Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strålblommor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strålblommor, se Composit£e.
Strålning-. Man skiljer mellan S.,
som uppkommer därigenom, att små
partiklar utslungas från den kropp,
som ger upphov till S., och på S., som
är av vågrörelsenatur. Till den förra
gruppen av S. höra katodstrålar och
/3-strålar, som bestå av negativt
laddade partiklar, samt a-strålar och
kanalstrålar, som bestå av positivt
laddade partiklar. Av vågrörelsenatur
äro de hertzska strålarna, som t. ex.
användas inom den trådlösa telegrafin,
vanliga värme- och ljusstrålar samt
röntgenstrålar och 7-strålar.
Skillnaden mellan dessa sista former av S.
ligger uteslutande i våglängden. De
hertzska strålarna ha sålunda större
våglängd än värmestrålarna (de
ultra-röda strålarna), dessa i sin tur större
våglängd än de vanliga ljusstrålarna.
Än mindre våglängd ha de ultravioletta
strålarna. Den minsta våglängden ha
slutligen röntgen- och 7-strålarna.
Strålningsväder, strålningsklimat. Vid
torr och klar luft är instrålningen
från solen mot jordytan stark, och
utstrålningen mot världsrymden, när
solen är under horisonten, också stark,
varav följa stark uppvärmning om
dagen och stark avkylning om natten,
gärna med dagg- el. rimfrostbildning.
I vårt land förekommer sådant
sträl-ningsväder företrädesvis i mars och
september. Det kontinentala klimatet
är ett strålningsklimat, i synnerhet i
liöglända trakter, där atmosfärens
tunnhet i hög grad minskar dess
förmåga att absorbera värmet.
S trålsten, en av blekt gröna till
grönsvarta, fina kristallnålar
bestående utbildningsform av hornblände. S.
förekommer ofta såsom sprickfyllnader
i våra gruvor, varvid nålarna äro
pa-rallellställda tvärs för gångens
längdriktning.
Strålsvamp, en om mögelsvamparna
påminnande svamp, som förekommer i
små kolonier, vilka under mikroskop
visa ett stråligt utseende. S. orsakar
en inflammation med förhårdnader och
variga insmältningar. S. angriper
människor och kreatur. Svampen växer
också på grässtrån och sädesax, varför
vanan att suga på dylika i enstaka
fall kan bli ödesdiger. Behandlingen
är kirurgisk (även röntgenbehandling
användes).
Sträckbänk, pinoredskap, varmed vid
tortyr offrets kropp utsträcktes.
Sträckfåglar kallas fåglar, vilka
företaga regelbundna flyttningar inom
ett mera begränsat område. S. äro i
Sverige hämplingar, siskor,
hackspettar m. fl.
Sträckgrräshoppa, se Gräshoppor.
Sträng:. Ljudet i pianon, fioler,
gitarrer och många andra
musikinstrument åstadkommes därigenom, att en el.
flera S. bringas att svänga.
Svängnings-talet för grundtonen, den lägsta
ton, som en svängande S. ger, är
direkt proportionellt mot kvadratroten ur
S: s spänning men omvänt
proportionellt mot S: s längd och dess diameter
samt mot kvadratroten ur dess
specifika vikt. Grundtonen ger S., dä
den i sin helhet svänger, så att
endast dess ändpunkter äro i vila.
Den kan emellertid även dela upp
sig i flera sins emellan lika
stora svängande partier, så att
förutom ändpunkterna även en, två,
tre 0. s. v. andra punkter på S. äro i
vila (.äro noder). Härvid uppkomma
toner, som kallas övertoner. Dessas
svängningstal äro jämna multiplar av
grundtonens. Av övertonerna, som
kunna förekomma samtidigt med
grundtonen, erhålla de olika
musikinstrumenten sin specifika karaktär.
Strängnäs, stad vid Mälaren, n.
Södermanland. 4,900 inv. Biskopssäte
för Strängnäs stift. Flera riksmöten
ha hållits i S.
Sträng:näs stift omfattar
Södermanland och Närike. 13,014 kvkm. 406,000
inv.
Strävbåg:e, ett valv, som för över
till en strävpelare. S. förekommer
särskilt i gotiken.
Strä v-pelare, en i vinkel mot en mur
placerad pelare, avsedd att utgöra stöd
för muren.
Ström, O. Fredrik, f. 1880, politiker
och journalist. S. spelade en tid en
framträdande roll inom det
socialdemokratiska partiet. 1916 utträdde
emellertid S. ur detta och blev sedan
en av grundarna av det
vänstersocialistiska partiet. S. förblev ansluten
till detta parti då det anslöt sig till
kommunismen 1921. Senare anslöt han
sig till det 1924 bildade självständiga
kommunistiska partiet och ingick 1926
med detta i socialdemokratiska
partiet. S. tillhörde första kammaren
1916—21. 1919—1924 var han konsul
för Sovjetryssland. Sedan oktober
1926 är S. direktör för Skådebanan.
S. har bland annat skrivit romanen
Folket i Simlångsdalen samt
Svenskarna i sina ordspråk
vilken åtföljes av en stor
ordspråks-samling.
Strömavbrytare, se Strömbrytare.
Strömbrytare. Den enklaste formen
av S. utgöres av en kopparskena, som
är rörlig på ett sådant sätt (i den S.,
som i allmänhet användes vid
belysning inomhus, kring en axel), att med
dess tillhjälp tvenne kontakter kunna
förenas el. förbindelsen mellan dem
brytas. Vid högre spänningar, dä en
kraftig gnista bildas vid strömmens
brytande, placeras kontakterna och
kopparskenan i ett med olja fyllt kärl.
För många ändamål (elektriska ring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
