Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Straffregister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
givit brottet till åtal. Ex.:
hemfrids-brott och trolöshet mot huvudman.
Även i S. anliängiggöres talan genom
stämning. Dock finnes ej någon
motsvarighet till civilprocessens
stadgan-den om stämningstider. Jfr Häktning
och Rannsakning.
Straffregister föres av
Fångvårdsstyrelsen och innehåller uppgift om
personer, vilka blivit dömda för vissa
brott. Utdrag ur S. lämnas till
domstolar och andra myndigheter inom
rättskipningen.
Straffteori. Under olika tider ha
skilda meningar gjorts gällande om
vad som vore straffets ändamål. Man
liar understundom i straffet velat se
en vedergällning för det begångna
brottet. Vidare har man ansett
straffets syfte vara att verka avskräckande,
och slutligen har man ansett straffet
vara en samhällets åtgärd i syfte att
skydda sig självt och att i samband
därmed om möjligt fostra brottslingen
till en bättre människa. Den svenska
rättens strafflagsstadganden torde till
största delen vila på
vedergällningsteorins grund. Givetvis ha dock övriga
synpunkter starkt inverkat på
lagstiftningen. Jfr Fångvård.
Strafförvamlling föreligger, då ett
straff, som har bestämts att utgå i
viss form, utbytes och i stället av en
eller annan anledning utgår i
annan form. En vanlig form av S.
föreligger, då någon, som blivit dömd
till böter, saknar förmåga att betala
dessa och i stället ”får sitta av dem”.
Straits settlements [strejts [-sett’1-ments],-] {+sett’1-
ments],+} brittisk besittning i sö. Asien,
omfattande staden Singapore och
om-kringliggande område, belägen pä s.
delen av halvön Malacka. 4,300 kvkm.
800,000 inv., varav drygt hälften
kineser.
Stralsund, ålderdomlig stad i
Vor-pommern, Preussen, belägen på kusten
mitt emot ön Riigen. 38,000 inv. På
1300-t. var S. tillika med Liibeck
Östersjöns viktigaste hansestad. Med
kortare avbrott tillhörde S. Sverige från
Westfaliska freden 1648 till 1815, då
den övergick i preussarnas händer.
Stramalj’, ett slags glest tyg, som
användes för broderier m. m.
Strandberg. — 1. K. V. A., 1818—
77, skald med signaturen Talis Qualis.
S. var till en början påverkad av
Tegnér, men hans diktning fick senare en
mera självständig prägel under intryck
av hans entusiasm för tidens liberala
idéer. S. var en varm anhängare av
skandinavismen och en glödande
patriot. Bland hans dikter märkas
folksången Ur svenska hjärtans
d j u p, sonettsamlingen Vilda r
o-s o r, folklivsdikten De små
nattvardsbarnen samt den starkt
lyriska Tack för god vakt, skal-
dens sista dikt. — 2. Se
Angered-Strandberg.
Strandflaten, en av grundvatten och
låga öar upptagen zon, vilken såsom en
bård av några hundra meters till flera
kilometers bredd följer Norges
västkust och tvärt stöter in till det brant
uppstigande inre landet. S. anses vara
en i gångna geologiska tider av havet
i berggrunden utskulpterad yta.
Strandförskjutning, se
Nivåförändringar.
Strandin, Ebon, f. 1894, dansös. 1910
anställdes S. vid operan.
Strandlinje, gränslinje mellan land
och vatten. Ofta markerade av vallar
el. terrasser kunna gamla strandlinjer
spåras långt ovanför nutida stränder
(jfr Nivåförändringar).
Strandpipare, se Drillsnäppa.
Strandråg (Elymus arenarius), ett
gräs, som förekommer allmänt på
havsstränder. S. har krypande rotstock
och grova, vitgråa blad. S. planteras
på flygsandsfält för att binda sanden.
Strandskatsläktet (Haämatopus) hör
till brockfåglarnas familj. Hit hör
Strandskatan (H. ostralegus),
som har röd näbb och röda ben.
översidan och främre delen av kroppen äro
svarta, resten vit. S. är vanlig vid
våra kuster.
Strandvall, av bränningar uppkastad
vall av kullerstenar, grus el. sand el.
av havs- och sjöis hopskjuten vall.
Strandvipsliiktct el. småsnäppsläktet
(Tringa) utgöres av snäppliknande
små vadare. De ha tårna fullständigt
skilda. Den allmännaste är
Kärrvipan (T. alpina).
Strandäganderätt, den strandägaren
tillkommande rätten till vattnet och
det av vatten betäckta området vid
stranden. Bestämmelser om S.
finnas i vattenlagen av år 1918 med
ändringar av år 1919.
Strang [strseng], W., 1S59—1921,
skotsk målare, som framför allt gjort
sig bekant som etsare och illustratör.
Strangulation, tillsnörning,
tillstryp-ning.
Strass’burg, franska Strasbourg
[strassbor], stad vid Rhen i Elsass
(fr. Alsace), Frankrike. 167,000 inv.,
övervägande tyskar. Säte för
Rhen-kommissionen. Världsberömd
domkyrka. Universitet, grundlagt 1621,
franskt sedan 1919. S., som är av
stor strategisk betydelse, är mycket
starkt befästat. Staden berördes dock
ej direkt av ’världskriget. — S. var
under medeltiden tysk riksstad,
erövrades 1681 av Frankrike, återtogs 1870
av Tyskland och tillhör efter
Elsass-Lothringens införlivande med
Frankrike (sedan 1918) detta land. Under
den tyska tiden var S.
Elsass-Lot-ringens residensstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
