Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhielm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varma länder och ha blivit beryktade
därigenom, att de överföra frossa. I
vårt land äro Culexarter vanligare,
ehuru även Anophelesarter förekomma.
Stiernhielm, Georg, 1598—1672, lärd,
skald. S. har fått namnet ”den svenska
skaldekonstens fader”. Hans största
betydelse ligger på metrikens område,
i det han övergav den medeltida
knit-telversen och efter antikt mönster
skrev på välklingande hexameter, som
ypperligt framhävde det svenska
språkets skönhet. H e r k u 1 e s är namnet
på S: s förnämsta dikt, som av
honom själv benämnes hjältedikt men
snarare är en allegorisk lärodikt. I
skildringen av den antika fabeln om
Herkules vid skiljovägen har S.
inlagt livfulla bilder av dåtida svenskt
samhällsliv. S. införde även sonetten
i svensk diktning samt skrev bland
annat talrika matematiska och
språk-vetenskapliga arbeten.
Stiftelse, se Fromma stiftelser.
Stiftelsen kronprinsessan Margaretas
minnesfond bildades 1920 och har till
uppgift att understödja välgörande
föreningar’ och stiftelser.
Stiftsfröken, se Stiftsjungfru.
Stiftsjungfru, stiftsfröken, ogift
adlig kvinna, inskriven i Vadstena adliga
jungfrustift.
Stig’ma, plur. stig’mata, grek.,
märke, tecken; särmärke.
Stigmatise’ring, en företeelse, som
särskilt omtalas i helgonlegender, då,
genom uppgående i betraktelser över
Kristi lidande, sår, som motsvara
Kristi sår, uppstått utan yttre
anledning. I många fall beror väl S. helt
enkelt på simulation. I andra fall är
det kanske fråga om rena
tillfälligheter. Om sådana sår kunna uppstå på
rent psykisk väg genom
självsuggestion, är mycket omstritt.
Stik’lestad, namn på flera gårdar i
N. Trondhjems amt i Norge. Till
denna trakt förlägger traditionen det
slagfält, där Olof Haraldsson stupade i
strid mot bönderna (1031).
Stil, boktryckstyper hörande till viss
klass. Olika S. skilja sig i avseende
på höjd i förhållande till bredd,
grovlek av linjerna och mönstertyp
m. m. De vanligaste formerna äro
Antikva och gtöftur. Inom de olika
S. skiljer man på storleksgrader, t. ex.
Nonparelj, Petit, KorpUS, OlCGl’0
m. fl. Vidare skiljer man på mager
och fet S. Lutande stil kallas kursiv.
Stilett’, ett slags dolk med fin,
tre-eggad el. sylformig klinga.
Stilform, se Tryckform.
Stilise’ra, framställa i medvetet
förenklad form. Uttrycket användes
speciellt om teckningar och målningar.
Stilisti’k, stillära.
Stilkast el. kast, en låg låda, i
vilken tryckerityperna äro inordnade i
fack. Vid sättningen plockar sättaren
typer från kasten samman till rader
och kolumner (motsvarande sidor).
Efter tryckningen plockar han vid
avläggningen tillbaka typerna i resp.
fack.
Stilla bältet, en smal zon vid
ekvatorn, som skiljer sydostpassaden pä
södra halvklotet från nordostpassaden
på det norra och utmärker sig genom
vanligen rådande vindstilla. Pä
Atlanten faller S. mellan 1—2° och 10—
12° n. bredd. Det förskjutes något
med årstiderna, ligger längst mot n.
i juli och längst mot s. i januari.
Stilla havet, Stora oceanen (eng.
Pacific ocean), det största av världshaven,
beläget mellan Asien, Ostindiska
arkipelagen och Australien i v. och den
amerikanska kontinenten i ö. I n.
för-bindes S. med Norra ishavet genom det
smala Berings sund, i s. övergår det
oförmedlat i Södra ishavet. Utmed
Asiens kust avgränsa en del ögrupper
(Japanska ökedjan, Filippinerna etc.)
flera randhav, från n. till s. Berings
liav, Ohotska sjön, Japanska havet,
östra kinesiska sjön och Södra
kinesiska sjön. Utanför Australiens kust
ligga öarna Nya Guinea och Nya
Zeeland. S. är synnerligen rik på smäöar,
till stor del korallöar (jfr Oceanien).
S. är djupare än de övriga världshaven.
Stora djup nås särskilt ö. om
Japanska ökedjan. Det största djupet, 9,788
m., har uppmätts ö. om Filippinerna.
Utmed Japanska ökedjan rinner en
varm havsström, Kuru Sivo. Utmed
mellersta delen av Sydamerikas kust
löper den kalla Peruströmmen.
StilFeben (ty. still, orörlig, 1
e-b e n, liv), konstnärlig framställning
av livlösa föremål (frukter, matvaror,
liusgeråd m. m.). Stillebensmotiv
forekommo redan i antikens konst. I det
moderna måleriet utvecklades S. till en
självständig konstart av 1600-t: s
nederländska målare.
Stilmetall, en legering, vanligen
hållande omkring 55 % bly, 40 % antimon
och 5 % tenn, som användes vid
gjutning ( av tryckerityper.
Sammansättningen av legeringen är dock olika;
ibland ingå även andra metaller. I
sättmaskiner användes en S., som är
något mjukare än vanlig S. Den
brukar vara sammansatt av omkring 85 %
bly, 7 % antimon och 8 % tenn.
Stilsättningsmaskin, se Sättmaskin.
Stilfje, vindstilla.
Stim, förkortning för Svenska
tonsättares internationella musikbyrå, en
1923 bildad förening u. p. a., som har
till uppgift att bevaka tonsättares
ekonomiska rättigheter. S. är au§Uiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
