Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smär’ting, segelduk, använd som
beklädnad på linor m. m.
Smärtsinne, se Känsel.
Smög-en, municipalsamhälle (sedan
1911) vid västkusten, s. om Strömstad,
mellersta Bohuslän, 1,500 inv. Fiskläge.
Smör, som i allmänhet framställes
av grädde, mera sällan av mjölk,
består till över 80 % av mjölkfett.
Äter-stoden utgöres huvudsakligen av
vatten, varjämte ingå äggviteämnen,
mjölksocker och mjölksyra från
mjölken samt efter kärningen och
kärn-mjölkens avlägsnande tillsatt koksalt.
Vid kärningen, som kan utföras
för hand el. på maskin, bringas
grädden i hastig rörelse, varvid
fett-kulorna klibba tillsamman i allt större
och större korn. S. oeh kärnmjölken
skiljas därefter från varandra,
varefter S. bearbetas för avlägsnande av
återstående kärnmjölk och en del
vatten samt saltas.
Smörblomma, benämning på flera
gulblommiga Ranunculusarter.
Smörjkur, se Syfilis.
Smörjoljor. Som S. användas
huvudsakligen de flytande fraktioner av
bergolja, vilkas kokpunkt är högre än
300°. Även feta oljor användas som S.
om än på grund av sitt höga pris i
mindreutsträekning. Understundom
användas blandningar av mineraloljor
oeh feta oljor.
Smörprovning. Sedan 1890-talets
början finnas i Sverige anordnade
särskilda provningar av smör, avsett för
export. Mejeri, vars smör vid dessa
provningar, som stå under uppsikt av
lantbruksstyrelsen och en särskild av
vissa hushållningssällskap utsedd
styrelse, befunnits fylla vissa fordringar,
erhåller rättighet att förse de drittlar,
i vilka exportsmöret förpackas, med ett
särskilt märke (runmärkt smör).
Smörsyra, kem. formel C3H7COOH,
är en illaluktande, färglös, oljeartad
organisk syra, vilken såsom
glycerin-ester förekommer i smör. Lukten hos
härsket smör betingas delvis av
frigjord S.
Smörsyre jäsning, sönderdelning av
socker el. mjölksyra i smörsyra,
kolsyra och vätgas. äger rum under
inverkan av en bacill.
Sn, kem. tecken för en atom tenn
(stannium).
Snabel, se Elefantdjur.
Snabelsko, en tygsko med lång,
oftast stoppad spets, vilken vid gåendet
kunde fästas vid benet (knäet) med en
fin kedja. S. användes under tiden 1100
—1400.
Snake Riv’er [snejk -], biflod från
höger till Columbia river, nv. U. S. A.
Upprinner i staten Wyoming i trakten
av Yellowstone park och flyter i nv.
riktning. S. är vattenfattig och segel-
bar i sitt nedre lopp endast vid
högvatten.
Snapp’hanekrig kallas i svensk
historia de strider, som särskilt under
1600-och 1700-t. fördes mot de svenska
härarna av irreguljära skaror, bestående
av desertörer, stundom av rövare och
annat löst folk, vilka benämndes
”snapphanar”. S. forekommo särskilt
i Skåne och Blekinge i samband med
krigen mellan Sverige och Danmark
1644—79.
Snapshot [snsep’sjåt],
ögonblicksfotografi; även en snabbt uppritad
teckning.
Snarkning orsakas av dallringar i
tungspenen, vilken under sömn,
särskilt vid ryggläge, sjunker bakåt
svalget och påverkas av luftströmmarna
vid andningen. S. uppträder vid djup
sömn, då de muskler, som hålla
gomseglet spänt, äro fullständigt
avslappade.
Snasahögarna, fjällgrupp i v.
Jämtland nära Storlien. Högsta toppen,
Storsnasen, når 1,465 m. ö. h.
Snatteri, rättsstridigt tillägnande av
annans egendom, då värdet av det
stulna icke överstiger 30 kr.
Snedrygg, se Ryggradskrökning.
Snehaitta, se Snöhättan.
Sneidern, A. V. T. v., f. 1875,
landshövding i Älvsborgs län 1922. S. var
medlem av andra kammaren 1912—20.
Därefter har S. tillhört första
kammaren. Han har som politiker
företrätt liberala åsikter.
Sneriius W., 1591—1626, holländsk
fysiker, som bland annat upptäckt en
efter honom uppkallad lag för
ljus-brytningen (se Ljusbrytning).
Snellman, J. V., 180(5—81, finländsk
publicist, filosof och statsman. Genom
sin verksamhet på olika områden kom
S. att utöva ett betydande inflytande
på det finska samhällslivet. Hans
förnämsta vetenskapliga verk Läran
om staten, som var skriven i
anslutning till Hegels filosofi, betonade
framför allt nationalmedvetandets
betydelse och inverkade i hög grad pä
tänkesätten i Finland. Då S.
företrädde liberala och patriotiska strävanden,
var han illa sedd av de maktägande
och lämnade en tid landet. Efter
återkomsten utgav han tvenne tidningar,
en finsk och en svensk. Särskilt den
senare hade en tid stort inflytande.
Efter kejsar Alexander II :s trontillträde
förbättrades S:s ställning. -Han blev
utnämnd till professor i Helsingfors
samt blev 1863 medlem av senaten och
chef för dess finansexpedition. I
denna egenskap genomdrev S. bland annat
1863 en förordning angående finska
språkets rättigheter samt 1865 en
myntreform. Genom sin strävan att
förskaffa de finskspråkiga elementen
större inflytande och det finska språ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
