- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2233-2234

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skagerack ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

läge, som sådant omnämnt redan pä
1300-talet. Viktig nödhamn. Badort.

Skagerack, havsarm mellan s. Norge
och Jylland, vilken förbinder
Nordsjön och Kattegatt. S. är relativt
grunt längs Jylland, djupare vid
kusten mot Norge (Norska rännan).
Största djupet, 810 m., har uppmätts ej
långt från den norska staden Aren dal.
En tämligen stark havsström flyter
i västlig riktning utmed den norska
kusten.

Skagerackslaget, en stor sjöstrid,
som under Världskriget 31 maj—1 juni
1916 utkämpades mellan de tyska och
engelska flottorna. Slaget medförde
de största förlusterna för den
engelska flottan men torde få betecknas
som oavgjort. I England kallas
drabbningen ”slaget vid Hornsrev” el.
”slaget vid Jylland”.

Skagern, insjö på gränsen mellan
Västergötland, Värmland och Närke.
133 kvkm. Det viktigaste tillflödet är
Letälven; avlopp utgör
Gullspängs-älven, vilken utmynnar i Vänern.

Skagersbrunn, kurort i sö.
Värmland, vid sjön Skagern.

Skala, måttstock,
graderingsanord-ning, som användes för
mätningsända-mål, förminskningsgrad. — Mus., se
Tonskala.

Skalbaggar (Coleoptera), en ordning
bland insekterna. Förvandlingen är
fullständig. Mundelarna äro bitande.
Två par vingar finnas, av vilka det
främre paret är utbildat till
täckvingar, det andra paret till
flygvingar. Omkring 200,000 arter äro kända.
S. är den formrikaste av alla
djurgrupper. Exempel på skalbaggar äro
tor-dyvel, ollonborre, ekoxe, jordlöpare,
dykare, nyckelpigor, knäppare, vivlar,
barkborrar m. fl.

Skalbankar (skalgrus, skalmärgel),
anhopning av mussel- och snäckskal
vid nutida och forntida havsstränder.
S. nå vid vår västkust betydande
mäktighet. Så äro t. ex. skalbankarna vid
Uddevalla berömda i geologins
historia såsom vittnesbörd om
försiggångna klimat- och nivåförändringar. S.
i ö. Sverige innehålla ofta massvis
skalfragment av blåmusslan, varav de
få en blåviolett färg. S. användes i
kalkfattiga trakter till jordens
märg-ling.

Skaldekonst, den konst, som med
språket som medel avser att skapa
verk av estetiskt värde (vitterhet,
skönlitteratur). I inskränkt
bemärkelse är S. vanligen liktydigt
med poesin. S. brukar indelas i tre
huvudarter: lyrik, epik och dramatik.
Se Lyrik, Epos, Drama.

Ska’lholt, gård ö. om Reykjavik,
Island. S., som intill slutet av 1700-t.
var Islands kyrkliga och politiska me-

Skallerorm.

delpunkt, har numera helt förlorat sin
forna betydelse.

Skallagrimsson, se Egil
Skallagrims-son.

Skallerormar (Crotalus), ett släkte
bland ormarna. S. ha stjärtspetsen
utbildad till en skallra, som, då ormen
rör sig, åstadkommer ett rasslande
ljud. De äro farliga giftormar. De
leva av små däggdjur, fåglar och
grodor. Flera arter finnas i Amerika.

Skalmej’a, urgammalt folkligt
blås-instrument av trä, föregångare till
oboen.

Skalpe’ra, med kniv lossa och lösslita
huvudsvålen. S. förekom hos en del av
de gamla germanstammarna, hos
vissa negerstammar och hos
indianstammar i Nord- och Syd-Amerika.

Skaman’dros (nu Mendere), liten flod
på slätten vid Troja, berömd genom
Iliaden, där dess namn ofta nämnes.
S. rinuer upp på berget Ida (nu Kas
dag) och faller ut i Hellesponten.

Skampåle, trä- el. stenpelare, vid
vilken brottslingar fordom offentligen
undergingo bestraffning
(schavotte-ring) med spö el. ris samt utsattes för
allmänhetens hån. I Sverige äro
numera alla skamstraff av dylik art
avskaffade.

Skanda’1, förargelseväckande
uppträde, anstötligt. beteende, obehagligt
uppseende, skamfläck. — S k a n d a 1 i s
e’-r a, väcka anstöt. — Skandal ö’s,
anstötlig, förargelseväckande,
oanständig.

Skande’ra, uppläsa en vers med
betoning av de särskilda versfötterna utan
hänsyn till innehållet.

Skanderborg, stad i ö. Jylland,
Danmark. Med förstäder 4,500 inv.

Skan’dien, lat. Scandia, poetiskt namn
på Skandinavien.

Skandinavien, av lat. Scandinavia,
sammanfattande benämning på Sverige,
Norge och Danmark. Hos romerska
författare, där namnet först
förekommer, torde det närmast ha syftat på
Skåne.

Skandinaviska halvön, den halvö,
som Sverige och Norge tillsammans
bilda.

Skandinaviska kreditaktiebolaget,

svensk storbank, den äldsta aktieban-r

Tidens Lexikon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free