Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stoopendahl, se
Nyström-Stoopendahl.
Stop, se Kanna.
Stoppande läkemedel äro medel, som
dels minska retningstillstånd i
matsmältningsorganens slemhinnor, t. ex.
vismutpreparat, dels ämnen, vilka
nedsätta tarmrörelserna, t. ex.
opiumhal-tiga läkemedel. En del födoämnen
verka stoppande, t. ex. blåbär,
rödvin, te etc.
Stora Antillerna, ögrupp i Västindien,
se Antillerna.
Stora armadan el. oövervinneliga
armadan, se Armada.
Stora Björnen, en stjärnbild på n.
stjärnhimmeln, vars sju ljusstarkaste
stjärnor bilda Karlavagnen. Jfr
Stjärnhimmeln.
Stora Björnsjön, stor insjö i
väst-territoriet, Canada. 28,000 kvkm. Har
avlopp till Norra ishavet genom floden
Mackenzie.
Stora Bält, danskt sund mellan
Själland och Fyen. Längd 84 km., bredd
35 km. östersjöns viktigaste inlopp.
Fortsättes i s. av Lnngelands Bält.
Stora daldansen, fjärde dalupproret,
se Dalupproren.
Stora Dyrön, municipalsamhälle nära
Marstrand, s. Bohuslän. 300 inv.
Stora folkvandringen, se
Folkvandring.
Stora franska revolutionen, se
Franska revolutionen.
Stora havsormen, se Sjöormen.
Stora Karlsö, se Karlsöarna.
Stora kommissionen, politisk domstol,
vilken av Karl XI användes vid de
stora reduktionerna. Jfr Reduktion
och Karl XI.
Stora Kopparbergs bergslag är det
äldsta av de svenska industriföretagen.
Dess upprinnelse kan dateras till
1200-t :s förra hälft, då Falu
koppargruva började bearbetas. S. äger helt
el. delvis koppar- och järngruvor,
masugnar, järnbruk, sulfit- och
sulfat-cellulosafabriker, pappersbruk,
sågverk, kemisk-tekniska fabriker m. m.
Jfr även Falu gruva.
Stora kroppspulsådern, se Aorta.
Stora Lule älv, Stora Lule vatten, se
Lule älv.
Stora Mo’gul kallas i historien dels
den mongoliska dynasti, som
grundlädes i Indien 1526 med Delhi som
residens, dels det välde, över vilket
denna dynasti härskade. Den siste S.
avsattes 1857 av engelsmännen, som
redan från början av 1800-t. varit de
egentliga herrarna i hans land.
Stora nordiska kriget, se Nordiska
kriget.
Stora Oceanen, se Stilla havet.
Stora ofreden kallas i Finlands
historia tiden under nordiska kriget (1700
—21) och särskilt tiden efter 1713, dä
landet blev besatt av ryssarna,
Stora rimkrönikan, se
Rimkrönikorna.
Stora Saltsjön (Great Salt Lake), sjö
i Utah, v. Nordamerika, 3,500 kvkm.
(ungefår 2 gånger Vätterns areal).
Sjön är avloppslös och mycket grund
till följd av saltutskiljning. Dess
salt-halt är omkring 22 %. Jfr Lake
Bon-neville.
Stora schis’men, en stridighet inom
romersk-katolska kyrkan, som
orsakades av att kardinalerna efter
Gregorius IX :s död 1378 först valde en
italienare till påve och sedan under
fransk påtryckning valde en fransman
till påve. Den förstnämnde stannade
i Rom, den sistnämnde tog sitt säte
i Avignon. Vid dessas död valdes
efterträdare till bägge, och striden
fortsattes mellan de bägge påvarna, vilka
båda gjorde anspråk på att vara Guds
ståthållare på jorden. S. löstes 1417,
då Martin V ensam blev erkänd som
påve. S. minskade i hög grad
påvarnas auktoritet.
Stora Sjöfallet, vattenfall i Stora
Lu-leälv, ovanför Luleträsk, Lappland.
Fallhöjd 40 m. Trakten kring S. är
sedan 1909 nationalpark. Några km.
nedanför fallet Saltoluokta
turiststation.
Stora Slavsjön, se Slavsjön.
Stora Sun’daöarna, se Sundaöar na.
Stora Tuna, socken i Kopparbergs
län kring Tunaåns utlopp i Dalälven.
21,000 inv. S. var i äldre tider en
centralpunkt för Dalarna. I S. höllos
ting och där höll Gustav Vasa 1525
och 1528 räfst med dalkarlarna. Inom
S. ligger Domnarvets järnverk och
Borlänge köping.
Stora Umevattnet, se Ume älv.
Sto’ravan, lappländsk sjö. 200 kvkm.
Avflyter genom Skellefte älv.
Storbritannien, eng., Great Britain
[grejt britfsen], konungarike,
omfattande den ö. delen av de i Atlanten
utanför Europas v. kust belägna
Brittiska öarna. Med S. avses ofta S. och
Irland, en statsunion, som efter år 1922
kan betraktas som upplöst (jfr
Sinn-fein och Irland). Ofta utgör S.
sammanfattande benämning på S. och dess
kolonier (se nedan). — Arealen uppgår
till 230,000 kvkm. med 44 milj. inv.
(Irland ej inräknat). S. indelas i tvenne
huvuddelar, en sydlig, England (med
Wales), omfattande större delen av
landet, och en nordlig, Skottland. S.
gränsar i nv. och n. till Atlanten, i ö.
till Nordsjön, avgränsas i sö. från
Frankrike genom Engelska kanalen
(Pas de Calais), i v. från Irland genom
Irländska sjön och de båda sund, S:t
Georgeskanalen och Nordkanalen, vilka
förena denna med Atlanten. —
Kustlinjen är rikt utbildad. Särskilt i nv.
är kusten starkt sönderskuren av
lia-yet, På s, delen av ostkusten nuirkes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
