Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spegelkarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orange, gult, grönt, blått ocli violett.
På samma sätt som av solljus kan S.
erhållas av ljus, som utsändes av
andra kroppar. — Man skiljer mellan
emissionsspektra, vilkas utseende är
helt . och hållet beroende av den
ljus-utsändande kroppen, och
absorptions-spektra, på vilkas utseende inverka de
ämnen, genom vilka ljuset passerar. —
Fasta och flytande kroppar ge i regel
kontinuerliga emissionsspektra, d. v. s.
5., i vilka den ena färgen utan avbrott
övergår i den andra. Om
temperaturen är relativt låg, synes endast den
del av S., som bildas av strålar med
liten brytbarhet, d. v. s. den röda
delen av S. Allteftersom temperaturen
stiger, förlänges S. åt den violetta
sidan. Fasta el. flytande kroppar, som
upphettas till vitglödgning, ge i
allmänhet S., som innehålla strålar av
alla grader av brytbarliet. De S., som
erhållas av gasformiga ämnen, äro icke
kontinuerliga utan bestå av ett antal
linjer el. band mot mörk botten.
Dessa S. kallas linje- el. bandspektra. Dä
emissionsspektra äro i hög grad
karakteristiska för de ämnen, som utsända
ljuset, har studiet av dem blivit av den
största betydelse för den kemiska
analysen. Järnspektrum består sålunda t. ex.
av flera tusen linjer med bestämt läge.
— Redan i början på 1800-t.
observerade man, att solspektrum innehöll ett
stort antal mörka linjer, belägna pä
bestämt ställe i S. Efter den förste,
som noggrant studerade dem, den
tyske fysikern Fraunhofer, benämnas
dessa linjer de fraunlioferska linjerna.
Förklaringen till deras uppkomst gavs
vid mitten av 1800-1, av den tyske
fysikern Kirchhoff genom den av honom
uppställda absorptionslagen, enligt
vilken en glödande kropp absorberar ljus
av den våglängd som den vid samma
temperatur själv utsänder.
Absorp-tionslinjernas läge i solspektrum har
gjort det möjligt att konstatera
för-liandenvaron av ett stort antal ämnen
exempelvis natrium, väte, järn m. m.
i det glödande gaslager, som omger
solen. Liksom emissionsspektra äro
absorptionsspektra i hög grad
karakteristiska för respektive ämnen och
även deras studium har därför blivit
av stor betydelse för den kemiska
analysen. — S. består icke blott av den
synliga delen utan även av osynliga
delar, belägna på ömse sidor om den
synliga. Den osynliga del av S., som
alstras av strålar av mindre
brytbar-liet än de röda, benämnes den
ultra-röda delen av S., medan den del av
5., som alstras av strålar av större
brytbarhet än de violetta, benämnes
S:s ultravioletta del. De ultraröda
strålarna karakteriseras främst av sina
värmeverkningar, medan de
ultravioletta i första hand karakteriseras av
sina kemiska verkningar. — De S., som
hittills berörts, ha alla åstadkommits
genom den uppdelning av ljuset i dess
olika färger, som på grund av
strålarnas olika brytbarhet försiggår, då
ljuset passerar ett prisma. S:s utseende
blir på grund härav beroende förutom
av våglängden hos de ingående
strålarna även av det medium, med vars
tillhjälp brytningen åstadkommits. En
uppdelning av ljuset i dess olika
komponenter erhålles emellertid även, om
ljuset får passera el. reflekteras mot
ett gitter. DåS:s utseende i detta fall
endast blir beroende på de ingående
strålarnas våglängd, bruka på detta
sätt framställda S. benämnas
normalspektra. — Slutligen torde även böra
nämnas, att på sista tiden studiet av
de S., som uppkomma, då
röntgenstrålar reflekteras mot ett
kristallgit-ter, visat sig ge resultat av ett
betydande värde. Bl. a. har genom
studiet av dem betydelsefulla slutsatser
kunnat dragas rörande atomstrukturen
hos olika ämnen.
Spekulant’, person, som spekulerar.
Se Spekulation.
Spekulation, begrundande, särskilt
försök att genom enbart tänkande nå
en riktig insikt. S. i denna betydelse
ställes ofta i motsats till på
erfarenhet grundad forskning. S. betecknar
även köp el. försäljning, vid vilka man
i större utsträckning litar på tur. —
Spekul e’r a, begrunda, uppgöra
han-delsplaner, köpa el. sälja i förväntan
på att framtida händelser skola visa,
att åtgärden varit fördelaktig.
Spekulati’v, grundad på spekulation.
Spel, maskiner för uppfordring el.
nedfirning av tyngder.
Spelbank, spelhus, hus, där
hasardspel offentligt bedrives. I de flesta
länder förbjödos S. under 1800-t.
Europas enda offentliga S. finnes i Monte
Carlo i Monaco.
Spelkort ha av gammalt funnits 1
Kina och Japan. I Europa började S.
användas under 1300-t. Jfr även
Kort-stämplingsavgift.
Spelmanstävlin gar, tävlingar mellan
bondspelmän, vilka särskilt ha till
uppgift att höja intresset för folkmusiken.
Den första S. i Sverige ägde rum 190G
på Gesundaberget vid Siljan. Den
bekostades av Zorn.
Spenat (Spinacia), växtsläkte,
hörande till familj Chenopodiacese. Arterna
äro ettåriga örter med saftiga blad
och gröna, enkönade blommor.
Vanlig trädgårdsspenat (S.
ole-racea) härstammar från Orienten.
Tvenne varieteter odlas. Den ena,
Taggspenat, har pillika blad och
tornbärande frukter. Den andra,
Rundblad ig spenat, har släta
frön. Den är mindre köldhärdig än
föregående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
