Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spatt, kronisk inflammation i
glidlederna på hasens inre sida hos
hästar. S. orsakas framför allt av
ansträngningar, vrickningar o. dyl. S.
medför haltning, som försvinner, när
djuret rört sig en stund. När S.
lett till fullständiga
sammanväxning-ar i de angripna lederna, försvinner
också hältan.
Speceri’er, kryddvaror o. dyl.
Specialist’, fackman, vetenskapsman,
som gör en särskild gren av en
vetenskap till föremål för ingående
studium.
Specialstål, se Stål.
Spe’cie, specieriksdaler, fordom
benämning på 1 riksdaler i silver, senare
på 4 riksdaler riksmynt i silver.
Speciell privaträtt,
sammanfattningen av de rättsregler, som
bestämma privata rättssubjekts inbördes
förhållande till varandra med hänsyn till
särskilda yrken el. näringar. Till S.
hänföras skiftes-, vatten-, skogs-,
gruv- och försäkringslagstiftningen
ävensom bank- och växelrätten.
Specifi’k, särskild, egentlig, särskilt
tjänlig till.
Specifi’kt värme, se Egentligt värme.
Specifi’k vikt, se Egentlig vikt.
Spe’cimen, plur. specima, lat., prov,
provstycke.
Spectator [spektei’-], eng.,
”betraktaren”, engelsk tidskrift, utgiven av
Addison*.
Speditö’r, varuavsändare. —
Spedi-t i o n, varuavsändning.
Spegel, H., 1645—1714, ärkebiskop
(1711), religiös skald. S. var
synnerligen verksam vid handläggandet av
tidens kyrkliga frågor samt en
framstående psalmdiktare. Hans största
poetiska verk är dikten Guds verk
och vila, skildrande skapelsen.
Spegel. Vid ljusets reflexion mot
en speglande yta gäller, att den
infallande strålen, normalen mot den
speglande ytan och den reflekterade
strålen ligga i samma plan samt att
infallsvinkeln, d. v. s. vinkeln mellan
den infallande strålen och normalen,
är lika stor som reflexionsvinkeln,
d. v. s. vinkeln mellan den
reflekterade strålen och normalen. — Man
skiljer mellan plana S. och buktiga S., av
vilka de viktigaste äro de sfäriska. —
Bilden av en punkt, belägen framför
en plan S., ligger på normalen från
punkten mot S. och lika långt bakom
denna som punkten är belägen framför
S. Bilden av ett föremål i en plan S.
blir till form och storlek lika med
föremålet men icke vänd på samma sätt
som detta. Högra delen av ett föremål
framför en plan S. motsvarar bildens
vänstra del och tvärtom. Bilden av
ett vertikalt föremål i en horisontal
speglande yta, t. ex. en vattenyta,
blir upp och nedvänd. — Bland de
s Y. R
/ /
/ /
c k/
B V/Z//////////////
CA betecknar en planspegel. Bilden
av punkten S uppkommer i punkten B,
där de reflekterade strålarnas
förlängningar skära varandra. SC = CB.
sfäriska S. skiljer man mellan
konkava S., vars speglande .yta är
inät-buktig, och konvexa S., vårs speglande
yta är utåtbuktig. Den linje, som
förbinder en sfärisk S:s mittpunkt
med den sfäriska ytans medelpunkt
benämnes S:s huvudaxel. Med
brännpunkten för en konkav S. förstås den
punkt, i vilken parallellt med
huvudaxeln infallande strålar sammanträffa,
sedan de reflekterats mot spegelytan.
Vid en konvex S. förstås med
brännpunkten den punkt, från vilken
parallellt med huvudaxeln infallande
strålar synas komma, sedan de
reflekterats mot S. Brännpunkten är
belägen på huvudaxeln. Avståndet
mellan brännpunkten och S:s mittpunkt
kallas för brännvidd. Brännvidden är
lika med halva radien. En
föreställning om var bilden av ett föremål i
en sfärisk S. uppkommer, vinner man
enklast genom att taga hänsyn till de
strålar, som infalla parallellt med
huvudaxeln och som alltså vid en
konkav S. reflekteras genom
brännpunkten och i en konvex S. reflekteras i
en sådan riktning, att de synas
Sfärisk konkavspegel. Den parallellt
med huvudaxeln SC infallande strålen
G*M reflekteras genom brännpunkten
F (FS = V-2 SC). Den genom
medelpunkten C infallande strålen
reflekteras åter i samma riktning den
kommit. B*B är bilden av föremålet G’G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
