Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska pressbyrån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som är det utan jämförelse största
företaget inom tändsticksbranschen i
hela världen, är bolagets verkställande
direktör Ivar Kreuger.
Svensk filmindustri, Aktiebolaget,
det ledande företaget inom
filmbranschen i Sverige, bildades år 1919
genom en sammanslagning av äldre
företag. S. inspelar film, uthyr och
säljer utländsk film, driver
biografteatrar m. m.
Svenskfinnar, se Finland och
Finländare.
Svensk industri- och exportkalender,
se Handelskalender.
Svensk konst. De äldsta alstren av
S. utfördes under inflytande av
religiösa åskådningar och under kyrkans
hägn. En hel del kyrkor uppfördes
i romansk stil, t. ex. Lunds
domkyrka, talrika kyrkor på Gotland,
Värnhems klosterkyrka m. fl.
Sedermera gjorde sig gotiken allt mer
gällande, t. ex. Uppsala domkyrka och
Rid-darholmskyrkan. Skulpturens och
måleriets alster från samma tid utfördes
så gott som uteslutande för kyrkorna.
Bland de medeltida konstverken
märkas särskilt Sankt Göran och draken.
Reformationstiden var en
brytningstid med föga utrymme för
konsten. Först i 17-e
århundradet efter de stora krigen började en
blomstringstid för svensk arkitektur.
Det största namnet är Nikodemus
Tessin d. y. Det av honom uppförda
kungl. slottet räknas alltjämt till våra
vackraste byggnader. Denna tid
uppstod också en svensk målarkonst.
Hamburgaren Ehrenstrahl brukar
betecknas som den svenska
målarkonstens fader. Bland hans lärjungar
märkes porträttmålaren David von
Krafft. Under Gustav III gjorde sig
särskilt det franska inflytandet
gällande. Byggnadskonsten anslöt sig
denna tid till rokokons stilideal.
Inkallade konstnärer verkade i stor
utsträckning i Sverige (t. ex.
bildhuggaren Bouchardon). Sergel är Sveriges
förste egentlige bildhuggare. Bland
målare märkas porträttmålarna
Roslin och Wertmiiller, genremålaren
Laf-rensen samt något senare
porträttmålarna Pascli och Krafft samt von
Breda. Porträttmåleriet övervägde
denna tid. Under 1800-t. märkas
skulptörerna Byström, Fågelberg, Molin
och Börjesson samt något senare
Hasselberg. I måleriet liksom inom
skulpturen gjorde sig romantiken
alltmer gällande samtidigt som
utvecklingen gick mot större nationell
självständighet. Frankrike och
Italien hade emellertid stor betydelse
för våra konstnärer, vilka i
allmänhet genom studieresor
fullstän-digade sin utbildning i dessa länder.
Sedermera fick även Tyskland genom
Diisseldorferskolan ett visst
inflytande på det svenska måleriet. Bland
målarna märkas (utom de nu levande)
porträttmålaren Troili, akvarellisten
Lundgren, landskapsmålaren
Fahl-krantz samt historiemålarna Höckert,
Malmström och Vinge. Till
Diissel-dorferskolans förnämsta
representanter hörde landskapsmålaren Edv.
Berg. Mera anslutna till den nutida
målarkonsten voro Georg von Rosen,
Julius Ivronberg och E. Josephson.
Till dennas största namn hörde Zorn,
arl Larsson, Richard Berg m. fl. Jfr
f. ö. de olika konstnärernas namn.
Svensk litteratur. Från forntiden
finnas endast kortare runinskrifter i
behåll. Under medeltiden skrevos en
del legender och hymner samt
krönikor. Birgittas uppenbarelser är det
förnämsta, mera personligt betonade
arbetet av litterärt intresse. Under
reformationstiden fick framför allt
Olaus Petris bibelöversättning
betydelse för språkutvecklingen. För
övrigt märkes en del historiska arbeten
(Johannes Magnus, Johannes
Messe-nius m. fl.). Först under
storhetstiden uppträdde S: s förste, egentlige
diktare, Georg Stjernhjelm. Under
frihetstiden kan man tala om en
verklig litteratur. Denna stod delvis
under inflytande från England (t. ex.
Olof von Dalin) delvis från Frankrike
(t. ex. Thorild och Nordenflycht).
Under Gustav III gjorde sig framför
allt upplysningstidens åskådningar
gällande. Bland märkesmännen
denna tid märkas Kellgren, Leopold,
Oxenstierna, Lenngren, Lidner och
Bellman. Under 1800-t. fick
diktningen en större nationell självständighet.
Början av århundradet
karakteriserades av en strid mellan de äldre
franskklassiska diktarna, som framför allt
representerades av den gamle Leopold
och nyromantikerna, vars rörnämstft
namn är Atterbom. En något senare
representant för nyromantiken var
Stagnelius. Ett senare skede
karakteriserades av ett vaknande intresse för
den fornnordiska tiden, Ling, Erik
Gustav Geijer m. fl., vilka tillhörde
det s. k. Götiska förbundet. Tegnér
anslöt sig närmast till denna
diktar-krets men tog även intryck av
nyromantiken. Han har betecknats som
S: s störste diktare och hans
skaldskap fick kanske framför allt sin
prägel av antika stilideal. Först
med Carl Jonas Love Almqvist fick
emellertid S. en författare av mera
modern läggning. Han skrev flera
romaner och gav romanen som
litteraturform hemortsrätt i svensk
litteratur. Bland S: s senare författare
märkas, utom de nu levande,
Snoil-sky, Wennerberg, Fredrika
Bre-mer, Strindberg, Levertin, Fröding,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
