Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialismen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
milj. kr., för kommunerna till 0.3 milj.
kr., för de försäkrade till 15.1 milj. kr.
samt för arbetsgivarna till 0.3 milj.
kr. — 5. De olika grenarna av
socialförsäkringen lia under de sista ären
varit föremål för utredning för åstad’
kommande av större enhetlighet och
från andra utgångspunkter. Särskilt
aktuell är för närvarande sjukkasse-’
verksamheten. Även
arbetslöshetsförsäkringen står på dagordningen.
Socialismen, sammanfattande
beteckning för samhällsåskådningar, vilkas
främsta karakteristiska drag är idén
om ett samhälle, där produktionens
inriktning framför allt bestämmes ur
samhällsnyttans synpunkter. Med den
socialistiska samhällssynen är
förbundet kravet på ett mer el. mindre
fullständigt avskaffande av
privategendomen och av arvsrätten och ett
utjämnande av de bestående olikheterna i
fråga om fördelningen av inkomst
och förmögenhet. Ur denna synpunkt
brukar man skilja mellan den
socialism, för vilken det väsentliga är, att
de mera betydelsefulla
produktionsmedlen dirigeras i det allmännas
intresse, och kommunismen, som rent
principiellt kräver, att även de för
konsumtion avsedda varorna skola vara
gemensam egendom. Det principiella
kravet på privategendomens
avskaffande innebär icke med nödvändighet, att
produktionen skall drivas genom
statens försorg utan innesluter
möjligheten till i organisatoriskt avseende
vitt skilda lösningar, betingade av de
faktiskt föreliggande förhållandena
ocli av den av olika faktorer
bestämda utvecklingsriktningen.
S. är, om ordet tages i
vidsträcktare betydelse, en företeelse med mycket
gamla anor. Redan den grekiske
filosofen Platon angav i sin skrift
”Staten” konturerna för ett idealsamhälle
med rent kommunistiska drag, och
bröderna Gracclius företrädde under
andra århundradet e. Kr. i Rom pä
jordfrågans område strävanden med
starkt agrarsocialistisk tendens. De
första kristnas sammanlevnad byggde
i viss mån på kommunistiska
principer. I 1500-t:s England framlade
Thomas More planen för en på
kommunistisk grund byggd idealstat.
Senare ha många andra författare följt
samma vägar.
Den moderna S. är i första hand
betingad av de specifika
missförhållanden, som voro förknippade med
industrialismens genombrott. Det
tillstånd av ytterlig fattigdom, i vilket
den egendomslösa kroppsarbetande
befolkningen var försänkt, den nöd och
de lidanden av olika slag, som
karakteriserade dess liv, födde med
nödvändighet behovet att söka finna en
Samhällsorganisation ? som bättre till-
godosåg alla samhällsmedlemmars
behov. R. Owen i England, C. H. de
Saint Simon och P. M. C. Fourier i
Frankrike och många andra, som
bruka sammanföras under beteckningen
de utopiska socialisterna, framlade
planritningar till en nyorganisation
av samhället, på vilkas snara
genomförande de trodde. Bland de
utopiska socialisterna må också nämnas
svensken N. H. Quiding, mest känd
som författare under pseudonymen
Nils Nilsson arbetskarl. P. J.
Proud-hon i Frankrike, som företrädde
anarkistiska idéer, präglade slagordet
”Egendom är stöld”. Louis Blanc
företrädde statssocialistiska idéer, som i
förvanskad form fördes ut i
verkligheten genom de efter
februarirevolutionen inrättade nationalverkstäderna.
De försök till praktiskt realiserande
av de från olika håll framlagda
idéerna, som gjordes, ledde dock aldrig till
några bestående resultat. Antingen
upphörde de så småningom av sig
själva el. också kvävdes de av de
maktägande.
Det sista skedet i socialismens
historia har sin upprinnelse i Tyskland,
där på 1840-t. och under de närmast
följande decennierna en rad män
framträdde, som kunna betecknas som den
moderna socialdemokratiska
arbetarrörelsens grundläggare. Bland dessa må
nämnas Ferdinand Lassalle, Friedrich
Engels och framför alla andra Karl
Marx. Det för Karl Marx djupast
karakteristiska är, att han, och i detta
avseende skilde han sig radikalt från
flertalet tidigare socialister, icke sökte
konstruera fram ett idealsamhälle utan
finna de lagar, som reglera
utvecklingen och därmed
utvecklingsriktningen. Karl Marx’ idéer, givetvis
med starka inslag från andra häll
samt modifierade med utgångspunkt
från de med tiden alltmer ökade
erfarenheterna om samhällsmekanismen
och anpassade efter de från land till
land växlande förhållandena, bilda
alltjämt det centrala teoretiska
underlaget för den övervägande delen
av den moderna arbetarrörelsen.
Särskilt starkt framträdande har detta
förhållande varit i Tyskland och de
nordiska länderna. Se vidarq
Kommunism och Socialdemokrati.
Socialistiska sovjetrepublikernas
förbund, förkortat SSSR., se Ryssland.
Socialminister, den vanliga
benämningen på statsrådet och chefen för
socialdepartementet.
Socialpolitik, sammanfattande
beteckning för åtgärder och strävanden,
vilka avse samhällets och speciellt
mindre lyckligt lottade
samhällsmedlemmars bästa. Jfr Socialstyrelsen.
Socialpolitiska institutet el., som
det offtcjejlt benämnes, Institutet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
