Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spencer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sädesceller från människa, den i
mitten sedd från sidan.
Spen’cer, H., 1820—1903, engelsk
filosof, som i anslutning till
naturvetenskapliga åskådningar, speciellt till
utvecklingsläran, uppbyggt en
spekulativ filosofi. Speciellt i den mån
S. i denna gripit över på
naturvetenskapliga områden, har denna
åskådning visat sig vara allt för skematisk
och på det hela taget
otillfredsställande. Moralfilosofiskt ansluter sig S.
till utilismen.
Spen’cerviken, stor, omkring 325 km.
djupt inträngande liavsvik på s.
kusten av Australien.
Spe’ner, P. J., 1635—1705, tysk
predikant. S. var ledare för den
pietistiska rörelsen, som i slutet av 1600-t.
uppstod i Tyskland. S. önskade
personligen ej någon brytning med
kyrkan. En del av hans anhängare bröto
dock med statskyrkan. Under 1690-1,
hade S. att utkämpa stridigheter med
statskyrkokristendomens
representanter.
Speng’ler, O., f. 1880, tysk
skriftställare. Hans förnämsta arbete är
Der Untergang des
Abend-1 a n d e s, en historisk framställning
av den västerländska kulturen.
Arbetet utmärker sig för glänsande stil och
ovederhäftiga spekulationer. Det har
i Tyskland väckt stort uppseende och
livlig diskussion.
Spen’ser, E., 1552—99, engelsk skald.
S:s mest berömda verk är den
roman-tisk-allegoriska hjältedikten T h e
Paerie Queene, skriven på en av
skalden själv uppfunnen strof-form
(Spenserstansen) och skildrande ko-
nung Arthur och hans riddare. S.
ansågs som sin tids störste skald i
England.
Spermace’tival, se Kaskeloter.
Sper’mier, hanliga könsceller, bildas
i fina kanaler i den manliga
könskör-teln, testikeln. S. äro celler, som
bestå av ett huvud, vilket innehåller en
cellkärna och -en svans, som driver
S. framåt. Hos människan uppgår
längden av S. till 0,06 mm. S. rör sig
i riktning mot vätskeströmningar med
en hastighet av ungefärligen 3,5 mm.
i minuten. De äro mycket seglivade
och kunna bibehålla rörelseförmågan
flera dagar.
Spess’art, berg i nö. Bajern, n. om
floden Main, som skiljer det från
Oden-wald. Högsta toppen, Geiersberg, når
615 m. ö. h. S. är bevuxet med täta
ek- och bokskogar.
Spetsar tillverkades tidigast i Italien
under renässansen (slutet av 1400-t.).
Renässansspetsen utmärkes i
allmänhet av geometriskt mönster. I
Flandern utvecklades sedermera
knypp-lingskonsten. Man började använda
växtmotiv o. dyl., vilka framför allt
utmärkte barocktidens S. Särskilt i
Venedig tillverkades sådana S.
Rokokotidens S. ansluta sig till
barocktidens men ha i allmänhet lättare och
graciösare mönster. På 1700-t.
började konsten att tillverka S. att gå
tillbaka, och under 1800-t. började de
maskinmässigt framställda S. att
uttränga de knypplade. I vårt land äro
speciellt Vadstenaspetsarna
berömda.
Spetsbergen, norsk ögrupp i Norra
ishavet, n. om Skandinaviska halvön,
numera officiellt benämnd Svalbard.
Till S. räknas utom det egentliga S.
även öarna Kung Karls land, Björnön,
Hopen och Vitön. Egentliga S. består
av fem huvuddelar: Västspetsbergen,
Prince Charles foreland, Nordöstlandet,
Barents land och Edges land,
tillsammans omkring 65,000 kvkm. ögruppen
företer en rik provkarta på geologiska
formationer (silur, perm, jura, tertiär)
och kan räknas som ett av jordens i
geologiskt hänseende märkligaste
områden. Nordostlandet täckes till det
mesta av inlandsis och i övrigt fyllas
de stora dalgångarna av väldiga, ända
ut i havet nående glaciärer. De stora
stenkolsfyndigheterna på v S. började
exploateras 1905. För närvarande
bedriva tre norska, ett holländskt, ett
ryskt-engelskt och ett svenskt bolag
stenkolsbrytning. Den årliga
produktionen kan uppskattas till % milj. ton.
Den svenska brytningen (Sveagruvan)
började år 1917 men är nedlagd
tillsvidare sedan 1925. Utom Sveagruvan
i Bell Sound äga svenskarna rika
kolfält även vid Isfjorden, vilka dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
