Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spankulera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanska halvön, se Pyreneiska halvön.
Spansk-amerikanska kriget kallas
vanligen den strid, som 1898
utkämpades mellan Nordamerikas förenta
stater och Spanien om väldet över
Cu-ba, spanska Antillerna och
Filippinerna. 15 februari 1898 exploderade det
amerikanska pansarskeppet ”Maine” i
Habanas hamn, enligt amerikansk
förmodan till följd av en spansk mina.
Denna händelse gav signalen till
kriget. De spanska trupperna besegrades
både till lands och sjöss av
amerikanarna. I freden i Paris i december
1899 förklarades Cuba fritt, ocli Spanien
måste avträda de spanska Antillerna,
Guam och Filippinerna till Förenta
staterna.
Spanska nötter, se Hassel.
Spanska sjukan, se Influensa.
Spanska stöveln el. ”benskruven”,
tortyrinstrument, bestående av två
halvcylindriska plattor, på insidan ofta
försedda med trubbiga taggar. Dessa
la des kring offrets ben och pressades
medelst en skruvanordning intill
varandra.
Spanska tronföljdskriget kallas det
krig, som 1701—10 utkämpades mellan
Frankrike och kurfurstendömena
Bayern och Köln samt hertigdömena
Man-tua och (till 1703) Savojen å enda
sidan och Österrike, England, Holland,
Preussen, Hannover och Tyska riket
samt längre fram Portugal och (frän
1703) Savojen å den andra. Då den
barnlöse spanske konungen Karl II
dog år 1700, framställdes arvsanspråk
till den spanska tronen av franske
konungen Ludvig XIV för hans yngre
sonson Filips räkning och av
österrikiske kejsaren Leopold för hans yngre
son Karl. Karl II hade emellertid
förmåtts testamentera sina stater till
Filip, som intågade i Madrid 1701. S. ä.
ingicks den så kallade stora
alliansen mellan ovannämnda stater mot
Frankrike, vars hotande övermakt i
Europa man till allt pris ville
förhindra. Engelske konungen Vilhelm III
var själen i förbundet och efter hans
död 1702 fortsattes hans politik av den
engelske härföraren Marlborough och
den österrikiske Eugen av Savojen.
Marlborough gjorde erövringar i
Spanska Nederländerna, medan Eugen
segrade i Italien och med förenade
krafter slogo de fransmännen vid
Höch-städt 1704, varefter de franska
trupperna måste utrymma Sydtyskland.
Så småningom utsträckte sig striden
även till Spanien, varifrån de allierade
dock ej lyckades fördriva Filip. Efter
flera svåra nederlag (Malplaquet 1709)
sökte Ludvig XIV förgäves erhålla
fred. Hans ställning var förtvivlad,
då plötsligt den österrikiske
tronpretendenten genom arv erhöll den
österrikiska kejsarkronan. Österrikes
bundsförvanter drogo sig ur spelet,
då de ej ville se Spanien och
Österrike förenade under samma spira. I
freden i Utrecht 1713 beslöts att
Spanien och dess kolonier skulle tillfalla
Filip, medan Spaniens biländer i
Europa (Belgien, Milano m. fl.) avträddes
åt Österrike. Åt England avträddes
även flera kolonier.
Spansk fluga, torkade skalbaggar
(Lytta vesicatoria), vilka innehålla ett
skarpt retande ämne. S. användes
numera sällan som medicin.
Spansk ryttare. — 1. Instrument,
som ibland användes vid unghästens
dressyr, särskilt för att bibringa
hästen rätt huvudställning. — 2.
Storm-hinder, bestående av en med spetsiga
pålar genomstucken bjälke, som
anbringas för att spärra en väg.
Spanskt grönt, grön färg, som
består av basiskt kopparacetat.
Destillerat S. är neutralt kopparacetat.
Spanskt rör, se Rotting.
Spant, det trävirke, som bildar
stommen av ett fartyg.
Sparagmi’t, en vanligen rödaktig
sandsten, utmärkt av sin stora halt
av ovittrade fältspatkorn. S. bildar
vidsträckta bergstrakter i ö. Norge
och Härjedalen och når en mäktighet
av hundratals meter. Anses vara en
ökenbildning från prekambrisk och
kam b ris k tid.
Sparbanker, lokala bankinrättningar,
som i första hand avse en uppsamling
av det mindre sparkapitalet. S., som
antingen kunna vara offentliga el.
enskilda, karakteriseras därav, att de
icke ha tillkommit för att giva
grundarna el. ledarna annan ekonomisk
fördel än den, som givetvis måste utgå
i form av ersättning för utfört arbete.
De enskilda S. voro år 1925 i Sverige
till antalet 497. Insättarnas
behållning utgjorde samma år nära 2,500
milj. kronor. S:s fonder uppgingo vid
slutet av år 1924 till nära 157 milj.
kronor. En mycket väsentlig del av S:s
utlåning sker mot säkerhet av
inteckning i fast egendom (vid slutet av år
1924 nära 1,318 milj. kronor). Se även
Postspa rbanken.
Sparkling hock [spa’k-], eng.,
beteckning för musserande rhenvin.
Spa’rlakan, sängomhänge.
Sparreliolm, municipalsamhälle vid v.
stambanan och sjön Båven, mellersta
Södermanland. 700 inv. Livlig
industri. S:s herresäte är ett ståtligt slott
med stora parkanläggningar.
Sparris (Asparagus), växtsläkte,
tillhörande liljeväxternas familj. Den
odlade S. (A. officinalis) växer vild i
hela Europa. De gula, saftiga
underjordiska skotten, för vilkas skull
växten odlas, äro högt ^skattade som
grönsaker. Pen överjordiska stammen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
