en av gamla testamentets
böcker, som hänför sig till
domartiden.
Rutt, samfärdsled, resväg.
Ruwenzo’ri, berggrupp i v. delen av
Brittiska Östafrika, mellan sjöarna
Albert- och Edvard-njansa. Når 5,000 m.
ö. h.
Ruysdael el. Ruijsdael, Ruisdael
[röj’sdal], J. I. van, 1628 (1629?) —
1682, Hollands störste landskapsmålare,
verksam i Haarlem och Amsterdam. R.
tog företrädesvis sina motiv ur det
holländska landskapet. Av samtiden
rönte han föga erkännande, och han
dog i yttersta fattigdom. Om hans
liv är så gott som intet känt. över
R:s poesifyllda naturscenerier vilar
ofta en majestätiskt dyster
oväders-stämning med ett inslag av vemodig
mystik. (Judekyrkogården,
Rh enlandskap med
väderkvarn, Berglandskap med
vattenfall).
Ry’a, ursprungligen ett broderat
sadeltäcke. R. användes som beteckning
för väggbonader o. dyl., vilka vävts
i brokiga färger.
Riick’ert, R., 1788—1866, tysk skald
och orientalist, professor i orientaliska
språk vid Berlins universitet 1841—48.
Hans diktning är tekniskt väl byggd
och fylld av frisk inspiration och varm
känsla. R. skildrade helst ett
idylliskt familjeliv men skrev även
eldande politiska dikter.
Ryd, municipalsamhälle vid
Mör-rumsån, s. Småland. 600 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
