Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studentexamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess verksamhet på nytt efter att lia
legat nere sedan år 1911.
Studentexamen, avgångsexamen frän
högre allmänt läroverk. S. är dels
muntlig, dels skriftlig. Den skriftliga
prövningen omfattar en svensk
uppsats samt dessutom å latingymnasiet
en översättning från latin till svenska,
en översättning till tyska (el. franska)
och ett matematiskt arbete, å
realgym-nasiet. en översättning till tyska (el.
franska), en översättning till
engelska, ett matematiskt och ett
fysikaliskt arbete.
Studentiko’s, se Student.
Studentspex, se Spex.
Studiecirkel, se Folkbildningsarbete.
Studielån. Från en fond, som utgör.
350,000 kr. och som förvaltas av
statskontoret, lämnar staten räntefria S.,
vilka som regel ej överstiga 1,500 kr.
per år, till begåvade samt fattiga
lärjungar vid olika offentliga
läroanstalter.
Studio [sto’diå], ital., studium;
skola; konstnärsateljé. — The S. är titel
på en mycket känd engelsk
konsttidskrift, grundad 1893.
Studio’sus, lat., studerande.
Stu’dium, plur. studier, vetenskaplig
sysselsättning el. forskning; inlärande
av en vetenskap; konstnärlig
utbildning, fackutbildning; iakttagelse. —
S t u’d i e, litterärt el. konstnärligt
utkast, förarbete.
Studsare, vanlig benämning på
jaktgevär, avsedda för skjutning med
kula. Ett stort antal olika typer
finnas (enkelstudsare, dubbelstudsare,
re-peterstudsare).
Stuff kallas obearbetade
provstycken av mineral- el. bergarter.
Stupi’d, enfaldig, dum, stockdum. —
Stupidite’t, dumhet, enfald.
Stupningr, se Strykning.
Stuptygel, en tygel, som hindrar
hästen att sänka huvudet alltför
mycket.
Sture, svenska adelsätter, av vilka
särskilt den s. k. Sjöbladssläkten samt
den yngre Stureätten blivit ryktbara.
— Till den förra hörde: 1.
Riksföreståndaren Sten Gustafsson S. (Sten
Sture d. ä.), omkring 1440—1503. S.,
som var frände till konung Karl
Knutsson, bistod denne i hans strider
mot såväl inre som yttre fiender.
Efter Karls död valdes han till
riksföreståndare 1471 och tryggade s. ä.
Sveriges oberoende gentemot Danmark
genom segern på Brunkeberg. Sin
popularitet vann S. företrädesvis bland
allmogen, medan stormännen snart
inläto sig i stämplingar mot honom.
Ett uttryck för dessa var Kalmar
re-eess 1483, enligt vilken danske
konungen Hans erkändes som svensk
konung. Ej förrän 1497, då Hans seglat
till Stockholm med en här och flotta,
lyckades han förmå S. att överlämna
regeringsmakten i sina händer. Hedan
1501 var en sammansvärjning bildad
mot konung Hans under ledning av
Svante Nilsson S., biskop Hemming
Gadh’och S. Under det följande
upproret valdes S. åter till
riksföreståndare och vid sin död 1503 hade S. sä
gott som hela Sverige i sina händer. ■—
Till den yngre Sturesläkten hörde:
2. Svante Nilsson S., d. 1512,
riksföreståndare. Till följd av en brytning
med dåvarande riksföreståndaren Sten
Sture medverkade S. kraftigt till
konung Hans’ övertagande av den
svenska kronan 1497 men blev snart en av
ledarna för upproret 1501. Efter
Sten Stures död valdes S. till
riksföreståndare 1504 och styrde Sverige
med klokhet till sin död. 1509 ingick
S. ett förbund med Liibeek, vilket
möjliggjorde danskarnas fullständiga
fördrivande från Sverige f. ä. — 3.
Sten Svantesson S. (Sten Sture d. y.),
1492 (1493?) —1520, den förres son,
erkänd som riksföreståndare efter
faderns död 1512. S. var en synnerligen
kraftfull, ofta hänsynslös regent och
ägde starka sympatier bland allmogen.
S. kom snart i strid med den
danskvänlige ärkebiskopen Gustav Trolle,
vars slott Stäket han belägrade och
jämnade med marken 1517 efter att
ha besegrat en dansk hjälphär. F. å.
anlände Kristian II i spetsen för en
här till Stockholm men besegrades
av S. vid Brännkyrka. 1520 gjorde
Kristian ånyo ett anfall mot Sverige.
I slaget vid Bogesund s. å. blev
S. dödligt sårad och dog under
återfärden till Stockholm. •— 4. Svante
Stensson S., 1517’—67, den förres son,
riksmarsk. S. åtnjöt under Gustav
I:s regering en ansedd ställning och
gjorde konungen flera tjänster. Av
Erik XIV behandlades han med
ifiiss-tro och mördades slutligen av denne
i Uppsala 1567 jämte sin son. — 5.
Nils Svantesson S., 1543—67, diplomat,
krigare, son till föregående, jämte
fadern mördad av Erik XIV i Uppsala.
Sturekrönikorna, rimmade
framställningar över Sveriges historia 1452—
1520, utgörande fortsättningar av den
s. k. Karlskrönikan. De äro skrivna
i en varmt fosterländsk anda men till
såväl form som innehåll betydligt
underlägsna sin förebild.
Sturlasson, se Snorre Sturlasson.
Sturlungrasagran el. Stora
islänninga-sagan ger en skildring av Islands
historia 1117—12S4. Det synnerligen
omfångsrika verket är uppkallat efter
Sturlungaätten, som under denna tid
spelade den ledande rollen i Islands
historia.
Sturm- und Drang;pcrioden [sto’rm
ont-], ty., ”storm och trängtan”, ett
litterärt skede i Tyskland efter upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
