Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. O. S. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spalato, Split, sjöstad i n.
Dalrua-tien, Jugoslavien, belägen vid
Adriatiska havet, 27,000 inv., övervägande
kroater. I närheten ruiner efter ett
palats, uppfört på 300-t. av kejsar
Dio-cletianus. Han delsstad (vin, olja).
Spaljé, trä- el. järnställning, som
utgör stöd för vissa träd el.
klätter-växter. S. utgöres vanligen av ett
gallerverk, antingen fristående el.
anbringat vid en husvägg el. mur
(vägg-spaljé).
Span*dau, förr stad i den preussiska
provinsen Brandenburg, numera
distrikt i Stor-Berlin vid sammanflödet
av Spree ocli Havel. 95,000 inv. Stor
kabelfabrik. I det s. k. Juliustornet s.
om S. förvarades till världskrigets
utbrott en del av den
krigsskadeersätt-ning, Tyskland erhöll vid tysk-franska
krigets slut (1871).
Spanien, konungarike i v. Sydeuropa,
omfattande största delen av Pyreneiska
lialvön. 497,000 kvkm., 21 milj. inv.
I v. gränsar S. till Portugal och
Atlanten, i n. till Biscayabukten och
Frankrike, i s. till Medelhavet och
Gi-braltarsund med den engelska
besittningen Gibraltar. Kanarieöarna
utanför Afrikas nv. kust räknas
administrativt till S. I Medelhavet hör
ögruppen Balearerna till S. — Det inre av S.
upptages till stor del av den av
talrika bergskedjor överkorsade Spanska
högplatån, vilken begränsas av
randberg, i n. av Cantabriska bergen, i nö.
av Iberiska bergen och i s. av Sierra
Morena. I n. mot gränsen till
Frankrike löpa Pyrenéerna (nå 3,400 m. ö. h.).
Längst i s. utbreder sig Granadas
högland, där i bergskedjan Sierra Nevada
toppen Mulhacen når 3,500 m. ö. h.
Bland lågslätter märkas i sv.
Anda-lusiens slätt kring den till Atlanten
rinnande floden Guadalquivir, i nö.
Aragoniens slätt kring den till
Medelhavet rinnande floden Ebro. Bland
övriga floder må nämnas de genom
Portugal till Atlanten rinnande Duero,
Ta jo och Guadiana. — Klimatet är pä
högplatån ett torrt fastlandsklimat
med heta somrar och kalla vintrar,
vid kusten av Atlanten ett regnrikt
kustklimat, vid medelhavskusten ett
milt, subtropiskt klimat med ringa
nederbörd. — Huvudnäringen är
jordbruk (vete, vin- och fruktodling).
Boskapsskötseln (får, hästar, nötkreatur)
är även en viktig näringsgren.
Industrin omfattar främst textil- och
tobaksindustri. Rika malmfyndigheter;
i s. Rio Tinto och Huelva (koppar och
svavelkis), Almaden (kvicksilver) och
i n. Bilbao (järnmalm). Införselns
värde uppgick år 1923 till 3,042 milj.
pesetas, utförselns till 1,400 milj.
pese-tas. 1 pesetas = nominellt 0.72 kr. —
Invånarna äro till största delen
romaner med romersk-katolsk religion. I n.
finnes % milj. basker. Folkbildningen
står lågt. — S. är en inskränkt
monarki. Folkrepresentationen utgöres
av en riksdag på två kamrar.
Huvudstad är Madrid, 750,000 inv.; övriga
större städer äro Barcelona, 710,000 inv.,
Valencia, 250,000 inv., och Sevilla,
210,000 inv. S. har en del mindre
besittningar i Afrika, främst Spanska
Guinea, Rio de Oro och Marocko
(protektorat). — Historia. De äldsta
invånarna i S. voro ibererna, vilka
troligen kommo från Afrika. Baskerna
äro en kvarleva av dem. På 500-t. f.
Kr. inträngde kelter på Pyreneiska
halvön och blandade sig med ibererna
(koltiberer). Redan omkring 1100 f. Kr.
hade fenicierna grundat kolonier i S.
Senare upprättade kartagerna
handelsfaktorier vid kusterna. Kartagerna
utträngdes av romarna, och S. blev en
romersk provins (201 f. Kr.—409 e. Kr.).
I början på 400-t. inträngde
germanska folk (suever, alaner, vandaler) i
S. Bland dessa fingo västgöterna
överhanden och upprättade ett rike i S.
(409—711). På 700-t. inträffade den
moriska el. arabiska invasionen i S.
Morernas välde i S. varade ända till
1500-t. På gränsen mot Frankrike
upp-stodo flera kristna småriken, vilka
uppehöllo sin självständighet
gentemot araberna. Det moriska riket, som
var ett av sin tids kulturellt mest
högtstående stater, medförde för S. ett
storartat materiellt uppsving. Bland de
kristna staterna voro de förnämsta
Asturien, Leon, Galicien, Kastilien och
Aragonien. De kristna staternas
utvidgning fortsattes under ständiga
strider med araberna. 1469 ingick
prinsessan Isabella av Kastilien giftermål
med Ferdinand av Aragonien.
Föreningen av dessa båda länder kom
att utgöra grunden till den moderna
spanska staten. Ferdinand och Isabella
kallade sig konung och drottning av S.
Morernas ställning blev alltmera
ohållbar, och 1492 erövrades Granada, deras
sista område. Under början av 1500-t.
skapades det väldiga spanska
kolonialväldet, som utbredde sig över
Sydamerika (utom Brasilien),
Centralamerika, Västindiska öarna, en del av
s. Nordamerika och n. Afrika. 1503
erövrades Neapel och Sicilien och 1515
införlivades Navarrå med S. 1516 kom
S. under huset Habsburg i och med
Karl I, som 1519 valdes till tysk
kejsare (se Karl V). Karl hade förutom
S. även ärvt Burgund, Nederländerna,
Bägge Sicilierna och Sardinien. Han
besegrade Frankrike och gjorde sig till
herre över Italien. 1556 blev Karls son,
Filip II, konung i S. Portugal
införlivades med S. 1580. Filip besegrade
fransmännen. En lysande sjöseger
vunno spanjorerna över turkarna vid
Lepanto 1571. Vid denna tid började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
