- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2207-2208

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shock ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iiro föga bearbetade. Genom den är
1903 fullbordade Sibiriska järnvägen
har man sökt draga nytta av S:s rika
naturtillgångar. — Befolkningen
utgöres till största delen av slaver. I n. leva
som nomader samojeder, jakuter,
tun-guser, tjutcher. Invandringen frän
Ryssland är stor. Före revolutionen
var S. Rysslands förvisningsområde. —
Bland viktigare städer märkas Omsk,

140.000 inv., Tomsk, 115,000 inv., och
Irkutsk, 100,000 inv. — Historia.
De mongoliska stammarna i S. kommo
under slutet av 1500-t. och 1600-t.
under ryssarnas välde. Ryssarnas
sibiriska välde utökades mer och mer
under hela 1800-t. Redan från slutet av
1500-t. har S. använts’som ryskt
de-portationsland. Efter revolutionen 1917
utgör S. ett område i R. S. F. S. R.
östligaste delen av S. utgör ett till S.
anslutet mera självständigt område
under beteckning Fjärran österns
republik.

Sibi’riska. järnvägen, järnväg, vilken
genomlöper Sibirien från Ural till
Stilla havet (Vladivostok), 6,100 km.
lång, världens längsta järnväg.
Påbörjades år 1893, fullbordades 1903.
S:s ekonomiska betydelse förminskas
betydligt därigenom, att den nästan
fullständigt saknar bibanor.

Sibi’riskt ärtträd (Caragana
arbo-rescens) hör till familj Leguminosas.
Den har parbladiga blad och gula
blommor, vilka sitta enstaka el.
tvåtre tillsammans. S. odlas ofta,
särskilt i häckar.

Sibyira, under den grekisk-romerska
forntiden benämning på spåkvinna,
sierska. De s. k. sibyllinska böckerna
el. sibyllinerna förvarades i
Jupiter-templet på Roms Capitolium och
inne-höllo orakelsvar, vilka tolkades av
därtill utvalda män. Sibyllinerna
förstördes vid Jupitertemplets brand 83 f. Kr.

Sicilianska aftonsången, benämning
på en mot fransmännen riktad
folkresning i sicilianska städer 1282. S. gav
anledning till att fransmännen och
konungahuset Anjou i Neapel förjagades
från ön, som senare (1302) kom under
huset Aragonien.

Sici’lien, ö i Medelhavet, utgörande
ett landskap i Italien. 25,000 kvkm.,

3.790.000 inv. Viktigaste stad är
Palermo, 400,000 inv. — S. är
Medelhavets största och folkrikaste ö och
mycket fruktbar. Stora delar av ön
upptages av Apenninernas bergskedja. I
ö. märkes den ännu verksamma
vulkanen Etna, som når 3,200 m. ö. h.
Vin- och fruktodling bedrivas i stor
utsträckning på S. Viktigaste
sädesslag är vete. Vid kusten är fisket
givande. S. har världens rikaste
svavelgruvor. — Historia. S: s äldsta
kända invånare voro sikanerna,
siku-lerna och elymerna. Tidigt kommo

feniciska nybyggare till ön. Redan pä
700-t. f. Kr. började grekerna
kolonisation av S. Naxos skall hava
grundlagts 735 f. Kr., Syrakusa f. å. På
600-t. uppstodo en del småstater,
behärskade av ”tyranner”
(envåldshär-skare). Under det följande
århundradet blev tyranniet den vanliga
styrelseformen på S. Kartagernas försök att
underkuva de grekiska kolonierna på
S. hejdades genom sicilianarnas seger
vid Himera 480 f. Kr. Vid denna tid
hade Syrakusa hävdat sin ställning
som S: s mäktigaste stad. 415—413
fö-retogo atenarna en krigisk expedition
mot Syrakusa men blevo besegrade, då
motståndarna fingo hjälp från Sparta.
Under Dionysios I (406—367) stärktes
Syrakusas maktställning, och
Diony-sios’ välde omfattade % av S. och
stora områden i södra Italien.
Kartagernas anfall blevo emellertid allt
farligare, vilket slutligen föranledde
romarna att ingripa. Efter puniska
krigen* (264—146) kom S. under
romerskt herravälde. På 400-t. e. Kr.
erövrades S. av vandalerna, kom sedan
under östgotiskt välde och slutligen pä
500- och 600-t. under bysantiskt välde.
På 800-t. inföllo araberna och
bemäk-tigade sig ön. Under 1000-t. erövrades
S av normanderna. Neapel förenades
med S., och 1130 antog den
normandiske fursten titeln konung av S.
Hertig Karl av Anjou erövrade S. 1266
men fördrevs under en resning 1282
(”den sicilianska aftonsången*”). I
början av 1500-t. blevo Neapel och S.
ett spanskt lydrike. 1710 övergick S.
till Savojen, men redan 1720 lämnades
det till Österrike. 1734 erövrades ön
av spanjorerna. F. å. upprättades
av S. och Neapel konungariket Bägge
Sicilierna under en gren av de
spanska bourbonerna. Från 1800-t: s
början behärskades Neapel för en tid av
fransmännen, men 1815
återupprättades Bägge Sicilierna. S. förlorade
därvid den friare ställning, det förut
intagit. Flera uppror forekommo
under 1800-t., tills S. slutligen befriades
av Garibaldi 1860. S. å. la des S. som
provins till det nyupprättade
konungariket Italien.

Sic i’tur ad ast’ra, lat., ”så går man
till stjärnorna”, så gör man sin lycka.

Sick, Ingeborg Marie, f. 1869, dansk
författarinna, bland vars arbeten
märkas berättelserna H ö j f j se 1 d s p r
se-s t e n och J o m f r u E 1 s e.

SickMngen, F. von, 1483—1523, tysk
riksriddare. S. var rik och mäktig och
besatt stort inflytande. Han
päver-kades av Ulrich von Hutten till att
ansluta sig till reformationen.
Slutligen lät han förmå sig till uppror mot
kejsaren, men då han fick föga hjälp
av sina meningsfränder, tvangs han
att kapitulera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free