- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2257-2258

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärfläcka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skärfläcka (Recurvirostra avosetta),
fågel, hörande till vadarnas ordning
(Grallatores). Näbben är starkt
uppåtböjd och tillplattad. Den vackra,
till färgen vita och svarta fågeln fanns
förr vid Ölands s. udde och ännu
tidigare på Gotland. Den förekommer
vid kusterna av mellersta och s.
Europa samt i Asien och Afrika.

Skärhamn, municipalsamhälle på ön
Tjörn, s. Bohuslän. 980 inv.
Fiskläge.

Skärmfjäll, agn, kallas hinnlika
högblad, som sitta intill gräsens blommor
och omsluta dessa.

Skärmytsling, mindre strid såsom
patrullstrid, förpostfäktning m. m.

Skärrfåglar (Strisores), en
fågelordning, som kännetecknas av långa,
spetsiga vingar, svaga och korta fötter och
svag näbb. Hit höra tornsvalor,
nattskärror och kolibrifåglar.

Skärseld, lat. purgatorium är, enligt
den romersk-katolska kyrkan, en om
helvetet påminnande ort, där de, som
ej blivit evigt fördömda, få genomgå
en reningsprocess, innan de insläppas
i himmelen. Protestantismen förnekar
existensen av S.

Skärsten erhålles, då rostad
kopparmalm smältes med kol och
slaggbildande ämnen. S., som lätt skiljes från
slaggen, består huvudsakligen av
svavelkoppar.

Skärtorsdag, benämning på
torsdagen i påskveckan. På denna dag
befriades i den äldre kyrkan och i
romerska kyrkan botgörare från
kyrkostraff, d. v. s. renades (skärades) från
sina synder och återupptogos i
församlingen.

Sköfde, se Skövde.

Skolar, vid gruvor bruklig
beteckning för sprickfyllnader i
malmfälten. S. äro ofta av betydelse för
malmkropparnas begränsning.

Sköld, ett skydd av trä, läder el.
metall, som användes under forntiden
och medeltiden och även brukades
under världskriget. S. försågos under
medeltiden med igenkänningsmärken.
Sköldmärket liksom hjälmprydnaden
utvecklades till igenkänningstecken,
vilka gingo i arv inom släkterna. De
mönster, färger etc., som användes i
sköldmärkena, fastställdes genom
systematiska regler. Läran om dessa
benämnes heraldik.

Sköld. — 1. Johannes (Hannes) S.,

f. 1886, docent i slaviska språk vid
Lunds universitet. S. har spelat en
framträdande roll inom den svenska
clartérörelsen. — 2. Otte S., f. 1894,
broder till föregående, målare, vars i
modernistisk stil hållna stilleben,
porträtt etc. väckt en viss
uppmärksamhet. — 3. Per Edvin S., f. 1891,
riksdagsman i andra kammaren sedan
1917, förutvarande statssekreterare i

Jättesköldpadda.

jordbruksdepartementet. Har utgivit
handböcker i kommunala ämnen.

Sköldliållare, män nisko- el.
djurbilder, vilka framställas hålla el. vakta
en sköld, vanligen placerade pä ett
underlag.

Sköldkörtel, se Inre sekretion.

Sköldlöss (Coccidte), en till växtlöss
hörande familj. Hannarna ha vingar,
medan honorna äro vinglösa. Till S.
höra kochenillöss, mannasköldlöss,
gummilackasköldlöss m. fl.

Sköldmö, enligt den nordiska
mytologin en väpnad jungfru, som deltager
i männens strider.

Sköhlpadd kallas det hornämne, som
utgör betäckningen på sköldpaddornas
ryggsköld. Av S. beredas kammar,
dosor, knivskaft m. m. . Den bästa
sköld-padden fås av ostindiska
karettsköld-paddan.

Sköldpaddor (Chelonia), ordning,
tillhörande kräldjurens klass. De ha
horn klätt benpansar (rygg- och
buk-skökl) och sakna tänder. De ha i
stället hornklädda käkar. S. äro
utomordentligt seglivade. Omkring 250
arter finnas, de flesta i varmare länder.
I kallare trakter ligga de i dvala om
vintern. En del arter
(havssköldpad-dor) leva i havet, andra på land.

Sköklskinnbaggar (Pentatomidse), en
familj insekter, som höra till
skinnbaggar inom ordningen halvvingar.
De ha särskilt kraftigt utvecklade
stinkkörtlar i bakkroppen. De leva av
växtämnen. På folkspråket kallas de
stinkflyn el. bärfisar.

Sköldungarna, svensk benämning på
den danska kungaätten Skjoldungerne,
uppkallad efter sagokonungen Skjold.

Skönhetsrådet, egentligen Rådet till
skydd för Stockholms skönhet, en
institution, vars medlemmar tillsättas av
stadsfullmäktige i Stockholm. S. har
till uppgift att vara rådgivare åt
stadens myndigheter i skönhetsfrågor.

Skönsberg, municipalsamhälle i
närheten av Sundsvall, ö. Medelpad. 2,900
inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free