- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2171-2172

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheeles grönt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S. historia och filosofi och lyckades
genom Goethes förmedling erhålla en
professur i historia i Jena, dit han
flyttade 1789. Hans förnämsta
historiska arbete är en Historia över
trettioåriga kriget. Sin
uppfattning av konsten och dess ställning
till livet har han bland annat
framställt i arbetet Om människans
estetiska fostran. 1799 flyttade
S. till Weimar, för vars teater han
flitigt arbetade. Bland S: s storslagna
skådespel märkas tragedierna W a
1-lenstein, Maria Stuart och
Jungfrun av Orléans samt
fri-hetsdramat Wilhelm Tell. S:s
lyriska alstring omfattar dels
tankelyrik (den imponerande filosofiska
dikten Das Ideal und das Leben),
dels romanser, skrivna på ett
glänsande, bildrikt språk (D a s Lie d
y o n der G locke).

SchiHerkrage, vid, framtill öppen
skjortkrage. Den kallas även
”Byronkrage”.

Schimpans’ (Troglodytes niger) hör
till de smalnäsiga apornas grupp. Den
lever i v. Centralafrika i mindre
sällskap el. familjer. Färgen växlar från
grå till brunsvart, och man har velat
särskilja flera varieteter. Hannen blir
omkr. 1.5 ni. hög, honan något mindre.
Den är god klättrare, överarmen är
något längre än underarmen. Handen
är smal med liten tumme,
ögon-brynsbågarna äro svagt utvecklade,
öronen stora och utstående, och å
huvudbenen saknas de utskjutande
benfästen för muskler, som karakterisera
gorillan. Man har velat göra gällande,
att S. skulle vara närmare besläktad
med en del förhistoriska
människoraser, medan andra skulle stå närmare
gorillan. Teorin om ett på så sätt
dubbelt ursprung för
människosläktet har dock hittills vunnit föga
anklang.

Schip’kapasset, se Sjipkapasset.

Schism, splittring, söndring (särskilt
mellan olika kyrkosamfund).

Sehitomir, se Zjitomir.

Schizofreni’, se Sinnessjukdomar.

Schla’ger, populär revy el.
kabaret-visa, slagdänga.

Sclilaraffcnland, ty., ett
fantasiland, där människan utan
ansträngning erhåller alla materiella
njutningar och där lättjan är en dygd.
S. benämnes på franska ”pays de
Co-cagne”.

Schle’gel. — 1. A. Y. von S., 1767—•
1845, tysk författare, en av de mera
framträdande litterära
personligheterna i den tyska romantiken. Utom
egna arbeten utgav S. väl utförda
översättningar. Han var bland annat den
förste, som översatte Shakspere. —
2. V. F. v. S., 1772—1829, tysk
författare, broder till föregående. Lik-

som denne var han en av romantikens
mera bemärkta figurer. Han var mera
obalanserad än brodern, och en del av
hans arbeten väckte på sin tid
opposition. I flera arbeten utformade han
romantikens åskådningar. Han räknas
som en av riktningens ledande
teo-retici.

Schlei [sjlaj], vik av östersjön pä
Schleswigs ö. kust. Vid dess innersta
ände ligger staden Schleswig.

Selileiermacher, F., 1768—1834, tysk
teolog och filosof, som strävade att
med utgångspunkt från Kant och
delvis i opposition mot Kant och Fichte
utveckla en religiöst betonad filosofisk
åskådning.

Schle’sien, provins i sö. delen av
Preussen, omkring Oder, 27,000 kvkm.
3 milj. inv. Huvudstad Breslau. 530,000
inv. S. är till övervägande del
ett lågland. Jordbruk är huvudnäring
med vete, korn, råg och havre som
viktigaste produkter. Därjämte odlas
sockerbetor i stor utsträckning. 1 S.
finnas betydande stenkolslager och
rika tillgångar på järn- och zinkmalm.
Industrin är högt utvecklad och
mångsidig. Jfr Oberschlesien.

Scliles’wig. — 1. Se
Schleswig-Hol-stein. — 2. Stad i Schleswig, vid
östersjön och innersta änden av viken
Schlei. 21,000 inv.

Schles^ig-Holstein [- håll’stajn],
preussisk provins i nv. Tyskland,
belägen mellan östersjön och Nordsjön.

15,000 kvkm., 1.5 milj. inv. — S. är
en fortsättning av nordtyska låglandet,
ö. delen är tämligen bördig och
lämpar sig väl för åkerbruk. Mellersta
delarna upptagas av sandhedar,
bevuxna med ljung och skog. I v.
utbreda sig marskland. Boskapsskötsel,
jordbruk och fiske äro huvudnäringar.
Industrin utgöres huvudsakligen av
skeppsbyggeri. S. norr om
Flensburg-viken tillhör numera Danmark i
enlighet med Versaillestraktaten och en
år 1920 företagen folkomröstning. Jfr
Holstein och Schleswigska krigen.

Schles’wiR:ska krigen. — 1. Första
schleswigska kriget el. schleswigska
treårskriget (1848—51) kallas
danskarnas krig mot de upproriske i
Schles-wig-Holstein samt deras tyska
bundsförvanter. Efter sega strider med
växlande framgång voro danskarna
herrar i Schleswig, och den
schleswig-holsteinska hären tvangs av tyska
förbundsdagen att lägga ned vapnen
1851. Året förut hade Danmark slutit
fred med Preussen i Berlin. — 2.
Andra schleswigska kriget
utkämpades 1864 mellan Danmark å ena
sidan och Preussen och Österrike ä den
andra. Orsaken var närmast en tvist
om Schleswigs statsrättsliga ställning
till Danmark, vilken Preussen
använde sig av för att framkalla krig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free