Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spinoza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1700-talets senare liälft (se Arkwright
och Hargreaves), som medförde en
fullständig revolution inom
textilindustrin, utgjorde en av
grundförutsättningarna för storindustrialismens
genombrott.
Spinoz’a, B., 1632—77, judisk filosof,
som i matematiska formler utvecklat
ett panteistiskt filosofiskt system. S.
framhåller bland annat, att intet hos
tingen är tillfälligt, utan allt är
bestämt av nödvändigheten att vara till
och att verka på ett bestämt sätt.
Hans åskådningar ådrogo honom en
hel del förföljelser. Han utstöttes ur
synagogan och utsattes för ett
mordförsök av en fanatisk jude. Även
från kristet håll blev han angripen, ocli
en av hans skrifter blev till och med
konfiskerad. Flertalet av sina
skrifter vågade han ej låta trycka. De
ut-gåvos efter hans död. Själv levde han
mycket tillbakadraget i små
omständigheter, försörjande sig genom
slip-ning av linser. S. räknas som en av
historiens ädlaste gestalter,
anspråkslös, klartänkt och överseende med
mänskliga svagheter till och med när
de togo sig uttrj^ck i oberättigade
åtgärder mot honom själv.
Spionerilagen kallas en lag av 9 maj
1913, som stadgar straff för
uppenbarandet till främmande makt av
sakförhållanden, vilkas uppenbarande kan
skada rikets försvar, samt ävenledes
straff för den, som obehörigen
skaffar sig vetskap om sådana hemliga
sakförhållanden.
Spira’1, skruvlinje, snäcklinje.
Spira’lnebulo’sa, se Nebulösa.
Spire’a, växtsläkte, hörande till de
rosblommiga växternas familj
(Rosa-cese). Hit höra många arter. En del
äro buskar med kapselfrukter, andra
äro örter, vilkas frukter äro nötter.
Vanliga örter äro A 1 g g r ä s (S.
ul-maria) och Brudbröd (S.
filipen-dula). Många buskar odlas hos oss,
t. ex. Häcltspirea (S. salicifolia)
och K v a s t s p i r e a (S.
chamredry-folia).
Spiritism, en rörelse, som antar
tillvaron av en andevärld, med vilken
man på olika sätt kan nå förbindelse.
Andarna, vilka delvis skola tillhöra
avlidna människor, skola under diverse
omständigheter låta fotografera sig,
lämna skriftliga meddelanden etc. En
hel del uppseendeväckande företeelser
ha anförts som stöd för S. Emellertid
ha inga av dessa vid närmare
undersökning kunnat hålla stånd inför
vetenskaplig kritik. S:s tankegångar
och metoder strida för övrigt mot
nutida vetenskapliga tänkesätt. Detta
hindrar emellertid ej, att S. periodvis,
särskilt bland lekmän, haft talrika
anhängare. Efter världskriget hade S.
exempelvis en snabb uppblomstring, i
synnerhet i England, vilken dock för
närvarande förefaller att vara pä
återgång.
Spiritualism, beteckning för
filosofiska åskådningar, vilka anse
tillvaron och fenomenen i grund och botten
vara av andlig art. Jfr Idealism.
Spiritualitet, förfinad och sinnrik
kvickhet. — Spirituell’, kvick och
fyndig, rolig och fint sinnrik.
Spirituösa, i dagligt tal använd
benämning för spritdrycker.
Spi’ritus, lat., ande; sprit.
Spirlånga, vanligare spillånga, se
Långesläktet.
Spirochieter [-tje’-], band- el.
tråd-formiga mikroorganismer, vilka ibland
räknas till växtvärlden, ibland till
djurvärlden. Flera S. äro
sjukdoms-alstrande, framför allt Spirochsete
pal-lida, som orsakar syfilis.
Spittfelcr, C., 1845—1924,
tysk-schweizisk författare. I det
symbolisk-myto-logiska eposet Olympischer
Friili-1 i n g, skrivet på rimmad jambisk
vers, har S. givit det mest fullödiga
uttrycket för sin tungt patetiska och
starkt individuella cUktning. Av hans
prosaberättelser må nämnas den
naturalistiska samtidsskildringen Conrad,
d e r L e u t n a n t. S. erhöll 1919 års
Nobelpris 1920.
Spifzweg, Iv., 1808—85, tysk målare,
som med förkärlek framställt
små-stadsidyller, ungkarlar vattnande sina
blommor o. dyl. Hans tavlor
utmärkas av lugn humor och fridfull
stämning, vilket gjort dem mycket
omtyckta, särskilt i Tyskland.
Spjut användes redan under
förhistorisk tid som vapen. Spetsen
gjordes till en början av sten, senare av
brons och järn. Som kvarleva frän
antikens krigföring ingick S. långt
in i nyare tiden i den militära
be-väpningen. Fotfolkets S. kallades pik,
rytteriets lans. Spjutkastning ingår
i den allmänna idrottens
kastövningar. S. skall väga 800 gr. och
lia 2,60 m. längd. Det förfärdigas
vanligtvis av ask. Världsrekord är
på bästa hand 66,620 m. och
innehas sedan 1924 av G. Lindström,
Sverige, samt sammanlagt på bägge
händerna 114,280 m. och innehas av
Häck-ner, Sverige, sedan 1917.
Spleen [spli’n], eng., svårmod,
mjältsjuka, livsleda.
Spléndrd, glansfull, lysande.
Splen’did isolation [- ajssele^jen],
eng., ”glänsande ensamhet”, en ofta
använd beteckning för Englands
politiskt ensamma ställning under slutet
av 1800-t. och början av 1900-1.
Splint kallas hos en del träd den
yttre veden, som är ljusare till färgen
och av lösare byggnad än kärnveden.
En del träd t. ex. björk och bok ha
stammen uppbyggd enbart av S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
