- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2241-2242

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skiljedom i arbetstvister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

finnes exempelvis om skiljeman varit
jävig. Vill part ha skiljedom hävd pä
grund av formell felaktighet, har han
att till domstol instämma talan inom
90 dagar, från det han delgavs
skiljedomen.

Skiljedom i arbetstvister, se
Arbetsfred.

Skiljedomstol. — 1. År 1899 belöts
på den första fredskongressen i Haag
att en permanent internationell S.
skulle upprättas för avdömandet och
biläggandet av internationella tvister.
Denna är sammansatt av fyra
ledamöter för varje nation, som
undertecknat ovannämnda beslut. För varje
tvistemål, som drages inför domstolen,
utses bland domstolens ledamöter fem
domare, vilka ha att avgöra målet.
Carnegie har låtit uppföra ett
”freds-palats” åt domstolen i Haag. N. F.
har även upprättat en fast
internationell domstol i Haag, som består av
elva ledamöter, vilka utses av N. F.
Denna domstol utövar en rådgivande
verksamhet åt N. F. och har särskilt
att avgöra mål rörande områden, som
förvaltas av N. F. och stater, som
tillhöra N. F. — 2. Se Skiljeavtal och
Arbetsfred.

Skiljemynt, se Penningväsen.

Skiljetecken, skrivtecken, som dels
lämna anvisning om var uppehåll
skall göras vid läsning, dels avse att
förtydliga sammanhanget genom att
markera vilka ord, som höra ihop. De
brukliga S. äro punkt,
frågetecken, utropstecken,
kolon, semikolon, komma,
parentes, klämmer och
tankstreck.

Skilling-, äldre svenskt skiljemynt av
koppar infört 1776, då det stadgades
att varje riksdaler delades i 48
skil-lingnr. Myntningen av S. upphörde
år 1855.

Skillingaryd, municipalsamhälle
(sedan 1920) vid Lagan, v. Småland.

1,500 inv.

Skillinge, municipalsamhälle vid
Östersjön, nära Simrishamn, sö. Skåne.
460 inv. Fiskläge.

Skriondz [-ånts], Adelaide
Andre-jeva, f. 1880, berömd rysk
koloratursångerska. S. har varit anställd vid
hovoperan i Berlin och uppträtt pä
kungl. operan i Stockholm samt
företagit flera konsertresor.

Skilsmässa, se Äktenskap.

Skimmel, se Hästraser.

Skinnbaggar (Heteroptera) höra till
insekter. Den främre delen av
fram-vingarna är hornartad, den bakre
delen är hinnartad. liksom bakvingarna.
Till S. höra omkring 19,000 arter, bland
vilka märkas
Vattenskinnbag-g a r och Skölds k innbaggar.

Skinnskatteberg, bergslag i v.
Västmanland.

Skiop’tikon, en i förevisningssyfte
använd apparat, med vars tillhjälp
en förstorad, verklig bild av ett
föremål (skioptikonplåten) erhålles pä en
skärm el. duk. De från en kraftig
ljuskälla, t. ex. en elektrisk ljusbäge,
utgående strålarna passera först ett
linssystem, i vilket de brytas, så att
de bli svagot konvergenta, varefter de
träffa skioptikonplåten, som är
an-bragt utanför projektionsobjektivets
(en positiv lins el. linssystem)
principalfokus.

Skiss, utkast till en teckning,
tavla etc.; kort framställning,
liten berättelse. — S k i s s e’r a, göra
utkast, framställa huvuddragen av ett
arbete.

Ski’ve, stad vid Skive å nära dess
utlopp i Limfjorden, Jylland, Danmark.
6,400 inv.

Skivsnäekor (Planorbis), ett till
lungsnäckor hörande släkte, som har
spiralvridet skal, i vilket de mjuka
kroppsdelarna helt kunna indragas.
Munnen saknar käkar. Tungan är
besatt med små taggar. Flera arter
äro vanliga i tempererade trakters
sötvatten.

Skivsvampar (Agaricacese) äro
hattsvampar (Ilymenomycetes), hos vilka
hattens undre sida utgöres av radiärt
ställda, lodräta skivor, vilkas yta
be-klädes av de sporbildande cellerna
(basi dierna). Till skivsvamparna höra
exempelvis champignoner, riskor,
kan-tareller och flugsvampar.

Skjelskör [skäPskör], se Skelskör.

Skjutsväsendet. Ända från 1600-t. har
S: s ordnande, som förr, före järnvägars
och automobilers tillkomst, var av
långt större betydelse än nu, varit
föremål för reglerande föreskrifter från
statens sida. Enligt nu gällande
föreskrifter (stadgan om skjutsväsendet
den 22 juni 1911) anst.älles auktion för
upplåtande på entreprenad av
skjuts-ningen. Om därvid ej någon vill åtaga
sig skjutshållningen allenast emot
rättigheten att uppbära ersättning av
de resande enligt den för det område,
inom vilket anstalten är belägen,
fastställda maximilegan, kan särskilt
bidrag därutöver utgå, som gäldas dels
av distrikten dels av staten.

Skjutvapen, se Artilleri,
Handeldvapen, Haubits, Kanon och Kulspruta.

Sko’belev, N. D., 1843—82, rysk
fältherre, som särskilt utmärkte sig i
rysk-turkiska kriget 1877—78.

Skodsborg:, badort och kuranstalt
på Sjsplland vid Öresund.

Skogsbruk. För S. är en rationell
skogshushållning, d. v. s. en rationell
skogsskötsel, genom vilken
skogsmarkens produktionsförmåga i möjligaste
mån uppdrives, och ett rationellt
tillvaratagande av skogsprodukterna av
avgörande betydelse, särskilt då, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free