Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schliemann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den danska hären försvarade med seg
tapperhet sin ställning vid Dybböl,
men slutligen stormades
Dybbölskan-sarna av preussarna. Efter en kort
vapenvila fortsatte danskarna den
ojämna striden men måste slutligen
ingå en fred i Wien och avträda
Schleswig, Holstein och Lauenburg.
Schliemann [sjli’-], IL, 1822—90, tysk
fornforskare. S. företog storartade
undersökningar i Grekland och
Mindre Asien, vars resultat blivit av
banbrytande betydelse för studiet av
antiken. Han utförde grävningar bland
annat vid Hissarlik i Troas, varvid
en mängd ruiner kommo i dagen (jfr
Troja), undersökte konungagravarna
inom Akropolis och i Mykene samt
utgrävde kungaborgen i Tiryns.
Schliis’selburg, fordom Nöteborg,
stad i nv. Ryssland vid Nevas utlopp
ur Ladoga. 10,000 inv.
Sclily’ter, K. J. D., f. 1879,
häradshövding. S. var 1919—20 och efter 1925
medlem av första kammaren.
Konsultativt statsråd i Brantings ministär
1921—23 och i Sandlers 1925—26.
Schmalkal’diska artiklarna, ett av
Luther uppställt aktstycke över den
evangeliska läran, 1536 underskrivet av
de förnämsta reformatoriska
teologerna. S. upptogos senare som en av
den lutherska kyrkans
bekännelseskrifter.
Schmalkardrska förbundet,
benämning på ett politiskt förbund, som
1530 ingicks mellan en del
protestantiska furstar och riksstäder i n. och
mellersta Tyskland i syfte att stödja
protestantismens sak, i nödfall
genom väpnat ingripande. I förbundet
ingingo allt flera nordtyska furstar
samt en del sydtyska riksstäder.
Kej-sar Karl V beslöt slutligen att med
vapenmakt kuva de tyska
protestanterna och så utbröt det
Schmalkaldiska kriget (1546—52).
Detta gick i början olyckligt för
protestanterna, emedan kejsaren lockat pä
sin sida den protestantiske hertig
Mo-rits av Sachsen. Vid Miihlberg
besegrades den ene av protestanternas
ledare, kurfursten Johan Fredrik av
Sachsen, och strax därpå tillfångatogs
den andre, lantgreven Filip av
Hessen. Därefter underkastade sig den
ena efter den andra av de
protestantiska furstarna och förbundet
upplöstes. Då övergavs emellertid kejsaren
av hertig Morits, som oförmodat
angrep honom med en här, och tvangs
att ingå fördraget i Passau 1552,
varvid det bestämdes, att protestanterna
tills vidare skulle få religionsfrihet
(Passaufördraget).
Schmalkaldiska kriget, se
Schmalkaldiska förbundet.
Schmidt, J. K., se Stirner.
Schmol’ler, G. von, 1838—1917, tysk
nationalekonom, tillhörande den
historiska skolan. S. tillhörde de starkt
socialreformatoriskt intresserade
katedersocialisterna.
Schnee’koppe, Riesengebirges högsta
topp. 1,(500 nij ö. h.
Sehnéevoigt [sjne’fåjkt], G. L., f,
1872, finländsk violoneellist och
orkesterdirigent. 1914 blev S. förste
dirigent vid den nybildade stadsorkestern
i Helsingfors. 1915—24 var S. förste
dirigent vid konsertföreningeu i
Stockholm. S. har företagit flera
konsertresor i Europa.
SchnelTklops, maträtt, bestående av
en skiva stekt oxkött, över vilken
hälles en sorts gräddsås.
Schnit’zeljakt, se Snitseljakt.
Selinit’zer, E., 1840—92, tysk-judisk
Afrikaforskare, med. doktor, vanligen
kallad Einin pascha. S. hade en tid
anställning i Turkiet men gick 1876
i egyptisk tjänst och övertog 1878 som
guvernör efter Gordon ledningen av
Ekvatorialprovinsen. Genom mahdins
uppror avskars varje förbindelse med
Egypten och Europa, och S. kom i en
synnerligen farlig ställning, varur han
befriades genom Stanleys
undsätt-ningsexpedition 1889. Därefter gick S.
i tysk tjänst och mördades av araber
under en expedition i Central-Afrika.
Schnit’zler, A., f. 1862, österrikisk
författare. S. har skrivit en mängd
teaterstycken, vilka med framgång
uppförts (Älskog, L i 11 e r a t u r,
Intermezzo, Det vida
landet) samt ett flertal noveller och
romaner (Löjtnant Gusti, Vägen
u t t i 11 1 i v e t). S. har framför allt
skildrat livet i Wien och mästerligt
fått fram dess särstämning,
blandningen av lättsinne och melankoli.
Schnorr von Ca’roIsfeld [- fånn - felt]
J., 1794—1872, tysk målare, 1846
direktör för akademin och
målningsgalleriet i Dresden. S. är framför allt
känd för sin Bibel in Bilder n.
Schod’dy, se Shoddy.
Scholan’der. — 1. F. V. S., 1816—81,
arkitekt, målare, författare, 1848
professor i byggnadskonst vid akademin.
Av S: s arkitektoniska arbeten må
nämnas Bernadottes k a
gravkoret i Rid da rholm skyrkan samt
öster malm skyrkans kupol.
S. utförde flera serier av teckningar
(F j o 1 n e r s saga) samt skrev
dikter och prosaberättelser. — 2. Sven S.,
f. 1860, den förres son, vissångare. S.
har gjort sig särskilt populär som
Bellmanssångare.
Schola’ris [sko-], lat., skolgosse.
Schonberg [skå’n-], Torsten, f. 1882,
konstnär. Framstående tecknare av
illustrationer och bokomslag. S. har
även utfört en mängd verkningsfulla
reklamaffischer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
