Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelflygning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Segelflygning, flygning med flygplan
utan motor, varvid man använder sig
av luftströmmar för att få planet att
höja sig. Genom Versaillesfredens
bestämmelse om begränsad rätt för
Tyskland att tillverka motordrivna
aero-plan kom man särskilt i detta land
att intiessera sig för S. Särskilt i
Rhentrakterna har S. ivrigt bedrivits.
Genom S. har man vunnit ökad
kännedom om luftströmmars inverkan pä
flygplan och om de senares
konstruk-tionsmöjligheter. För övrigt har S. i
och för sig ej någon praktisk
betydelse.
Segeltorp, municipalsamhälle på
Södertörn, nö. Södermanland. 1,500 inv.
Segers normalkäglor, se Pyrometer.
Segerstedt, T. K., f. 1876, politisk
skriftställare, professor i allmän
religionshistoria. S. blev redaktör för
den liberala tidskriften ”Forum”, då
den började utgivas 1914. 1917 blev S.
redaktör för Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning. Bland hans
religionsfilosofiska verk må nämnas Det
religiösa sanningsproblemet.
Segment’. Ett S. eller
cirkelsegment är en del av en cirkel, som
begränsas av en cirkelbåge och den till
bågen hörande kordan. Ett sfäriskt
S. är den del av en sfär (klot), som
begränsas av ett plan, som skär
klotet, och klotets yta. S. användes även
i vidsträcktare betydelse om varje
begränsad del av en linje eller yta.
Selilstedt, E., 1808—74, skald. S:s
sånger och visor vunno stor
popularitet liksom hans humoristiska
skildringar från resor i Sverige.
Sei’del, se Sejdel.
Seignettesalt [senjätt’-],
kaliumna-triumtartrat, användes inom medicinen
som avförande medel.
Seigneur [senjö‘r], fr., hög herre. —
Grand S. [grang], rik och förnäm
herre.
Seimas, benämning på den litauiska
riksdagen.
Seine [sä’n], en av Frankrikes
största floder. Upprinner på v. sidan av
Långres högplatå, flyter i nv. riktning
och utfaller i Engelska kanalen. Bland
bifloder märkes Marne, från höger. S.
är 780 km. lång och segelbar under
nästan hela sitt lopp.
Seipel [saj-], I., f. 1876, österrikisk
politiker och teolog, vilken som
förbundskansler 1922—24 lyckades
genomdriva. att N. F. medverkade till
upphjälpandet av Österrikes tilltrasslade
statsfinansiella ställning.
Seismogra’f, instrument, som
registrerar jordskalv, även obetydliga,
eljest om.ärkliga darrningar i
jordskorpan. I vårt land finnas S. i Uppsala,
Lund och Abisko.
Seismologi’, den vetenskap, som
särskilt ägnar sig åt studiet av jordskalv.
Sejd, hos de fornnordiska folken
med vissa ceremonier utövad trolldom,
som avsåg att utröna framtiden, bota
sjukdom, vinna kvinnors kärlek etc.
St j’del, ett slags ölmugg av glas med
handtag och (ibland) lock. Även ett
tyskt rymdmått (ungefär Vs liter).
Sejm, benämning på den polska
riksdagens andra kammare.
Sejour [-sjo’r], fr., uppehåll,
vistelse.
Sekant’, rät linje, som i två el. flera
punkter skär en kroklinje.
Se’kel. — 1. Århundrade. — 2.
Hebreisk mynt- och viktenhet, jfr Sikel.
— S e k u 1 a’r el. s e k u 1 ä’r,
hundraårig, inträffande vart hundrade är.
Seki’n, äldre österländskt och
italienskt guldmynt.
Sekond’, på örlogsfartyg chefens
närmaste man.
Sekre’t. — 1. Hemlig. — 2. Flytande
el. fasta ämnen, som avsöndras från
celler hos växter el. djur.
Sekre’ta utskottet, den svenska
riksdagens äldsta utskott, tillsatt första
gången 1627. Utskottet förpliktade sig
att hemlighålla vad som yppades
inför detsamma. S. utvecklades sår
småningom till en sammanslutning frän de
tre högre stånden; bönderna fingo ej
säte däri. S:s huvudsakliga
verksamhet låg på det utrikespolitiska
området, ehuru det även ingrep på flera
andra områden. 1723 bildades ett
utvidgat S., ”stora sekreta
deputatio-nen”, där bondeståndet var
representerat. Senare fördelade sig utskottet
på olika avdelningar, deputationer.
1740 tillsattes en sekretissime
beredning och 1746 en beredning för
diplomatiska ärenden. Under sin största
maktställning på 1700-1, var S.
centrum för riksdagsarbetet, senare
förlorade det i betydelse. I 1810 och 1866
års riksdagsordningar nämnes ej S.
Sekretess’, hemlighetsfullhet,
tystnadsplikt, gran niagenhet.
Sekretion, avsöndring. Jfr Inre
sekretion och Körtel.
Sckretä’r, byiå med en utfällbar
klaff, avsedd för skrivning.
Sekt, trossamfund, mer el. mindre
avskilt från ett härskande
kyrkosamfund.
Sektion, skärning. — 1. Avdelning
(t. ex. humanistiska sektionen inom
den filosofiska fakulteten). — 2.
Skärningslinjen mellan ett plan och en
buktig yta.
Sek’tor användes inom matematiken
i allmänhet i den begränsade
betydelsen cirkelsektor, d. v. s. den yta, som
begränsas av två radier i en cirkel och
don mellanliggande cirkelbågen. Med
sfärisk sektor förstås den dol av ett
klot, som begränsas av en kon med
spetsen i sfärens (klotets) medelpunkt
och den del av klotytan, som inneslu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
