- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2325-2326

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stade ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

let med stadsrättigheter av • relativt
nytt datum men även ett par gamla
städer (öregrund ocli östhammar),
ligga dock under landsrätt, d. v. s. lyda
under samma häradsrätt som den
kringliggande landsbygden. —
Samtliga städer utom sex äro representerade
i vederbörande landsting. Dessa sex,
i vilka alltså stadsfullmäktige ha att
utöva de funktioner, som eljest
tillkomma landstingen, äro Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle
och Hälsingborg. Stockholm står även
utanför länsindelningen. Om
Stockholms kommunalstyrelse se även
Borgarråd, Stadskollegium och Stockholm.

Sta’de, stad i den preussiska
provinsen Hannover, nv. 0111 Hamburg, nära
Elbes mynning, 11,000 inv.
Tobaks-och läderfabriker. Skeppsbyggeri och
järngjuterier. Var före 1882 starkt
befäst.

Staden mellan broarna, se Stockholm.

Sta’dion. — 1. Forngrekiskt
längdmått, motsvarande 185 m.
(understundom dock av annan längd). — 2.
Benämning på forngrekiska löparbanor.

— 3. Benämning på vissa moderna
idrottsanläggningar av särskilt stora
dimensioner. S. var ursprungligen
benämning närmast på de
idrottsanläggningar, som utförts för de moderna
olympiska spelen, men användes
numera även om andra större
idrottsanläggningar. S. i Stockholm är uppfört
efter ritningar av T. Grut och äges
av staten. Det invigdes 1912 och
rymmer omkring 19,000 åskådare.

Sta’dium, utvecklingsskede.

Stadsarkitekt skall finnas i städer
enligt byggnadsstadgan för rikets
städer och har till uppgift att i samråd
med byggnadsnämnden utöva tillsyn
över byggnadsverksamheten i staden.

Statsdepartement, se Departement.

Stadsfiskal är åklagare i stad i alla
de fall, där ej åtalsrätten på grund av
gällande stadganden uteslutande
tillkommer annan åklagarmyndighet el.
särskild åklagare blivit av
vederbörande myndighet förordnad för visst mål.
S. tillsättes medelst förordnande av
ju-stitiekanslersämbetet och står under
tillsyn och inseende av detta ämbete.

Stadsfullmäktige, se Stad.

Stadshus, en representations- och
förvaltningsbyggnad i en stad. S.
användes någon gång som beteckning för
rådhus, vilket senare dock egentligen
endast är en domstolsbyggnad.
Särskilt känt är Stockholms stadshus,
som uppförts efter ritningar av
Östberg 1911—23.

Stadskollegium, institution, som i
Stockholm handhar ledningen av den
kommunala förvaltningen och
förbereder de ärenden, som skola
förekomma i stadsfullmäktige. S. består av
de sex borgarråden, stadsfullmäktiges

ordförande och dess bägge vice
ordförande samt 9 av stadsfullmäktige för
ett år valda ledamöter.

Stadsstyrelse, institution, som inom
städer, vilka ligga under landsrätt,
utövar de funktioner av administrativ och
kommunal natur, som i städer med
egen jurisdiktion tillkomma
magistraten.

Stadsvapen ha uppstått ur sigill,
vilka användes under 1200-t. och 1300-t.
S. fastställas av Kungl. Maj: t efter
ansökan och sedan riksheraldikern
yttrat sig. Se Bil. Riksvapen.

Stael von Holstein, Anne L. G., 1766
—1817, fransk författarinna, dotter till
den franske finansministern Necker,
gift med svenske ambassadören E. M.
S. Madame de S. hyste mycket
frisinnade åsikter och hennes salong, som
besöktes av den förnäma världen i
Paris, blev centrum för intrigerna mot
Napoleon. Hon förvisades slutligen
från Frankrike och tillbragté de
följande åren på resor i Tyskland m. fl.
länder. Efter Napoleons fall
återvände hon till sitt hemland. S. är en av
de första romantikerna i den franska
litteraturen. Bland hennes arbeten
märkas förutom romaner (Corinne)
verket H D e 1’ A llemagne, i vilket
hon gör sina landsmän förtrogna
med den tyska kulturen, samt ett
arbete över den franska
revolutionen, vars orsaker här för första
gängen göras till föremål för ett mera
ingående studium.

Stafett’, ilbud, kurir.

Staf’fa, basaltö bland Hebriderna
vid Skottlands västkust. Berömda
grottbildningar (Fingals grotta).

Staffage [-a’sj], figurer i
förgrunden av en landskaps- el.
arkitektur-tavla.

Staffansvisor, gamla visor, sjungna
på annandag jul, Staffans dag, av från
hus till hus vandrande, utklädda
gossar.

Staffli’, ställning, som användes av
målare för att uppbära målningen
under arbetet.

Stag, tåg, med vars tillhjälp master
m. m. stöttas framifrån.

Stagne’lius, E. J., 1793—1823, skald.
S. var en av den svenska romantikens
mest typiska representanter, ehuru han
ej anslöt sig till fosforisternas krets.
Till sin natur var han lyriker. S: s
diktning är ofta dunkel och
svårfatt-lig, särskilt då skalden söker ge
uttryck åt sin mystiskt-religiösa
livsåskådning (diktsamlingen Liljor i
Sar ön). Högst når S. i sina
sällsynt melodiska romanser (Älvorna,
Näcken). Av övriga verk må
nämnas hjältedikten Vladimir den
store och sorgespelet
Bacchan-terna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free