- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2353-2354

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjärnkoraller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bland vilka många fått sina namn av
forntidens folk, särskilt babylonierna.
Utom de tolv stjärnbilder, som utgöra
djurkretsen (se detta ord), kunna bland
de mera bekanta nämnas Orion, Stora
Björnen (till vilken Karlavagnen hör),
Cassiopeja, Svanen, Pleiaderna
(sjustjärnorna), Andromeda, Lyran,
Draken, Perseus, örnen m. fl. De
ljusstarkaste stjärnorna lia likaledes fått
egennamn t. ex. Beteigeuze och Rigel
i Orion, Regulus i Lejonet, Aldebaran
i Tjuren, Sirius i Stora Hunden o. s. v.
Eljest betecknas de olika stjärnorna i
en stjärnbild efter storleken med de
grekiska bokstäverna a, /?, y 0. s. v.
S. synes till följd av jordens rotation
välva sig ett varv på ett dygn (jfr
St järntid) kring en axel, vars
nordända faller nära intill polstjärnan;
solens och planeternas skenbara
rörelser i förhållande till stjärnhimmeln
äger rum i Djurkretsen*, vars tolv
stjärnbilder representera var sin
månad. Tvärs över himlavalvet går som
ett ljussvagt, vid stjärnbilderna
Svanen och örnen tudelat bälte. Det
upplöser sig under teleskopet i ett
oräkneligt antal ljussvaga stjärnor, vilka
ligga bortemot yttergränserna för den
för oss synliga stjärnvärlden. Denna
synes ha en linsartad begränsning,
med vårt solsystem, ett grand i denna
stjärnvärld, liggande i det inre av
densamma. Utanför detta stjärnsystem
förekomma nebulosor, bildande andra
med vårt jämförliga stjärnsystem.
Nyare undersökningar ge vid handen,
att fixstjärnorna röra sig i
världsrymden i vissa förhärskande riktningar,
bildande vad man kallat
stjärnström-mar. Se vidare Astronomi, Stjärna,
Solsystemet samt Stjärnkartan mellan
spalterna 2342—2347.

Stjärnkorallcr* se Koraller.

Stjärnor, se Stjärna.

Stjärnskott, se Meteorer.

Stjärntid, siderisk tid, hänför sig
till stjärnornas (ej solens)
skenbara rörelse. Under det att solen
under ett år går upp 365 ggr, går en viss
stjärna under samma tid upp 366 ggr,
vilket beror på att jorden ej blott
roterar kring sin egen axel utan även
under året fullbordar ett kretslopp
kring solen. Ett stjärndygn är nära

4 minuter kortare än ett soldygn.
Stjärndygnets inträde räknas från det
ögonblick vårdagjämningspunkten
passerar meridianen. En stjärnas
rekt-ascension kan därför bestämmas
direkt genom avläsning på ett
stjärn-tidsur av dess passerande av
meridianen.

Stjärntydningskonst, se Astrologi.

Stjärntöcken, se Nebulosor och
Vintergatan.

Stjärtamfi’bier, svansgroddjur*.

Sto’a, grek., pelarsal, pelargång. I
Aten fanns en med väggmålningar
prydd S., den s. k. brokiga
pelargången (poikile stoa), i vilken anhängare
av den av Zenon grundade filosofiska
skolan brukade samlas (därav
namnet stoiker).

Stocken, municipalsamhälle pä v.
Orust, Bohuslän. 300 inv.

Stockfisk är torkad torsk el. gråsej.

Stockholm, Sveriges huvudstad och
dess största stad, vid Norrström,
Mälarens avlopp till östersjön. 440,000
inv. Säte för riksdagen, regeringen,
rikets övriga centrala förvaltning,
högsta domstolen, Svea hovrätt m. m. S.
bildar ett självständigt
förvaltningsområde, S: s överståthållarskap,
jämställt med länen. Bland högre
undervisningsanstalter märkas Stockholms
högskola, Karolinska institutet,
Tekniska högskolan och andra
specialhögskolor. Kungl. bibilioteket,
Nationalmuseum, Nordiska museet med Skansen,
Naturhistoriska riksmuseet m. fl.
Befolkningen har till omkring hälften
sin utkomst av industri, omkring en
tredjedel av handel och samfärdsel,
omkring en sjättedel av allmän tjänst
och fria yrken. S. är Sveriges
främsta industristad. Viktigast är
metallindustrin, inom vilken främst märkas
följande företag: A.-B. Separator,
Bergsunds, Bolinders och Ludvikbergs
mekaniska verkstäder, L. M. Ericsson

— telefoner — Atlas-Diesel — motorer
och transportanläggningar —
Gasaccu-mulator, Luth & Rosén — elektriska
maskiner — Graham Brothers — hissar
och elektriska mätare. Dessutom stor
livsmedelsindustri, grafisk industri
samt textil- och beklädnadsindustri.
Beträffande införseln är S. Sveriges
främsta handelsstad, i fråga om
utförseln överträffas S. av Göteborg.
Sjöfarten är synnerligen livlig, särskilt
på inrikes hamnar. Stor handelsflotta.
Storartade hamnanläggningar.
Frihamn. S. är medelpunkt för Sveriges
bankväsende, försäkringsväsende etc.
Den äldsta stadsdelen är Staden
mellan broarna, belägen på en holme
mellan Mälarens båda utlopp Norrström
och Söderström. Här ligga bl. a.
Kungliga slottet och Riddarhuset. På
den v. därom belägna Riddarholmen
märkas Riddarholmskyrkan samt en
mängd statliga ämbetsbyggnader. Från
Staden mellan broarna leder Norrbro
till Gustav Adolfs torg i stadsdelen
Norrmalm. Detta är jämte den
likaledes på Norrmalm belägna
Kungsträdgården huvudstadens förnämsta
öppna plats. V. om Norrmalm ligger
stadsdelen Kungsholmen, i n.
Vasastaden och i ö. Östermalm. S. om
Staden mellan broarna ligger stadsdelen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free