Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rytteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådjur.
njutas på ett liögre kulturstadium. R.
liar särskild betydelse för diktkonst,
musik och dans. För de två
förstnämnda har man sökt uppställa
detaljerade system över olika arter av
R. Läran om R. benämnes rytmik.
Rytteri, se Kavalleri.
Ryttmästare, kavalleriofficer med en
tjänsteställning, motsvarande den, som
vid övriga vapenslag tillkommer en
kapten.
Rå, rundhult, som hänger
horisontellt på en mast och uppbär ett segel
(råsegel).
Rådbråkning, ett fordom använt
dödsstraff, vid vilket den dömdes lemmar
krossades med ett hjul. Kroppen
fästes därefter på hjulet och utställdes till
beskådande. R. kallades ofta stegling.
Ibland avsågs emellertid med stegling
endast kroppens fästande på hjulet.
Rådhusrätt, se Rådstuvurätt.
Rådjuret (Capreolus capreolus) hör
till hjortdjurens familj bland
klövdjuren. Det är om sommaren rödbrunt,
undertill gulbrunt, om vintern
gråbrunt med gulbrun anstrykning. R.
är något större än ett får. Hannen
(bocken) har tämligen enkla horn med
2—3 spetsar, honan, som kallas rä,
saknar horn. R. är allmänt i s. Sverige;
det är för närvarande statt i spridning
norrut.
Rådman, bisittare i en rådstuvurätt.
I en del mindre städer finnas s. k.
illiterata R., varmed förstås sådana,
som ej avlagt juridisk examen.
Rådsherre, se Riksråd.
Rådspensionä’r, en av de förnämsta
ämbetsmännen i förutvarande
republiken Förenade Nederländerna.
Rådstuvurätt. Varje stad med
därtill hörande område utgör i regel en
domsaga för sig, vars domstol
benämnes R. el. rådhusrätt. R:s
sammansättning är beroende på av kungl.
maj:t fastställt reglemente för varje
stad. Ordförande i R. är i regel
borgmästaren. I större städer är R.
fördelad på avdelningar, mellan vilka mälen
lottas enligt givna föreskrifter. R.
är domför med tre ledamöter. R.
skall sammanträda varje måndag,
eventuellt första därpå följande
helgfria dag.
Till vänster rågax, till höger kornax.
Råg- (Secale cereale) hör till familj
Graminse. Den odlade R. anses
härstamma från S. montanum, som
förekommer vild i Svartaliavstrakterna.
R:s groddplantor ha fyra groddrötter
och rödbrun bladslida. Frömjölet
sprides med vinden. Därför ha ej
kunnat utbildas så många skarpt skilda
sorter. Korsbefruktning äger
nämligen rum i rätt stor utsträckning. R.
är, näst korn, det mest köldliärdiga
sädesslaget. I Sverige odlas R. ända
upp i Norrbotten. I nordliga trakter
odlas i allmänhet höstråg, som har
mera långsmala sädeskorn och lång
halm. Sydliga sorter, t. ex. östgöta
gråråg och Petkusråg, ha mera
knubbiga sädeskorn och kortare och
styvare halm. R. odlas framför allt i
Ryssland, i de skandinaviska länderna, nö.
Tyskland samt i vissa delar av
Frankrike, österrike-Ungern, Spanien och
Nordamerika. Världsskörden beräknas
till 30 å 45 milj. ton. I Sverige var
skörden 1924 281,000 ton.
Rågång-, gränslinje mellan olika
jordegendomar, utmärkt genom vissa
märken å marken, s. k. råmärken.
Rågö, Stora och Lilla R, två små,
av svenskar bebodda öar, belägna vid
Estlands n. kust, utanför Baltisehport.
Omkring 350 inv. öarna äro till stor
del karga och steniga. Endast i s.
delarna förekomma lövskog, åkrar och
ängar. Befolkningen lever
huvudsakligen av fiske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
