- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2387-2388

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studentexamen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lysningstiden. Namnet är lånat från ett
drama av F. M. von Klinger.
Perioden omfattar slutet av 1760-t. till ocli
med slutet av 1780-t. Sturm- ocli
Drangrörelsen krävde framför allt
större ursprunglighet i litteraturen,
större originalitet och subjektiv
känsla. S. var en jäsningstid, då frihet,
passioner och genier dyrkades, och
rörelsen antog på en del håll ganska
överdrivna former. Dess förnämsta
män voro Goethe, Schiller, Klinger,
Wagner m. fl. Jfr Nyromantik.

Stur’zen-Becker, O. P., 1811—69,
skald, tidningsman, politiker, med
signaturen Orvar Odd. Som skald gav
S. uttryck åt sina frisinnade politiska
idéer men skrev även lyriska ocli
episka dikter. Han verkade ivrigt för
skandinavismen. Bäst var S. som
prosaförfattare. Hans tidningskåserier
voro skrivna i en utomordentligt kvick
och skämtsamt elegant stil.
Grupper och personnager äro
roande litteraturhistoriska skisser från S:s
samtid.

Stuteri’, anstalt för uppfödning av
hästar. I Sverige lia förr funnits
statsstuterier vid Strömsholm.
Fly-inge och Ottenby. Sedan 1916 finnes
åter ett dylikt vid Ottenby.

Stutfgarfc, huvudstad i
Wiirttem-berg, s. Tyskland, vackert belägen i
en dalsänka nära Neckar. 325,000 inv.
S. har värdefulla museer, stora
tryckerier och bokförlag. Viktig
järnvägsknut. Maskinindustri.

Stuvsta, municipalsamhälle på
Södertörn, nö. Södermanland. 1,800 inv.

Styckjunkare, högsta
underofficers-graden vid artilleriet inom svenska
armén. Vid övriga vapenslag benämnes
motsvarande grad fanjunkare.

Style [stil], fr., stil.

Styli’ter el. pelarhelgon, beteckning
för en del kristna eremiter, vilka för
att späka sig tillbragte sitt liv på
toppen av en pelare. Den förste kände S.
kallades Simeon Styliten (390^160).
Denne levde 30 år på en 21 m. hög
pelare. S. har funnits i Palestina och
Syrien ända in till 1100-t.

Styltrötter, ett slags stödjerötter,
som förekomma hos tropiska träd,, och
som. utgå ganska högt upp på
stammen.

Stympar sekten, se Skoptser.

Styngflugror (Oestridse), familj,
tillhörande tvåvingarna (Diptera) bland
insekterna. Vissa styngflugor
tillbringa sista delen av sitt larvstadium
i varkulor under rygghuden på
nötkreatur m. fl. hovdjur. Då larverna
äro nästan fullvuxna göra de ett hål
i rygghuden. S. åstadkomma därför
skada på kreaturshudar.

Styr, vattendrag i sv. Ryssland,
högerbiflod till Pripet. Upprinner i n.
Galicien, nö, om staden Lemberg. S.

spelade under världskriget en viktig
roll vid striderna på östfronten.

Sty’r,ax, beteckning för en av
harts-artade ämnen sammansatt balsamart,
som erhålles från vissa österländska
växter. S. användes i rökelse,
parfymer och i medicinen.

Styrbjörn, svensk kungason med
binamnet Starke. S. var enligt
norskisländska sagor son till Olof, broder
och medregent till Erik Segersäll
(andra hälften av 900-1.). Efter sin
faders död gjorde S. ett försök att med
hjälp av danske konungen Harald
Blä-tand bli erkänd som Erik Segersälls
samregent. I en tredagarsdrabbning
vid Fyrisvall nära Gamla Uppsala
blev S. emellertid slagen och stupade
själv. Före drabbningen lät S. enligt
sagan bränna sina skepp för att
omöjliggöra flykt.

Sty’rbord betecknar högra sidan av
ett fartyg för en person, som står vänd
mot fartygets för. Om vinden kommer
in om styrbord, säges ett fartyg segla
för S:s halsar.

Styrman. — 1. Underofficer inom
örlogsflottan. — 2. Befälhavarens
närmaste man på handelsfartyg. För
anställning som S. fordras
styrmans-brev, för vars erhållande i sin tur
kräves bland annat avlagd
styrmans-examen och minst tolv månaders
tjänstgöring på segelfartyg.

Stiir’mer, B. V., 1848—1917, rysk
ämbetsman och politiker. S. blev
premiärminister 1916 men måste avgå
redan s. å. till följd av en beskyllning
för att åt fienden ha utlämnat ryska
statshemligheter samt för att stå under
inflytande av Rasputin.

Styrsö, municipalsamhälle (sedan
1923) på en ö i Kattegat, sv. om
Göteborg, v. Västergötland. 900 inv.
Badort.

Styv användes inom sjömansspråket
i växlande betydelser, t. ex. ett S. tåg,
ett tåg, som sträckts i möjligaste män,
S. bris el. S. kultje, frisk vind, en styv
skuta, ett fartyg, som ej lätt bringas
att kränga.

Styver, under 1700-t. namn på ett
silvermynt å ett öre. Senare betecknade
S. sjättedelen av en skilling banko.

Styvmors viol, se Viol släktet.

Styx, enligt den grekiska mytologin
en flod i underjorden, över vilken
Ka-ron förde människornas själar;
stundom benämning på underjorden i dess
helhet.

Ståhlberg:, K. J., f. 1865, finsk
statsman, professor i förvaltningsrätt i
Helsingfors 1908. S. tillhörde det
ungfinska partiet, inom vilket han spelade
en ledande roll. Han valdes till
Finlands president 1919; avgick 1925.

Stål. Med S. avsågs ursprungligen
smidbart järn, vars kolhalt översteg
0,5 % och som därför kunde härdas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free