Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spridningsanordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Späeksten, avart av talk, som till
färgen är smutsvit till gröngrä och
vid beröring kännes fet. S. användes
till smink, maskinsmörja etc. På
grund av sin mjukhet (hårdhet 1,5)
användes S., särskilt av kineserna, till
skulpturer.
Späkning, pinande av den egna
kroppen, ett särskilt inom katolska
kyrkan förekommande bruk, som avser
att försona begångna synder och döda
sinnligheten, ”köttet”, som anses vara
av djävulen.
Spännbuckla, spänne från
vikingatiden. S. är kupigt, till formen ovalt,
runt el. djurhuvudformat.
Spännhalsduk, en stor, hög halsduk,
som ingick i herrdräkten särskilt
under tiden 1830—50.
Spätta, rödspotta, se Pleuronectidge.
Spöstraff, se Prygel.
Squatters [skoät’-], i v. Nordamerika
nybyggare, vilka utan rätt slogo sig
ned på annans jord, särskilt
statsegendom ; i Australien person, som
arrenderar obebyggd statsjord och där
idkar fåravel.
Squaw [skoä’]« gift indiankvinna.
Squire [skoaj’r], lantjunkare. Jfr
Esquire.
Sr, kem. tecken för en atom
stron-tium.
Srinagar, stad i Kashmirdalen, nv.
Himalaja. 140,000 inv., till största
delen muhammedaner. S. var förr
bekant för sin tillverkning av schalar.
SSRB, rysk förkortning för Vitryska
socialistiska sovjetrepubliken, se
Ryssland.
SSSR, rysk förkortning för
Socialistiska Sovjetrepublikernas förbund, se
Ryssland.
S. S. U. H., förkortning för Sveriges
studerande ungdoms
helnykterhetsförbund.
S. S. W., förkortning för syd-sydväst.
S. S. ö., förkortning för syd-sydöst.
S. T., förkortning för lat. salvo
ti-tulo, med uteslutande av titel.
S: t., St., förkortning för Sankt. Se
Saint.
Staaff, Karl A., 1860—1915, svensk
statsman, jämte Hj. Branting den
ledande politiska gestalten under det
demokratiska genombrottets tid. S.,
som tillhörde en norrländsk släkt, av
vars medlemmar flera spelat en
betydande roll, gjorde sig redan bemärkt
under den tid han studerade juridik
i Uppsala, bland annat som en av
stiftarna av och den förste ordföranden
i den radikala studentföreningen
Ver-dandi. Efter avslutade juridiska
studier öppnade S. advokatpraktik i
Stockholm och invaldes år 1896 i andra
kammaren, som han därefter tillhörde till
sin död. S., som mycket snart
framträdde som en av de talangfullaste
talesmännen för de liberala och 1905 i
juni blev liberala samlingspartiets
ordförande, blev år 1905 ledamot av
den Lundebergska koalitionsministären
och deltog samma år som en av de
fyra svenska underhandlarna i de
förhandlingar, som detta år i Karlstad
fördes med Norge i anledning av
uni-onsbrottet. I november 1905 blev S.
statsminister men avgick redan i maj
påföljande år, då konungen vägrade
att efterkomma hans önskan om
upplösning av andra kammaren för att
lämna folket tillfälle att taga ställning
till en av andra kammaren bifallen
men av första kammaren avslagen
proposition i rösträttsfrågan. 1911 blev S.
ånyo efter vänstersegern vid
andra-kammarvalen samma år statsminister.
I februari 1914 avgick S. i anledning
av meningsskiljaktigheter med
konungen i samband med det s. k. bondetåget.
Bland S: s skrifter märkes främst det
först efter hans död utgivna
statsvetenskapliga verket Det
demokratiska statsskicket.
Stab, samling rådgivande personer.
Inom militärväsendet är S. de
befäls-personer, som ha till uppgift att
biträda och råda befälhavaren över en
truppavdelning. Den betydelsefullaste
av de militära S. är generalstaben.
Sta’bat ma’ter, lat., ”modern stod”
(nämligen Jesu moder stod vid korset),
början till en katolsk sång, till vilken
komponerats melodi av många kända
kompositörer, bland annat Rossini,
Dvorak och Wennerberg.
Stab’bur, ett slags fatabur,
uppbyggd på stolpar. S. förekommer
särskilt på norska landsbygden.
Stabi’I, stadig, fast, säker, varaktig.
— Stabilite’t, stadighet,
varaktighet, bestånd.
Stacka’to, mus., anger, att anslaget
skall göras stötvis, vara kort ocli
obundet, med en mycket liten paus
efter var ton. S. betecknas med en punkt
över noten.
Staekmoln, se Moln.
Stad. Den kommunala
beslutanderätten utövas i städerna av för fyra år
valda stadsfullmäktige. För rösträtt
vid val av stadsfullmäktige gälla
samma bestämmelser som för rösträtt på
kommunalstämma (se Landskommun).
I städer med mindre än 1,500 inv. är
stadsfullmäktigeinstitutionen dock ej
obligatorisk. För närvarande saknas
dock S. endast i Skanör och Falsterbo.
— Den högsta administrativa
myndigheten i städer med egen jurisdiktion
är magistraten och i städer utan egen
jurisdiktion stadsstyrelsen. Av
stadsfullmäktige tillsättas för
förvaltnings-el. utredningsändamål ett växlande
antal nämnder med från ort till annan
varierande benämningar. — Flertalet
städer ha egen jurisdiktion (egna
rådhusrätter). Ett antal städer, flerta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
