- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2139-2140

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sachsiska Schweiz [sak’siska -], ett
bergland utmed Elbe, mellan Dresden
och Böhmen. S. utgöres av en
sand-stensplatå med egendomliga
klippbildningar (Bastei, Königstein m. fl.) och
genomskuren av djupa dalar. För sin
naturskönhet är S. mycket besökt av
turister.

Sachsiskt porslin [sak’siskt-], se
Meissen.

Sacka, bli efter, särskilt om fartyg.

Sackarimetri’, bestämning av
sockerhalten hos lösningar. Sker i allmänhet
genom undersökningar av lösningarnas
förmåga att vrida polarisationsplanet.
Kan även ske på rent kemisk väg el,
genom användning av särskilt
konstruerade areometrar (Ballings
sacka-rometer).

SackarPn, benzoesyresulfinid, en
organisk kvävehaltig förening, som har
starkt söt smak (omkring 300 gånger
sötare än rörsocker). S. har
emellertid en svag metallisk bismak. Det
verkar ej giftigt. S. användes särskilt
av sockersjuka personer som
sötningsmedel samt även vid tillverkning av
läskedrycker o. dyl. I en del länder
har man under motivering av att S.
saknar näringsvärde förbjudit
användandet av S. vid fabrikation av
drycker o. dyl. Härvidlag torde
ekonomiska synpunkter (sockerfabrikernas
intressen) ha spelat in.

Sackaro’s, vanligt socker.

Sa’cra [sa’kra], plur., lat., heliga
ting el. bruk, helgedomar, gudstjänst.

Sacramen’to [sak-]. — 1. Flod i
Cali-fornien, U. S. A. Utfaller i San
Fran-cisco-viken. S. har en längd av
omkring 600 km. och är segelbar för
större fartyg upp till staden
Sacra-mento. — 2. Huvudstad i Californien,
U. S. A. GG,000 inv. Viktig
handelsstad.

Sacrile’gium [sak-], lat., helgerån;
störande av kyrkofrid, förgripelse pä
det heliga.

Sade [sad’], se Sadism.

Sadel, bakersta ryggstycket av vissa
matnyttiga djur (filr, rådjur, svin),
motsvarande rostbiffen hos oxen.

Sadism, abnorm könsdrift, som
finner tillfredsställelse i grymheter.
Namnet härleder sig från en fransk
författare, markis de Sade, som blev
sinnessjuk och i vars romaner S.
framträder.

Sa’dowa, se Königgrätz.

Saffia’n, marokäng*.

Saf’fran, se Krokus.

Safi’r, en vattenklar blå varietet av
mineralet korund. Ädelsten. S.
framställes numera med konst i vackra,
med den naturliga jämgoda varieteter.

Saftrum, se Vakuoler.

Saga. — 1. Nordisk gudinna,
omnämnd i Eddan tillsammans med Oden,
varför man har antagit, att S. är ett

annat namn på Odens maka Frigg*.

— 2. Benämning på litterära alster av
olika natur, vanligen uppkomna på
folklig väg. S. kan vara en sägen,

d. v. s. en föga tillförlitlig, oftast
historisk berättelse. Vanligen förstås
emellertid med S. en uppdiktad, naivt
fantastisk berättelse (folksaga), där
det övernaturliga intager stor plats.
Hjältesagan är en särskild diktart,
vilken behandlar historiska el. mystiska
personer och händelser. Den isländska
sagan är en kortare prosaberättelse
med skiftande innehåll.

Sager-Nelson, J. O. G., 18G8—9G,
målare, vars kraftfullt stiliserade
arbeten, särskilt efter S:s död, blivit högt
skattade.

Sag’gat, Saggatjaure, sjö i n.
Lappland, 36 kvkm. Genomflytes av Lilla
Lule älv, som vid sitt inflöde bildar
ett vidsträckt delta (Kvikkjokkdeltat).

Saginaw [s£egg’inå], stad i
Michigan, U. S. A. 02,000 inv. Livlig
industristad. Medelpunkt för Michigans
saltproduktion.

Sagogryn, se Sagopalm.

Sagopalm, beteckning för flera
palmarter, av vilkas märg sagogryn el.
sagomjöl beredes. Hit höra en hel del
ostindiska och sydamerikanska arter.
Den Äkta sagopalmen
(Metroxy-lon rumphii) finns på Indiska
oceanens öar och på Malackahalvön.
Märgen från S. är stärkelserik. Av denna
stärkelse beredes mjöl el. gryn.
Grynen äro halvgenomskinliga, emedan
stärkelsen blivit delvis förklistrad.

Sagra’dabark, Frangulabark*.

Sagån, å på gränsen mellan
Västmanland och Uppland. Längd 50 km.

Salialin, se Sachalin.

Sa’hara, jordens största ökenområde,
beläget i Nordafrika, s. om
Atlasbergen och kustlandet utmed Medelhavet,
mellan Atlanten och Nildalen, Ytvidd
8 milj. kvkm. Förr var den åsikten
förhärskande, att S. utgöres av en
flack, enformig sandslätt. Till stor
del upptages emellertid öknen av kala
klippor och berg el. av stenbeströdda
marker. I de mellersta delarna av
S. utbreda sig vidsträckta bergstrakter,
bland vilka Ahaggarmassivet når 3,000
m. ö. h.; Tibesti, längre åt sö., när
2,700 m. ö. h. — I mellersta Sahara
uppnås temperaturer på 50° C.
Temperaturväxlingarna mellan vinter och
sommar äro obetydliga. Däremot
varierar temperaturen betydligt (ända
till 30—40°) mellan natt och dag;
växtlighet och djurliv äro synnerligen
torftiga och saknas med undantag för de
sparsamt förekommande oaserna
fullständigt i det inre av S. Den till 2—3
milj. uppgående befolkningen består i
v. och n. av berber, i nö. av beduiner
(araber), i det inre av S. av negrer,
tuareger och biandfolk. Genom S. går

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free