Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signatur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silkesfjäril.
Stort pappersbruk. Turistort. I
stadens närliet stor vattenkuranstalt.
Silkesfjärilar höra till spinnarna,
nämligen till familj Bombycidae och
Saturniidse. Viktigast är
mullbärssil-kesfjärilen (Bombyx Mori), som
härstammar från Kina. Det är en gulvit
fjäril med tjock, klumpig kropp och
kamformiga antenner. Larven lever
på vita mullbärsträdets blad. Av den
kokong, som larven vid förpuppningen
spinner, framställes silke.
Silkesodling, se Sidenindustri.
Silkessnöret. I Turkiet förekom
fordom, att sultanen sände en misshaglig
person ett S., vilket var liktydigt med
en order till denne att strypa sig själv.
— Räcka någon S. betyder i dagligt
tal att tvinga någon att avgå från
viss post, särskilt politisk sådan.
Sill, se Sillsläktet.
SiFlanpää, F. E., f. 1888, finsk
författare, som i romaner och
novellsamlingar med en något tungsint humor
skildrar finskt ödemarksliv o.ch folkliv.
(Nära jorden, Det fromma
elän det.)
Sillgrissla, se Grisslesläktet.
Sillkung. — 1. Sankte Pers fisk
(Zeus faber) har hoptryckt, hög kropp
och på sidan av kroppen en stor svart
fläck. Den förekommer i Medelhavet.
— 2. Ett till bandfiskar hörande släkte
(Regalecus). En art (R. glesne) kan
uppnå en längd av nära 6 m. Nägra
exemplar ha funnits vid Sveriges och
Norges kuster.
Sillsläktet (Clupea) hör till familj
Clupeidse inom ordningen Blåsmunnar.
S. utmärkes av från sidorna
hoptryckt kropp. Ryggfenan är placerad
över el. bakom bukfenorna. Till S.
hör Sill (C. harengus), som har
vidsträckt utbredning i Atlanten. Den
är uppdelad på en hel del olika raser,
vilka obetydligt skilja sig från
varandra. De ha emellertid olika lektid.
Strömming kan räknas som en
sådan ras. Sillen lever framför allt
av smådjur (plankton). Den fiskas
utefter Atlantens kuster, i vårt land vid
västkusten, där den periodvis
förefun-nits i kolossala stim. Numera fiskas
den även på öppna havet med vad. I
Sverige avkastade sillfisket år 1924
8,811,000 kr. Till S. hör även
Skarpsill el. Vassbuk (C. sprattus), som
allmänt förekommer i Nordsjön och
östersjön. Den är mindre än sillen.
Den inlägges till ansjovis vid
västkusten. År 1924 fångades skarpsill till
ett värde av 7,460,000 kr. Sardin
(C. pilchardus) förekommer vid
Frankrikes kuster och i Medelhavet. Den
konserveras i stor utsträckning.
Saltad sardin kallas i handeln s a r d e 11.
Silu’rperioden, se Kambrisk-siluriska
perioden.
SiTva, lat., skog.
Silva’nus, fornitaliensk skogsgud,
sedermera även herdarnas och
lantmännens beskyddare.
Silver. Kemiskt tecken Ag.
Atomvikt 107.9. Atomvärde 1. S. är en
starkt glänsande, vit metall. Utmärkt
ledare för värme och elektricitet. Dess
egentliga vikt är 10.5 och dess
smältpunkt 960°. Varken vid vanlig
temperatur el. vid upphettning förenar den
sig med luftens syre. Den mörka färg,
som silverföremål så småningom
antaga i luften, beror på att i luften
förekommer svavelväte, som inverkar på
silvret under bildning av svavelsilver,
vilket är till färgen svart. Silver löses
av salpetersyra och varm koncentrerad
svavelsyra men är olösligt i saltsyra
och kungsvatten. — Om silversalter
utsättas för belysning, mörkna de,
beroende på utreducering av metalliskt
silver. På denna grund användas de,
särskilt silverkloriden [AgCl] och
sil-verbromiden [AgBr], inom fotografin.
Cyansilver [AgCn] ger med
cyanka-lium en komplex förening [K(CN)2Ag],
som användes vid försilvring på
elek-trolytisk väg. Lapis el. silvernitrat
[AgNo3j, som är lättlösligt i vatten,
användes vid tillverkning av
fotografiska plåtar och vid spegeltillverkning
samt inom piedicinen- Svavelsilver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
